pergy86

Per Gyberg

Biträdande professor

Kunskap är avgörande för många av vårt samhälles största utmaningar. Per Gybergs forskning fokuserar på hur kunskapsstrukturer formas och upprätthålls i olika sammanhang och varför vissa färdigheter betraktas som legitima medan andra inte gör det.

Att undervisa och lära sig om kontroversiella kunskapsområden

Hur kunskap formas och förmedlas inom skolan och i andra sociala sammanhang står i centrum för mitt arbete som forskare och lärare. Energi, miljö, fördelning av resurser och klimatförändringar är alla kunskapsområden som genomsyras av några av vårt samhälles mest centrala problem. De är också tätt sammanlänkade med teknik och teknisk utveckling. Hur ett mångsidigt och konfliktfyllt kunskapsområde ser ut och definieras är viktigt att förstå, inte minst för att tydliggöra mekanismerna för hur vårt samhälle hanterar sina egna konsekvenser.

Mina forskningsintressen handlar främst om hur förståelse och kunskap formas i olika praktiker. Jag är intresserad av processer för hur kunskap inkluderas och exkluderas. Jag försöker svara på vad det är som gör att vissa kunskaper, sätt att se på och förhålla sig till världen, blir legitima i vissa sammanhang men inte i andra. Min forskning handlar därför till stor del om att förstå mekanismerna för hur dessa vetandets strukturer formas och upprätthålls i olika sammanhang och hur olika verksamheter gör vissa kunskaper möjliga och andra omöjliga, eller i alla fall högst osannolika.

Jag intresserar mig speciellt för kunskapsområden som framstår som problematiska, kontroversiella eller som på annat sätt ställer till problem. Mitt intresse rör främst frågor som rör samtidens miljöutmaningar som energi, ändliga resurser, klimat och hållbar utveckling och hur dessa utmaningar presenteras och behandlas, speciellt i skolundervisningen.

Även teknikens roll som redskap för människan att bearbeta sin omvärld är central i min forskning och jag är intresserad av hur tekniken skapar förutsättningar och begränsningar för våra handlingar.


Publikationer

2024

Per Gyberg (2024) Resursbrist i akademin trots lärosätenas miljardöverskott Tidningen Curie (Artikel i tidskrift)

2023

Anna Malmquist, Mattias Hjerpe, Erik Glaas, Tora Lundgren, Per Gyberg, Sofie Storbjörk (2023) Jag drabbas - det här får kommunen lösa: En intervjustudie med svenska villaägare som påverkats av översvämningar från skyfall Sociologisk forskning, Vol. 3-4, s. 275-298 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Johan Boström, Magnus Hultén, Per Gyberg (2023) Who counts?: Legitimate solutions in construction activities in preschool International journal of technology and design education, Vol. 33, s. 1309-1344 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Per Gyberg, Thomas Kaiserfeld, Harald Rohracher, Anna Sparrman (2023) Jakten på kortsiktiga resultat är hämmande för forskningen

2022

Per Gyberg, Anna Storm, Anna Sparrman (2022) Verklighets­frånvänd mål­styrningsmodell Universitetsläraren (Artikel i tidskrift)

Forskningsprojekt

Avslutade projekt

Att undervisa framtidens medborgare om hållbar utveckling

I Sverige har begreppet hållbar utveckling genomsyrat styrdokument för skolväsendet sedan 1994. Men begreppet är inte oproblematiskt att hantera för skolan. Det är ämnesövergripande vilket är svårt att hantera i en skola och ett betygssystem som ännu bygger på traditionell ämnesindelning. Det är också ett kontroversiellt och politiskt brännbart begrepp som ställer krav på engagemang och medvetenhet. Lärare löser detta på mycket olika sätt, visas bland annat i det här projektet, som studerar såväl skolor som lärarutbildningar och undervisningsmaterial.

Utveckling av undervisningen

Delmål:

  • att beskriva vilket innehåll begreppet hållbar utveckling ges i undervisningssammanhang i skolsystemets olika delar, vilka aspekter som betonas respektive tonas ned. Energi och klimatfrågorna ges extra uppmärksamhet.
  • att förtydliga begreppets betydelse i undervisningssammanhang och därmed underlätta för dess genomförande.
  • att identifiera detta tvärgående kunskapsområdes roll i ett alltjämt disciplinärt utbildningssystem.
Skolan som arena

Skolan är inte längre ett slutet system där endast lärare har inflytande över undervisningen. Intressegrupper av olika slag (t ex branschorganisationer och fackföreningsrörelsen) försöker påverka undervisningen i synnerhet inom områden av stor samhällsrelevans, så som energi och hållbar utveckling. Studien vill ge svar på hur dessa utomstående aktörer med hjälp av läromedelsmaterial, studiebesök, informationskampanjer och riktade hemsidor påverkar vad svenska elever/studenter får möjlighet att lära sig i skolan. Utifrån detta kommer rekommendationer tas fram för vad lärare bör ta hänsyn till i samband med användning av externt producerat material.

Framtidens medborgare

Studien ska identifiera möjligheter och problem med att använda utbildning för att främja utvecklingen av ett mer hållbart samhälle. Mer konkret innebär detta att utbildning som instrument för att nå ett hållbart samhälle kommer att kunna värderas och därigenom förbättras.

Projektet är finansierat av Energimyndigheten.

Forskare inom projektet: Per Gyberg (projektledare) och Jonas Anshelm.

Temapodden

Jakten på externa forskningspengar, individuell status och höga rankningar hämmar den akademiska forskningen. Det menar Per Gyberg som är prefekt vid Institutionen för Tema vid Linköpings universitet. Han efterlyser satsningar på hela forskningsmiljöer, inte bara enskilda individer.
Pod

Debatt

Satsa hellre på forskningsmiljön än på individen

"När instrumentalism och individualism tar för stor plats i akademin motverkas syftet. Per Gyberg, prefekt vid Linköpings universitet, beskriver styrning som leder till kunskapandets förfall. För hållbara, kreativa miljöer vill han se forskningsmedel till hela miljöer, inte bara individer". Debattartikel publicerad i tidningen Curie 2018-06-13 Satsa hellre på forskningsmiljön än på individen 

Styrning med stuprörsperspektiv gör ”nya Macchiarinis” möjliga

"Det mest förvånande med Macchiariniaffären är den förvåning den väckte: Att så många överraskades av att en opportunistisk lycksökare kunde få tillträde till akademins finrum." skriver Per Gyberg, prefekt vid Linköpings universitet. Debattartikel publicerad i tidningen Universitetsläraren 2019-03-18 Styrning med stuprörsperspektiv gör ”nya Macchiarinis” möjliga

 

Nyheter

CV

Akademisk examen 

  • 2011 
    Docent i tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet
  • 2003 
    Filosofie doktorsexamen inom temat Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Avhandling: Energi som kunskapsområde – om praktik och diskurser i skolan. 
  • 1999 
    Filosofie magisterexamen, Linköpings universitet 
  • 1998 
    Filosofie kandidatexamen, Linköpings universitet

Anställningar

  • 2013 
    Universitetslektor vid tema Miljöförändring, Linköpings universitet
  • 2011 
    Universitetslektor vid tema Teknik och social förändring. Linköpings universitet
  • 2010 
    Vikarierande universitetslektor vid tema Vatten i natur och samhälle, Linköpings universitet 
  • 2008 
    Vikarierande lektor vid tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet 
  • 2004
    Forskarassistent vid tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet
  • 1997
    Doktorand vid tema Teknik och socialförändring, Linköpings universitet

Ledningsuppdrag 

  • 2016-2023
    Prefekt vid Institutionen för Tema, Linköpings universitet
  • 2015 
    Avdelningschef, tema Miljöförändring, Linköpings universitet
  •  2014 
    Biträdande avdelningschef, tema Miljöförändring, Linköpings universitet 
  • 2010 
    Programansvar för Miljövetarprogrammet i Norrköping, Linköpings universitet 
  • 2004-2012 
    Ansvar för forskningsprogrammet Teknik, värderingar och politiska processer
  •  2004-2006
    Ledning av konsortiet för lokala och regionala energisystem

Om institutionen