06 maj 2025

Barn med neuropsykiatriska diagnoser har ofta svårt att delta i öppna fritidsaktiviteter. Men värdet av att inrätta särskilda verksamheter riktade till de här barnen är omdiskuterat. I en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet studeras den riktade verksamheten KFUM Funkis i Linköping. Resultatet visar på utmaningar men framförallt på möjligheter.

En kvinna i vit blus.
Rebecka Tiefenbacher har studerat en verksamhet i Linköping riktad till barn med NPF. Fotograf: Jonas Roslund

KFUM Funkis startades av två föräldrar i Linköping. Verksamheten som riktades enbart mot barn med neuropsykiatriska diagnoser som till exempel autism och adhd, hade egna, anpassade lokaler. Syftet var att erbjuda en fungerande fritid utanför hemmet och att bryta den sociala isolering många familjer känner.

– Att bygga upp en hel verksamhet med egen lokal är ovanligt. Vi har faktiskt inte hittat något liknande i Sverige, säger universitetsadjunkt Rebecka Tiefenbacher på Tema Barn vid Linköpings universitet.

Med hänsyn till speciella behov

I sin doktorsavhandling har hon undersökt vilka idéer som KFUM Funkis byggde på, hur verksamheten lyckades och vilka lärdomar som finns att dra både för riktade och öppna verksamheter. I studien deltog 20 barn (3–11 år) från 15 familjer.

Rummen på KFUM Funkis hade utformats med hänsyn till barnens speciella behov. Färgen på väggar och möbler var anpassad för att undvika för mycket synintryck och lokalerna var ljuddämpade. Antalet barn som fick vara på plats samtidigt begränsades för att minska stök och krav på interaktion.

Dörrskylten utan för lugna rummet på KFUM Funkis
Fotograf: Gunilla Pravitz
Det fanns ett ”lugnt rum” där barnen skulle kunna dra sig undan. Verksamheten var också anpassad så att det till exempel inte var tvång på att alla skulle göra allt på ett visst sätt.


Den kritik som finns mot riktad verksamhet överlag är att det riskerar att spä på barnens utanförskap. Men enligt Rebecka Tiefenbacher visade det sig att KFUM Funkis gjorde stor skillnad för många av barnen. De kunde gå dit och ha fritid på sina egna villkor. Situationer med konflikter eller utåtagerande beteende var ovanliga. ”Det lugna rummet” använde barnen mer som ett vanligt lekrum.

Normer för fritid

– Det var oerhört betydelsefullt för många familjer att få en plats dit de kunde åka och ha fritid ihop. Föräldrar beskrev också att de inte behövde förklara sitt barns beteende, eftersom det fanns en förståelse från andra föräldrar med samma erfarenheter, säger Rebecka Tiefenbacher.

En kvinna i vit blus vid ett räcke.
Både riktade och öppna verksamheter behövs menar Rebecka Tiefenbacher.Fotograf: Jonas Roslund
Å andra sidan såg hon att det fanns normer för hur man utför fritidsaktiviteter som levde kvar även på KFUM Funkis. En del familjer önskade få komma till lokalerna ensamma, eftersom det var svårt för deras barn att vara där tillsammans med andra. Så ville man inte göra på Funkis, delvis på grund av föreställningarna om vad fritidsverksamhet är.

– Att ibland tillåta att bara en familj fick komma utmanade syftet att bryta den sociala isoleringen. Men det utmanar också en idé som finns i samhället om att meningsfull fritid är aktiviteter som görs tillsammans. Det här är en svårighet som kan vara svår att lösa, säger Rebecka Tiefenbacher.

Tre lärdomar

Men hon tror att det finns lärdomar att dra både för riktade och öppna verksamheter. Den första är att båda typerna behövs. Rebecka Tiefenbacher menar att barn som får chans att prova på aktiviteter i riktad verksamhet kanske kan bli trygga nog att våga pröva även öppna aktiviteter. Den andra är att kritiskt granska vilka förutfattade meningar och föreställningar man bygger sin verksamhet på och om det går att luckra upp reglerna en aning för att fler ska kunna delta. Den tredje är att inte glömma att barn med NPF-diagnoser är en stor målgrupp att rikta sig mot och ta hänsyn till.

Verksamheten vid KFUM Funkis lades ner 2024 efter att bidragen Region Östergötland dragits in av besparingsskäl.

Kontakt

Läs mer om forskningsprojektet

Organisation

Senaste nytt från LiU

Campus Norrköping.

Över 50 miljoner från VR till LiU-forskning

Vetenskapsrådet har gett över 50 miljoner kronor till Linköpings universitet. Det är resultatet från sex utlysningar där bidragsfördelningen nyligen beslutades. Forskningen handlar bland annat om segregation, ungdomsbrottslighet och opioidberoende.

Korn av sorten 'Chevalier'.

Jordbrukets uppkomst gav skydd mot vinterkräksjuka

En genvariant som skyddar mot magsjukevirus uppstod när människor började bruka jorden. Det visar forskare vid LiU och Karolinska Institutet som har analyserat arvsmassan från drygt 4 300 forntida individer och även odlade ”minitarmar”.

Fyra forskare vid LiU får anslag från Cancerfonden

Fyra forskare vid Linköpings universitet får dela på 12 miljoner kronor för nya projekt som ska förbättra behandling och livskvalitet för cancerpatienter.