Studie av förlossning som får ta sin egen tid

Föds det fler barn än nödvändigt med hjälp av värkstimulerande dropp eller kejsarsnitt? LiU-professor Marie Blomberg utformar en studie av nya arbetssätt, där varje kvinna bedöms mer individuellt.

Kvinnlig professor håller i en fejkad nyfödd bäbis, avsedd för undervisning. Professor Marie Blomberg visar en fiktiv födsel. David Einar

– De ramar och riktlinjer som svensk förlossningsvård har i dag kanske inte stämmer med den senaste forskningen. Jag vill pröva en mer individualiserad vård av kvinnor. Det finns mycket att vinna på om kvinnan kan föda utan interventioner som värkstimulerande dropp, kejsarsnitt eller sugklocka, säger Marie Blomberg, överläkare på Kvinnokliniken och professor vid Linköpings universitet.

Foto Lasse Hejdenberg

Anslag

Nyligen fick hon ett anslag från Vetenskapliga rådet för att utforma en behandlingsstudie. Syftet är att jämföra två olika riktlinjer för handläggning av aktiv förlossning: Världshälsoorganisationens nya riktlinjer Labour Care Guide (LCG) och nuvarande riktlinjer i Sverige.

Minska risken

Hypotesen är bland annat att användning av LCG kan minska risken för allvarliga komplikationer hos det nyfödda barnet och kvinnan jämfört med nuvarande riktlinjer.

 

 

 

Nu vill vi testa att ge kvinnan chans att ta sin egen tid på sig 

Marie Blomberg noterar hur ny forskning har visat att kvinnor till exempel tar olika lång tid på sig att föda. Och tiden är en av de saker som svenska riktlinjer tar fasta på, medan de nya LCG-riktlinjerna lägger större vikt vid hur öppen livmodertappen är. Enligt LCG väntar man också lite längre med att bedöma eventuella åtgärder, till exempel värkstimulerande dropp.

– Nu vill vi testa att ge kvinnan chansen att ta sin egen tid på sig, och se vad den enskilda kvinnan behöver i sin förlossning. Kvinnan och partnern får en mer central roll att påverka och samtycka till olika interventioner. Det har gjorts några få liknande jämförelsestudier i låginkomstländer med goda resultat, men ännu finns inga studier i länder som Sverige, säger Marie Blomberg.

Värna både barnet och mamman

De nya riktlinjerna kan innebära färre kejsarsnitt. Men också att en del födslar tar lite längre tid.

– Vår uppgift är att värna både barnet och mamman. Om det är jobbigt så handlar det om omhändertagande, stöd och rätt bedövning. Kvinnan kanske måste ha lite mer tillsyn under förlossningen. Patientsäkerheten går alltid först. Kvinnan kommer att få den vård hon behöver. Och behövs interventioner så kommer hon att få det också, understryker Marie Blomberg.

Fördelarna är flera. Det finns risker med interventionerna, för både barnet och kvinnan.

Kejsarsnitt är ett kirurgiskt ingrepp som kan leda till komplikationer akut. Det finns också risker med infektioner efteråt, precis som efter alla operationer.
Kvinnor som förlösts med kejsarsnitt löper även risk att drabbas av komplikationer vid nästa graviditet.

Ett kejsarsnitt innebär att kvinnan bedöms som en högriskpatient vid
nästa förlossning 

– Det kan handla om att moderkakan sitter fel och liknande. Ett kejsarsnitt innebär att kvinnan bedöms som en högriskpatient vid nästa förlossning. I stället för en lågrisk, som efter en vanlig förlossning, säger Marie Blomberg.

Påverkar vården

Hon tror att metoden skulle kunna påverka hela systemet runt förlossningsvården.

– Det skulle kunna förbättra barnutfallet, trots att vi redan har så låg barnadödlighet i Sverige och jag är ganska övertygad om att de nya riktlinjerna kan påverka vården för kvinnan positivt. Om man ger de här kvinnorna vad de behöver för att föda i sin egen takt, så slipper vi interventioner i onödan och vi minskar risken för komplikationer, och de resurser som vi lägger på att följa upp kvinnor efter olika ingrepp kan då fördelas på annan förlossningsvård, säger Marie Blomberg.

Studien förbereds under 2021—2022 och beräknas pågå februari 2023—februari 2025.

Fakta

Se VR-beslutet här: Klinisk behandlingsforskning - Vetenskapsrådet (vr.se)

KontaktVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll