Lärande och kompetensutveckling i arbetslivet

Min forskning har över åren utvecklats längs några olika, men besläktade spår. Ett centralt spår har varit lärande och kompetensutveckling i arbetslivet. Fokus har varit att analysera och få kunskap om vad som kännetecknar en god och utvecklande arbetsplats. 

Genom analys och kunskap kan arbetet och arbetsplatsen utformas på ett sätt som främjar både individens utveckling och en i vid mening effektiv verksamhet. Viktigt är då inte minst att skapa samspel mellan olika former av formell utbildning och ett informellt lärande i både vardagen och i arbetslivet. 

Långsiktiga effekter

I detta sammanhang har jag också intresserat mig för hur man kan skapa långsiktiga effekter av kompetensutveckling i arbetslivet. Effekter av kompetensutveckling uppstår inte med automatik. Många satsningar följs inte upp och kopplas inte till ett fortsatt lärande i vardagen. När så inte sker är sannolikheten stor att de avsedda effekterna uteblir både för deltagande individer och för verksamheten. En mycket stor del av de kunskaper och den kompetens som utvecklas genom utbildning och andra former för kompetensutveckling tas helt enkelt inte tillvara i tillräcklig utsträckning. Detta är negativt både för individen och för den verksamhet där individen befinner sig. Det räcker alltså inte med att planera och genomföra bra utbildningar med motiverade deltagare – det krävs också att man arrangerar en utvecklande lärmiljö där det finns möjligheter till fortsatt lärande i det dagliga arbetet.

Livslångt lärande

En viktig utgångspunkt för min forskning är att arbetslivet kan ha en nyckelroll för det livslånga lärandet – något som dock tyvärr inte uppmärksammats i tillräcklig grad. Det är nämligen för många människor genom arbetet som de kan få möjlighet att på nytt delta i utbildning eller andra lärandeaktiviteter efter avslutad skolgång. Detta visar sig också för många vara ”en kick” för fortsatt lärande också utanför arbetet. En effekt av lärande i arbetslivet är också att även personer med kort formell utbildningsbakgrund, som vanligen kan vara svåra att motivera för vidareutbildning, kan få ett intresse för att delta i läraktiviteter och bli nyfikna på att lära sig ännu mer.

Att leda förändring i organisationer

Ett annat spår gäller förändringsarbete och utvecklingsprocesser i organisationer, och vad som krävs för att nå framgång med förändringsarbete. Studier tyder på att uppemot 60-70 procent av utvecklingsprojekt i organisationer misslyckas i betydelsen att de inte når uppställda mål eller inte leder till mer långsiktiga effekter i verksamheten. Min och andras forskning pekar på begränsningarna med planeringsdrivna, lineära modeller för förändring. Istället har vi kunnat visa på vinster med modeller där dessutom tydliga satsningar på delaktighet, aktivt ägarskap, utvecklingsstöd och kontinuerligt lärande finns med som integrerade aspekter av förändringsarbetet. 

Utvärdering, evidensbaserad praktik och praktikbaserade innovationer

Ytterligare frågor som jag arbetat med är utvärdering av utbildning och andra typer av utvecklingsinsatser, samt användning av forskningsbaserad kunskap – då bland annat med koppling till evidensbaserad praktik och praktikbaserade innovationsprocesser. Även i dessa sammanhang ligger mitt fokus på den roll och betydelse som lärande har och kan ha i denna typ av processer.

Interaktiv forskning  

Vad gäller empirisk inriktning så har jag bedrivit forskning inom en rad olika typer av verksamheter, inklusive industriföretag – både större, mindre och medelstora; kommunala verksamheter, bland annat äldreomsorg och socialtjänst; hälso- och sjukvård samt inom skola och formell vuxenutbildning. Det mesta av min forskning är praktiknära och sker i samspel med företrädare för de verksamheter där forskningen bedrivs, dvs. vad vi kallar för interaktiv forskning. Genom denna typ av nära samspel med praktiken så ökar sannolikheten för att resultaten också kommer till praktisk användning.

Undervisning

Forskningsgrupper och nätverk

Forskningsmiljön arbete och arbetsliv

HELIX Centrum för arbetslivsforskning 

Uppdrag

Vetenskapligt råd, Socialstyrelsen

Ledamot av ”editorial board” för:

Journal of Workplace Learning

International Journal of Training Research

Human Resource Development Review

International Journal for Research in Vocational Education and Training

CV

Professor emeritus, Linköpings universitet, 2014

Professor i pedagogik, Linköpings universitet, 1998–2014

Föreståndare HELIX VINN Excellence Centre, LiU, 2006–2012

Föreståndare Centrum för studier av människa, teknik och organisation (CMTO), LiU, 1994–2005

Docent i pedagogik, LiU, 1991

Forskarassistent i vuxenpedagogik, LiU, 1986–1990

Universitetslektor i pedagogik, LiU, 1985–1998

Filosofie doktor i pedagogik, Linköpings universitet, 1984

Psykologexamen, Uppsala universitet, 1975

Fil mag., pedagogik, psykologi, sociologi, Uppsala universitet, 1974

Fil kand., teoretisk och praktisk filosofi, Uppsala universitet, 1970 

Relaterade forskare

Publikationer

2018

Mattias Elg, Martina Berglund, Per-Erik Ellström, Henrik Kock, Malin Tillmar, Andreas Wallo

Sustainable Working Life development through interactive research

Konferensbidrag

Mattias Elg, Martina Berglund, Per-Erik Ellström, Henrik Kock, Malin Tillmar, Andreas Wallo

Sustainable Working Life development through interactive research

Konferensbidrag

2017

Gunilla Avby, Per Nilsen, Per-Erik Ellström

Knowledge use and learning in everyday social work practice: A study in child investigation work

Ingår i Child & Family Social Work

Artikel i tidskrift

Per Nilsen, Margit Neher, Per-Erik Ellström, Benjamin Gardner

Implementation of Evidence-Based Practice From a Learning Perspective

Ingår i Worldviews on Evidence-Based Nursing

Artikel i tidskrift

2016

Andreas Wallo, Anna Fogelberg Eriksson, Per-Erik Ellström, Henrik Kock

Förändrat ledarskap: ledarskap i förändring

Ingår i Mot ett förändrat ledarskap?

Kapitel i bok, del av antologi