26 januari 2024

Nu får östgötska företag chansen att öka sin digitala kompetens tillsammans med LiU och Linköpings Science Park i ett nytt regionalt utbildningsprojekt.
– Vårt mål är att höja företagens kompetens inom smart och säker digitalisering och öka företagens konkurrenskraft, säger Cecilia Stevrin som är projektledare på Linköping Science Park.

Två kvinnor i samtal bakom en stor glasvägg med ordet Dospace. Fotograf: My Kronqvist
Cecilia Stevrin diskuterar projektet med ekonomen Helén Uhlin på Dospace i Mjärdevi Center där Linköpings Science Park har sina lokaler.
– De första utbildningsinsatserna startar nu i januari och redan nu har sex företag med totalt 500 anställda gått med i projektet, säger Cecilia Stevrin. Sammanlagt ska 1600 yrkesverksamma östgötar få möjlighet att möta några av LiU:s forskare inom teknik och lärande i arbetslivet för att ta del av den senaste forskningen och kunskapen inom området. Målet med utbildningarna är att företag inom tech- och tillverkningsindustrin ska få möjlighet att rusta sig för framtidens digitala utmaningar.

En regional utbildningssatsning

Digital kompetens för företagens konkurrenskraft är namnet på satsningen som drivs av Linköping Science Park och medfinansieras av Europeiska Unionen. Utbildningsinsatserna kommer att pågå fram till år 2026 och involverar flera forskare på LiU.
Porträtt på Erica Byström.Erica Byström, enhetschef på LiU Uppdragsutbildning. Foto Charlotte Perhammar – Inom projektet undervisar flera av LiU:s mest framstående forskare och lärare inom AI, arbetsliv, automation, programmering, cybersäkerhet och teknik och etik. Det här är verkligen en kraftsamling från LiU vad gäller utbildning för yrkesverksamma, säger Erica Byström som är enhetschef och projektledare vid LiU Uppdragsutbildning.
Cecilia Stevrin håller med om att utbildningssatsningen är omfattande. Förutom att projektet innehåller flera olika utbildningar är också många regionala organisationer inblandade, som LiU, Skill, IF Metall Östergötland, Region Östergötland och Linköping Science Park.
– Det är vi tillsammans som gör den här utbildningsinsatsen! Visst är det komplext, men samarbetet innebär också att vi hela tiden lär oss saker av varandra, säger Cecilia Stevrin.
Företagen som anmäler sig till utbildningsprojektet får genomgå tre steg. Först görs en kompetenskartläggning av företagen som visar kunskapsgapet mellan nuläge och framtid. I steg två ligger fokus på utbildningsinsatser som främjar motivation, självledarskap och lärande. Det tredje och avslutande steget består av ett antal utbildningsmoduler som handlar om digital kompetens.

Stort behov av kompetensutveckling

Redan år 2021 genomfördes en förstudie till projektet där LiU-forskarna Fredrik Heintz och Andreas Wallo bidrog som ämnesexperter.
– Det som blev tydligt under förstudien var det stora behovet från företagen att höja sin kompetens inom smart och säker digitalisering och hur viktigt det är med just kompetensutveckling för att hänga med i utvecklingen, säger Cecilia Stevrin.
Hon menar att det är viktigt att alla i en organisation tar ansvar för att hänga med i dagens teknikutveckling, såväl anställda och individer, som ledning och chefer.
– Det här är ett spännande projekt som känns väldigt meningsfullt att driva! Vetskapen om att det här samarbetet mellan oss regionala aktörer kommer att leda till viktig kompetens för företagen – det är min drivkraft som projektledare, säger Cecilia Stevrin.

Porträtt av Cecilia Stevrin, Linköping Science Park.Projektet Digital kompetens för företagens konkurrenskraft projektleds av Cecilia Stevrin på Linköping Science Park. Foto My Kronqvist

För mer information om projektet

Medverkande forskare och lärare vid LiU

LiU Uppdragsutbildning

Senaste nytt från LiU

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En man som arbetar på en maskin i ett labb.

AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer.