Fotografi av Peter Nilsson

Peter Nilsson

Universitetslektor

Mitt stora intresse rör frågor om och hur ledarskapskompetens kan utvecklas. I min forskning studerar jag hur kompetens för ledarskap utvecklas genom en kombination av det vi lär oss i det dagliga arbetet och skräddarsydd utbildning.

Ledarskap kan läras - men inte på det sätt många tror!

Jag har forskat om ledarskapsutveckling under 20 års tid och har även arbetat som konsult och utbildare inom detta område. Dessutom har jag haft rollen som deltagare i ledarskapsutveckling flera gånger då jag tidigare varit värnpliktigt befäl, chef inom både privat och offentlig sektor, samt elittränare inom idrottsrörelsen. Dessa egenupplevda erfarenheter är en tillgång för mig i min forskarvardag. Är jag då fullärd? Absolut inte! Jag upplever att jag bara är i början av en lång och spännande resa.

Forskning om ledarskapsutveckling är min stora passion, men jag forskar även om utveckling av mänskliga resurser i arbetsliv och organisationer, human resource development (HRD) som området betecknas på engelska. Inom detta område fokuserar jag och mina kollegor på frågor om arbetsplatslärande, kompetensutveckling, utbildningsplanering, ledarskap för lärande, förändringsprocesser, kompetensförsörjning och många andra frågor som hör ett utvecklingsinriktat personalarbete till.
   

På senare år har jag även kommit att intressera mig allt mer för personalarbetares/HR-praktikers betydelse för ledarskapsutveckling och HRD. Inte minst är jag intresserad av i vilken utsträckning som denna yrkesgrupp arbetar evidensbaserat med dessa frågor och vilka förutsättningar som möjliggör ett sådant arbetssätt.   

Den forskning som jag och mina kollegor bedriver är betydelsefull av flera anledningar. För det första hjälper den till så att kurserna vi ger inom kandidatprogrammet Personal och arbetsvetenskap samt masterprogrammet i Human Resource Management och Development är forskningsbaserade och gör våra studenter attraktiva att anställa inom både privat och offentlig sektor, såväl i Sverige som internationellt. För det andra bidrar forskningen till att punktera myter som omhuldas av många i arbetslivet. Ett par exempel på sådana myter är dels att ”ledarskap är något medfött”, dels att ”vi lär oss bara när vi åker på kurs”. Genom att krossa myter likt dessa bidrar vi till att de resurser som organisationer satsar på att utveckla sina medarbetare och chefer satsat på aktiviteter som fungerar. Och därmed bidrar vi till bättre resurshushållning och effektivitet i arbetslivet.   

Ett ytterligare exempel på nyttiggörande av forskning är att jag och mina kollegor har erfarenhet av forska tillsammans med organisationer i arbetslivet. Genom en interaktiv och praktiknära forskningsansats forskare vi inte på eller åt dessa, utan tillsammans med våra partnerorganisationer. Detta bidrar till att forskningen kommer till direkt användning i och hjälper till att utveckla många organisationer som vi samarbetar med. 

Förutom att forskare är jag aktiv inom undervisning, skriver läroböcker, och deltar i FoU-samarbeten med HR-praktiker i arbetslivet. Denna kombination, att vara med och producera forskning men även se hur den kommer till praktisk nytta, gör att jag tycker att jag har världens bästa jobb. 

Är personalen organisationens viktigaste resurs? 

Många är de organisationer som hävdar att personalen är deras viktigaste resurs, men hur många lever upp till denna formulering? Jag är intresserad av personalfrågor i allmänhet och utvecklingsfrågor i synnerhet. Internationellt används beteckningarna human resources (HR), human resource development (HRD) samt human resource management (HRM) för dessa områden. 

Till vardags forskar jag om dessa frågor samt arbetar som programansvarig för både ett kandidatprogram (Personal och arbetsvetenskap, 180 hp) och ett masterprogram (Human Resource Management and Development, 120 hp). Där försöker jag och mina lärarkollegor att rusta de blivande HR-praktikerna för ett arbetsliv där de på forskningsbaserad grund ska kunna hjälpa organisationer inom både privat och offentlig sektor, i Sverige men även internationellt, att förverkliga visionen om att personalen är organisationens viktigaste resurs. 

Jag har tillsammans med några kollegor även skrivit boken ”Human Resource Development – att utveckla medarbetare och organisationer” som många HR-praktiker, chefer samt studenter på högskoleutbildningar runt om i Sverige uttryckt sin uppskattning om. 

Evidensbaserat HR-arbete – att översätta forskning till praktisk nytta! 

De senaste tid har vi kunnat bevittna hur en rad professioner som arbetar med människor - exempelvis läkare, socionomer och lärare – utgår från forskning innan de tar sig an sitt arbete. Denna våg av evidensbaserad praktik har även nått HR-området och personalvetarna. Forskningsbaserat HR-arbete är dock inte en självklarhet. Internationella studier visar att det existerar ett glapp mellan forskning och praktik. För att överbrygga detta glapp behövs ett systematiskt och ömsesidigt samarbete mellan forskare och praktiker. 

Jag har erfarenhet av att arbeta med att översätta HR-forskning till praktisk nytta, både inom universitet och i enskilda organisationer. I ett projekt har jag arbetat med en organisation där det arbetar drygt 100 HR-praktiker. Projektet syftar till att hjälpa praktikerna att bli bättre på att översätta forskning till praktisk nytta och på så sätt stödja och driva på en hållbar utveckling av organisationen som även kommer organisationens omvärld till nytta.

Nyheter

Nätverk, uppdrag och cv

Forskningsnätverk och grupper

  • Arbete och arbetsliv
  • HELIX 
  • Forum för Arbetslivsforskning (FALF) 
  • Forskarnätverket HIER (Human-, Industrial-, and Employment Relations, ett nätverk för forskning om arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor med inriktning mot personalvetenskap) 
  • HR-akademin i Region Östergötland (HRA) 
  • Svenska HRM-forskarnätverket (CGHRM) 
  • Sveriges HR Förening SWERA - SVENSK FÖRENING FÖR PEDAGOGISK FORSKNING (Swedish Educational Research)

Uppdrag

  • Programansvarig masterprogrammet i HRM/HRD, Linköpings universitet, 2016 - 
  • Programansvarig kandidatprogrammet Personal- och arbetsvetenskap, Linköpings universitet, 2015 - 
  • Avdelningschef/Studierektor APS/PiAU, IBL, Linköpings universitet, 2009-2012

CV 

Anställningar, exempel 

  • Universitetslektor, Linköpings universitet, IBL, 2006 - 
  • Universitetslektor, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2005-2008 
  • Doktorand, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 1999-2004 
  • Universitetsadjunkt, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 1996-2005 

Vuxenutbildningar och kurser, exempel 

  • LiU:s Kurs i engelska för lärare (CES Oxford, England), våren 2014 
  • LiU:s  Mentorskapsprogram, 2010-2011 
  • LiU:s Chefsutbildning, våren 2010 
  • Umeå universitets Ledarutvecklingsprogram för pedagogiskt ansvariga, 2006 
  • Filosofie doktorsexamen, Pedagogik, Umeå universitet, 2005 
  • Filosofie magisterexamen, Programmet för personal- och arbetslivsfrågor, Umeå universitet, 1996

Publikationer

2022

Karin Wastesson, Anna Fogelberg Eriksson, Peter Nilsson, Maria Gustavsson (2022) First-line managers' practices and learning in unpredictable work within elderly care Studies in Continuing Education, Vol. 44, s. 376-391 Vidare till DOI

2021

Maria Gustavsson, Peter Nilsson (2021) Kompetensförsörjning - att attrahera och behålla personal inom svensk hälso- och sjukvård: - exemplet Magnetmodellen
Karin Wastesson, Anna Fogelberg Eriksson, Peter Nilsson, Maria Gustavsson (2021) Conditions for Workplace Learning as a New First-Line Manager in Elderly Care Vocations and Learning, Vol. 14, s. 205-222 Vidare till DOI

2018

Peter Nilsson, Andreas Wallo, Dan Rönnqvist, Bo Davidson (2018) Human Resource Development: att utveckla individer, grupper och organisationer

2016

Peter Nilsson (2016) Ledarskapsutveckling Mot ett förändrat ledarskap?: om chefers arbete och ledarskap i ett organisationsperspektiv, s. 183-198

Organisation