04 april 2022

Är en högskoleexamen för futtigt? En kandidatexamen otillräcklig och en master också för lite? För dem som vill utbilda sig maximalt finns också forskarutbildning. ”Jag hade inte förväntat mig att det kunde vara så kul, men det var det. Hela tiden”, säger Lina Koppel om sin tid som doktorand.

Lina Koppel.
Självdisciplin och ett brinnande intresse för ämnet gör livet som forskarstuderande roligare. ”Och en bra forskargrupp, människor som man trivs med, är också väldigt viktigt”, säger Lina Koppel som efter dispuationen arbetar som postdok på Linköpings universitet. Thor Balkhed

Nyfikenhet drivkraft

Lina Koppel.Lever sin dröm. ”För mig har det aldrig varit någon tvekan om att jag vill fortsätta forska”, säger Lina Koppel. Foto Thor Balkhed

Med en kandidatexamen i litteraturvetenskap och en master i psykologi, grundutbildning i Lund och två vändor som utbytesstudent i USA är Lina Koppel van att röra sig över gränser. För drygt ett år sedan, i slutet av 2020, disputerade hon på en avhandling om hur smärta och beröring påverkar människors beslutsfattande. Forskning i gränslandet mellan psykologi, medicin och ekonomi.

I ett typiskt experiment sitter en försöksperson framför en dator och svarar på olika frågor om risktagande med pengar. Hen får hundra kronor och har 50 procents chans att få hundra till, men lika stor risk att förlora allt. Är risken värd att ta? Ja eller nej? Samtidigt utsätts försökspersonen för smärta i form av värme från en liten maskin eller behaglig beröring med en mjuk borste.

Resultat: smärta påverkar vissa beslut, behaglig beröring gör det inte.

- Det som driver mig är i grund och botten nyfikenhet på hur vi människor fungerar. Att försöka ta reda på det är både spännande och meningsfullt, säger Lina som i dag har en anställning som postdok på Linköpings universitet.

Inblick som assistent

Lina Koppel.Meta-vetenskap, forskning om vetenskap, och replikerbarhet, möjligheten att pröva tidigare experiment, är två frågor som intresserar Lina Koppel. Foto Thor Balkhed

Forskarutbildningen är antingen två eller fyra år och leder fram till en licentiatexamen alternativt doktorsexamen. Ofta kombineras utbildningen med undervisning vilket gör att en doktorand normalt behöver fem års heltidsstudier för att nå examen. I utbildningen ingår framför allt egen forskning men också ett antal obligatoriska kurser i vetenskapsteori och vetenskaplig metod och ofta även i forskningsämnet i sig. Det finns också ett antal frivilliga kurser.

I Lina Koppels fall byttes undervisningen ut mot praktiskt arbete som ”lab manager” i Jedilab, en forskargrupp i beteendeekonomi på Linköpings universitet.

- Jag gillar att göra experiment, så får mig var den uppgiften perfekt, säger hon och tillägger att hon hade en mindre del undervisning också.

David Stenvall och Lina Koppel visar hur ett vetenskapligt experiment kan gå till.Lina Koppel visar en typisk experiment tillsammans med doktoranden David Stenvall. Foto Thor Balkhed

Innan Lina sökte forskarutbildningen arbetade hon dessutom ett år som laboratorieassistent – en bra möjlighet att få en inblick i livet som doktorand.

- Redan när jag skrev min kandidatuppsats sade handledaren att det kanske fanns en liten forskare i mig. Jag har nog alltid känt att det är det här jag vill göra, säger hon.

- När jag började sa jag till mig själv att jag inte kunde förvänta mig att det skulle vara kul hela tiden. Men var faktiskt det. Förutom experimenten gillar jag att designa studier, tänka och skriva artiklar. Och så hade jag turen att hitta en riktigt bra forskargrupp också.

Finns det något negativt?

- Hmm. . . Jag har varit väldigt nöjd, så det är svårt att säga. En del doktorander kan tycka att det blir lite ensamt, eller att det svårt att sätta upp delmål i ett så stort projekt. Men jag själv upplevde det aldrig så.

De flesta stannar

Anteckningar på whiteboard.Ser ni noteringen om Nobelpriset? Ja, vem vet vad som händer om några år. Foto Thor Balkhed

Tre år efter disputationen visar uppföljningar att 80 procent av alla doktorsexaminerade är etablerade på arbetsmarknaden. Andelen är ungefär lika stor som för dem som har universitetsutbildning på grundläggande och avancerad nivå. De flesta doktorer blir kvar inom akademin som forskare och lärare, men andra vanliga yrken är också läkare, handläggare, utredningssekreterare och chef på myndigheter. På ett eller annat sätt arbetar de flesta i statlig tjänst.

För Lina Koppel var det aldrig någon tvekan; hon ville fortsätta forska. Efter examen har hon fått två fina stipendier vilket gör att hon nu har framtiden säkrat för flera år framåt. Forskningen inriktas dels på att bredda arbetet från doktorsavhandlingen, dels undersöka vad som faktiskt händer inne i hjärnan vid olika beslut. ”Neuroekonomi” med ett ord.
I planeringen finns också ytterligare en USA-resa och samarbete med en forskargrupp på Stanford.

- De är riktigt duktiga på det här området. Jag kommer att lära mig mycket, men kan också bidra med min erfarenhet och det jag kan. Det ska bli väldigt spännande, säger Lina Koppel.

Fotnot: 2021 fanns 1216 forskarstuderande vid Linköpings universitet. 139 doktorsexamina avlades och 32 licentiatexamina.

Fotnot 2: Artikeln är tidigare publicerad i LiU magasin nr 1 2022

 

"Därför doktorerar vi"

Fyra doktorander berättar om sina forskarstudier.

Pavlo Melnyk:

Pavlo Melnyk.Pavlo Melnyk. Foto Charlotte Perhammar

Vilket ämne doktorerar du inom och vad handlar din forskning om?

- Jag doktorerar i elektroteknik med inriktning datorseende, vid datorseendelaboratoriet (CVL) på Institutionen för systemteknik (ISY). Det blir kanske tydligare om jag beskriver mitt forskningsämne med hjälp av nyckelorden AI, djupinlärning (Deep Learning) och neurala nätverk. I stora drag forskar jag om hur geometri kan användas för att förbättra AI, vilket kallas för Geometric Deep Learning.

Varför doktorerar du?

- Det är roligt att lära sig fascinerande moderna teknologier som alltmer omger oss, för att inte tala om att hur kul det är att utveckla dem!

Hur är det att doktorera?

- Som förväntat: ibland är det stressigt, ibland tröttsamt och då blir man överdrivet självkritisk, men det känns alltid som ett privilegium. Att ha tillgång till de bästa kunskapskällorna, få lära sig i en avancerad vetenskaplig miljö och sträva efter att producera ny kunskap känns verkligen ädelt. Dessutom är det en stor ära och ansvar att få undervisa studenter.

Vad ska du göra efter examen?

- Har inte bestämt mig ännu. Å ena sidan lockar akademin med sin frihet (vilken jag är så lycklig att ha nu) och sitt strukturerade system. Att fortsätta forska som postdok verkar därför rimligt. Å andra sidan vill jag kunna tillämpa mina kunskaper genom att lösa mer praktiska problem, det vill säga att arbeta i industrin. Kanske jag kommer att lyckas kombinera båda efter examen!

Tove Törnqvist:

Porträttfoto av Tove Törnqvist.Tove Törnqvist.

Vilket ämne doktorerar du inom och vad handlar din forskning om?

- Jag doktorerar inom ämnet medicinsk pedagogik på Medfak. Mitt fokus är interprofessionellt lärande, det vill säga hur studenter från olika utbildningar lär sig att samverka med varandra över professionsgränser. Genom etnografiska observationsstudier studerar jag olika interprofessionella studentteam när de lär och arbetar tillsammans inom hälso- och sjukvård.

Varför doktorerar du?

- Främst för mitt pedagogiska intresse och möjligheten att vara med och bidra till kunskap om interprofessionell utbildning, men även för att utveckla min egen kunskap och förståelse både för ämnet och vetenskap rent generellt.

Hur är det att doktorera?

- Det är utvecklande, stimulerande och stundtals utmanande. Det skapar många möjligheter; nya kontakter och utbyten, tid att fördjupa sig och verkligen förstå studenters lärande.

Vad ska du göra efter examen?

- Det finns mycket som lockar. Jag hoppas kunna fortsätta jobba med både studentnära utbildning och forskning för att bidra till en högkvalitativ utbildning och att nya generationer av hälso- och sjukvårdspersonal har goda förutsättningar att samverka med varandra.

Johanna Mufic:

Porträttfoto av Johanna Mufic.Johanna Mufic.

Vilket ämne doktorerar du inom och vad handlar din forskning om?

- Jag doktorerar i pedagogik med inriktning mot vuxnas lärande och skriver om hur kvalitet formas i vuxenutbildning. Som en del i mitt avhandlingsarbete har jag följt en av Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar i Komvux och observerat granskningsmöten mellan skolinspektörer och huvudmän, rektorer, lärare och studie- och yrkesvägledare.

Varför doktorerar du?

- Jag doktorerar för att jag älskar att skriva, läsa och lära mig nya saker och för att det är en fantastisk möjlighet att verkligen fördjupa sig inom ett ämne och få chans att dela med sig av det man lär sig.

Hur är det att doktorera?

- Jag tycker att det är fantastiskt roligt! Jag får stöd och konstruktiv kritik av mina handledare, vilket gör att jag känner att jag utvecklas hela tiden. Dessutom finns det möjlighet att ta del av andras forskning och dela med sig av sin egen forskning på internationella konferenser. Det är mycket "frihet under ansvar" som gäller och det finns hela tiden deadlines att förhålla sig till.

Vad ska du göra efter examen?

- Jag hoppas att jag får möjlighet att fortsätta inom akademin och forska mer om kvalitet och vuxenutbildning.

Rebecka Tiefenbacher:

Porträttfoto av Rebecka Tiefenbacher.Rebecka Tiefenbacher

Vilket ämne doktorerar du inom och vad handlar din forskning om?

- Jag doktorerar vid tema Barn vid Institutionen för Tema. Forskningsprojektet jag är med i handlar om barn med funktionshinders rätt till fritid, där jag och två kollegor studerar hur denna rätt kan omsättas i praktiken genom att studera en fritidsverksamhet för yngre barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Min forskning handlar om barnens perspektiv på fritidsverksamheten, det vill säga vad barnen gör när de är där och vad de tycker och tänker om verksamheten.

Varför doktorerar du?

- Jag doktorerar därför att jag upplevde att forskningen var ett bra sätt för mig att kunna omsätta mina kunskaper till någon form av nytta. Dessutom tycker jag väldigt mycket om att vara i universitetsmiljön och att lära mig nya saker, så det kändes som en naturlig fortsättning efter mina universitetsstudier.

Hur är det att doktorera?

- Jag tycker att det är jätteroligt! Det är ett väldigt stimulerande och omväxlande jobb och tema Barn är ett helt fantastiskt sammanhang att få doktorera vid.

Vad ska du göra efter examen?

- Examen känns fortfarande väldigt långt bort, så det är lite svårt att veta. Just nu hoppas jag på att fortsätta jobba med forskning och undervisning!

Kontakt

Läs mer om forskarutbildning

Senaste nytt från LiU

Norrköping har fått en digital tvilling

Med hjälp av AI och djupinlärning har LiU-forskare tagit fram en digital tvilling av Norrköping. Modellen, som skapar möjligheter att upptäcka staden på helt nya sätt, tar nu plats i en utställning på Visualiseringscenter C.

Kaj Holmberg och Roghayeh Hajizadeh

Effektivisering av snöröjning i städer

Forskare på Matematiska institutionen vid Linköping har tagit fram en matematisk modell om hur snöröjning kan optimeras i svenska städer.

Man som står i en matbutik

Edvin pausade studierna och startade obemannad matbutikskedja

Edvin Johansson pausade studierna på civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi för att starta AutoMat, en obemannad matbutikskedja. Nu är han tillbaka på campus med sin hittills största butik – belägen mitt i det myllrande studentlivet.