Fotografi av Rebecka Tiefenbacher

Rebecka Tiefenbacher

Min forskning fokuserar på barn med funktionsnedsättningars erfarenheter och perspektiv i frågan om möjligheter till meningsfull fritid. Jag är särskilt intresserad av vilka möjligheter och begränsningar som riktad fritidsverksamhet kan erbjuda.

Delaktighet och rätten till fritid

På vilket sätt kan en riktad fritidsverksamhet för barn med neuropsykiatriska funktionshinder främja delaktighet och skapa mening i barnens liv?

Mitt avhandlingsprojekt är del av ett större forskningsprojekt om barn med funktionshinders rätt till fritid, där jag i min delstudie vill utforska hur barnen uppfattar den riktade fritidsverksamhet som står i fokus för projektet. Projektet grundar sig i de på FN-nivå stadgade rättigheterna i Barnkonventionen (art. 23 och 31) liksom i Funktionsrättskonventionen (art. 30) som tillsammans betonar rätten till fritidsaktiviteter och rekreation som är anpassade efter barnens möjligheter till deltagande.

I min del av studien kommer jag att fokusera på de barn som besöker fritidsverksamheten för att få deras perspektiv på de möjligheter och hinder som finns i verksamheten som sådan men också möjligheten till meningsfullt deltagande i fritidsverksamheter i stort. Detta syftar till att lyfta fram barnens röster i frågan om vad en riktad fritidsverksamhet kan göra för barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) möjlighet till meningsfull fritid. Jag gör detta genom etnografiskt fältarbete där jag följer barnens aktiviteter och handlingar som ett sätt att inkludera barn med olika språkliga behov och förmågor i min forskning. Avhandlingsprojektet drivs av en ambition om att bidra till kunskap som kan förbättra fritidsmöjligheter för barn med funktionsnedsättning.

Avhandlingsstudien befinner sig i skärningspunkten mellan barn- och barndomsstudier, funktionshinderforskning och fritidsforskning. Dessa bidrar till studien både teoretiskt och metodologiskt.

Varför är det viktigt att inkludera barns perspektiv i forskning?

Den kritiska barndomsforskningen trycker på barns rätt att få delta och höras i forskning, något som även lyfts fram i Barnkonventionens artikel 12 och 13. Samtidigt premieras ofta det talade ordet vilket innebär att barn som främst använder andra kommunikationssätt än det talade ofta osynliggörs i forskning. En ytterligare ambition i min forskning är därför att skapa andra vägar för att ge utrymme åt barns perspektiv än genom att som vuxen forskare enbart prata med barn. Det är viktigt för mig att barn, oavsett kommunikativa förmågor och preferenser, ska få möjlighet att bidra till forskning. Vidare är jag intresserad av frågor rörande hur vi i forskning kan representera barns röster och perspektiv på ett etiskt och representativt sätt.

Undervisning

Jag undervisar på flertalet kurser vid Tema Barns internationella Masterprogram i Child Studies och är kursansvarig för kursen Children, Gender and Sexuality (7,5 hp). Jag medverkar också i de fristående kurserna Att lyssna på barn: barnperspektiv och barns perspektiv (7,5 hp) liksom Barn, kultur och fritid (7,5 hp).

Jag undervisar även i kurser på Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem liksom den erfarenhetsbaserade utbildningen till Grundlärare i fritidshem. Där är jag med i kurser som behandlar frågor om barn, barndom och fritid och perspektiv som anknyter till barn- och barndomsstudier. Jag bidrar även med frågor och perspektiv kring barn, fritid och funktionshinder i flera kurser.

Forskning

CV

  • 2025 Filosofie doktorsexamen i tema Barn, Linköpings universitet
  • 2019 Filosofie Magisterexamen i Child Studies, Linköpings universitet
  • 2018 Filosofie Masterexamen i Gender Studies – Intersectionality and Change, Linköpings universitet
  • 2016 Filosofie Kandidatexamen i sociologi, Linköpings universitet

Organisation