05 juli 2022

Fyra LiU-medarbetare har skrivit två kapitel i den nya upplagan av ”Lärobok Pedagogiska grunder”. Det är en viktig bok, ÖB lär alltid ha den i sin väska och den används flitigt inom Försvarsmakten och författarna menar att den även passar inom myndigheter och organisationer utanför försvaret.

Tre män står i en trappa.
Mattias Elg, Jason Martin och Andreas Wallo i trappan i KEY-huset på campus Valla i Linköping. Per-Erik Ellström var ej närvarande vid fototillfället. Fotograf: Karin Midner

Vi lever i en tid där kriget pågår i Europa. Försvarsfrågan är ett hett ämne. Den nya upplagan av ”Lärobok Pedagogiska grunder” kunde inte komma mer lägligt. Men faktum är att ”tajmingen” för den nya upplagan är en slump.

Ser vi tillbaka till 80- och 90-talet användes en uppsjö av olika pedagogiska skrifter vid Försvarsmaktens utbildningar. I mitten av 1990-talet ville man skapa en bok med stöd av modern forskning, resultatet blev ”Pedagogiska grunder” som gavs ut år 1998. Boken bearbetas med jämna mellanrum allt eftersom ny forskning tas fram och nya erfarenheter görs och nu har alltså en ny upplaga precis blivit klar, den finns i dag i digital form och går i tryck under sommaren/hösten.

Läroboken är baserad på forskning

Bland författarna hittar vi fyra LiU-medarbetare: universitetslektor Jason Martin, professor Mattias Elg, biträdande professor Andreas Wallo och professor Per-Erik Ellström.

- Den senaste upplagan skrevs 2006 så det var hög tid att fräscha upp den, berättar Jason Martin. Hela boken är omskriven, men man har utgått från de tidigare upplagorna.

- Så detta är inte påkallat av några omvärldshändelser, förtydligar Mattias Elg. Det är ett projekt som har pågått under flera år. Boken behövde verkligen en uppfräschning.

- Men självklart känns det bra att boken släpps just nu, med tanke på läget, inflikar Jason Martin. Det känns som en otrolig förmån att kunna vara en del av denna bok och få vara med och bidra, med tanke på det som händer.

Boken är utgiven på svenska, men det är ingen hemlig skrift, vem som helst kan ladda ner och läsa den. Flera svenska myndigheter och organisationer som inte har med försvaret att göra har den i bokhyllan och använder den i sitt personalutvecklingsarbete.

- Jag tycker att det är roligt att se och höra att även andra använder boken som inspiration i sin verksamhet. Boken är ett bra och viktigt sätt för den svenska Försvarsmakten att positionera sig och berätta ”så här gör vi”, säger Jason Martin och fortsätter

- Den här pedagogiska grundboken är som ett fundament och är viktig för alla som arbetar med utbildning inom Försvarsmakten. ÖB har berättat att han alltid har den med sig i sin väska när han åker någonstans, så det säger ju en del hur pass viktig denna bok är.

Boken finns även på alla utbildningsförband och de skolor där man utbildar och nivåhöjer sig inom försvaret, exempelvis från fänrik till löjtnant, till kapten och så vidare.
- Den är ett viktigt läromedel inom det svenska försvaret, berättar Andreas Wallo. Du har med den i vardagen. Försvarsmakten handlar ju mycket om utbildning.

Kapitel om kompetens och lärprocesser

Ett av kapitlen som LiU-forskarna skrivit handlar om hur begreppet kompetens definieras och används i ett pedagogiskt perspektiv.

- Det handlar alltså om en handling som ska leda till någon form av effekt och hur den här handlingen ska utföras i en speciell situation. Vilket är helt avgörande i en utbildningssituation, säger Jason Martin.

I det andra kapitlet, som är helt nyskrivet, kan man läsa om lärande och lärprocesser.

- Det handlar om hur man utvecklar sin kompetens genom lärandet i det dagliga arbetet och lärande genom utbildning – både på individnivå, gruppnivå och organisatorisk nivå, säger Andreas Wallo. Innehållet grundas på forskning som vi har bedrivit här på Linköpings universitet under många, många år. Per-Erik Ellström har ju varit en förgrundsgestalt inom pedagogik och lärande så det har varit väldigt roligt att få jobba med honom i dessa kapitel.

Viktigt att ha en stadig grund innan det blir skarpt läge

- Det är viktigt att kunna definiera begreppet kompetens. Man får tänka på att Försvarsmakten utbildar soldater och sjömän inför verkliga krigssituationer och då måste man börja rätt enkelt. Det kan vara allt ifrån hur man ska vara klädd, hur man hanterar utrustning, kör fordon och hanterar vapen, alltså olika grundläggande kompetenser som varje individ behöver kunna. Därefter byggs det på, man behöver kunna verka tillsammans i grupp, pluton, kompani och i större organisationer, säger Mattias Elg, och fortsätter:

- Man behöver även förstå och kunna hantera att övning och skarp krigssituation inte är samma sak! Så svårighetsgraden på det man behöver lära sig ökar hela tiden. Vad händer när det blir mörkt, när det blir riktigt kallt? Det är viktig kompetens som behövs innan man hamnar i en skarp situation.

- Den här boken skapar ett gemensamt språk inom Försvarsmakten, något som är väldigt viktigt. Alltså det är inte bara den som utbildar som lär sig, utan boken skapar en gemensam referenspunkt för hela det svenska försvaret – lite som en grund för lärande och för hur man tänker även i andra delar inom Försvarsmakten, säger Mattias Elg, och fortsätter:

- Det känns väldigt bra att få bidra till vår försvarsförmåga just i detta nu. Och jag vill också tillägga att vi har en väldigt hög kompetens här på LiU som skulle kunna användas mer inom Försvarsmakten. Jag hoppas att vi kan få ännu mer samverkan i framtiden.

Fakta

Militär bakgrund ett plus för författarna

Per-Erik Ellström har haft ett långt samarbete med Försvarshögskolan och det var tack honom som LiU-forskarna blev involverade i den nya upplagan, alla tre har olika former av militär bakgrund.

  • Mattias Elg började sin yrkesbana som Fänrik på I 14 i Gävle och jobbade där från slutet av 1980 talet tills det la ner 1997.
  • Jason Martin var yrkesofficer från 1992 till 2006 på I 19 i Boden och avancerade upp till Major.
  • Andreas Wallo var inne på att bli yrkesofficer på S 3 i Boden men, ändrade sig under utbildningens gång.

Vad kännetecknar pedagogiken inom Försvarsmakten?

Försvarsmaktens pedagogiska grundsyn innebär att all pedagogik ytterst ska syfta till att utveckla förmåga att lösa uppgifter i extrema situationer.

Försvarsmaktens pedagogik vilar på två grundfundament

I lärsituationen, det vill säga i samspelet mellan instruktör, elev och uppgift ska pedagogiken betona det:

  • anpassningsinriktade lärandet, vilket handlar om att bemästra och anpassa utifrån givna förutsättningar och som utvecklar trygghet, stabilitet och effektivitet
  • utvecklingsinriktade lärandet, vilket handlar om att hantera tillämpade situationer vilka ofta kommer i oväntade och överraskande former och som utvecklar kreativitet, flexibilitet och även handlingsberedskap.

I "Pedagogiska grunder" utvecklas den pedagogiska grundsynen i följande sex fundamentala utgångspunkter

  • varför soldaten kämpar
  • kunskapssyn
  • etisk referensram
  • mänskligt beteende
  • Försvarsmaktens roll i samhället
  • lärsituationen.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.

Två personer i ett rum (kvatkryptolabb) med massor av sladdar och instrument.

Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

Forskare vid LiU har lyckats bekräfta att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken – komplementaritet – kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Fyndet banar väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.