Nyfikenhet drivkraft
Med en kandidatexamen i litteraturvetenskap och en master i psykologi, grundutbildning i Lund och två vändor som utbytesstudent i USA är Lina Koppel van att röra sig över gränser. För drygt ett år sedan, i slutet av 2020, disputerade hon på en avhandling om hur smärta och beröring påverkar människors beslutsfattande. Forskning i gränslandet mellan psykologi, medicin och ekonomi.
I ett typiskt experiment sitter en försöksperson framför en dator och svarar på olika frågor om risktagande med pengar. Hen får hundra kronor och har 50 procents chans att få hundra till, men lika stor risk att förlora allt. Är risken värd att ta? Ja eller nej? Samtidigt utsätts försökspersonen för smärta i form av värme från en liten maskin eller behaglig beröring med en mjuk borste.
Resultat: smärta påverkar vissa beslut, behaglig beröring gör det inte.
- Det som driver mig är i grund och botten nyfikenhet på hur vi människor fungerar. Att försöka ta reda på det är både spännande och meningsfullt, säger Lina som i dag har en anställning som postdok på Linköpings universitet.
Inblick som assistent
Meta-vetenskap, forskning om vetenskap, och replikerbarhet, möjligheten att pröva tidigare experiment, är två frågor som intresserar Lina Koppel. Foto Thor Balkhed
Forskarutbildningen är antingen två eller fyra år och leder fram till en licentiatexamen alternativt doktorsexamen. Ofta kombineras utbildningen med undervisning vilket gör att en doktorand normalt behöver fem års heltidsstudier för att nå examen. I utbildningen ingår framför allt egen forskning men också ett antal obligatoriska kurser i vetenskapsteori och vetenskaplig metod och ofta även i forskningsämnet i sig. Det finns också ett antal frivilliga kurser.
I Lina Koppels fall byttes undervisningen ut mot praktiskt arbete som ”lab manager” i Jedilab, en forskargrupp i beteendeekonomi på Linköpings universitet.
- Jag gillar att göra experiment, så får mig var den uppgiften perfekt, säger hon och tillägger att hon hade en mindre del undervisning också.
Lina Koppel visar en typisk experiment tillsammans med doktoranden David Stenvall. Foto Thor Balkhed
Innan Lina sökte forskarutbildningen arbetade hon dessutom ett år som laboratorieassistent – en bra möjlighet att få en inblick i livet som doktorand.
- Redan när jag skrev min kandidatuppsats sade handledaren att det kanske fanns en liten forskare i mig. Jag har nog alltid känt att det är det här jag vill göra, säger hon.
- När jag började sa jag till mig själv att jag inte kunde förvänta mig att det skulle vara kul hela tiden. Men var faktiskt det. Förutom experimenten gillar jag att designa studier, tänka och skriva artiklar. Och så hade jag turen att hitta en riktigt bra forskargrupp också.
Finns det något negativt?
- Hmm. . . Jag har varit väldigt nöjd, så det är svårt att säga. En del doktorander kan tycka att det blir lite ensamt, eller att det svårt att sätta upp delmål i ett så stort projekt. Men jag själv upplevde det aldrig så.
De flesta stannar
Ser ni noteringen om Nobelpriset? Ja, vem vet vad som händer om några år. Foto Thor Balkhed
Tre år efter disputationen visar uppföljningar att 80 procent av alla doktorsexaminerade är etablerade på arbetsmarknaden. Andelen är ungefär lika stor som för dem som har universitetsutbildning på grundläggande och avancerad nivå. De flesta doktorer blir kvar inom akademin som forskare och lärare, men andra vanliga yrken är också läkare, handläggare, utredningssekreterare och chef på myndigheter. På ett eller annat sätt arbetar de flesta i statlig tjänst.
För Lina Koppel var det aldrig någon tvekan; hon ville fortsätta forska. Efter examen har hon fått två fina stipendier vilket gör att hon nu har framtiden säkrat för flera år framåt. Forskningen inriktas dels på att bredda arbetet från doktorsavhandlingen, dels undersöka vad som faktiskt händer inne i hjärnan vid olika beslut. ”Neuroekonomi” med ett ord.
I planeringen finns också ytterligare en USA-resa och samarbete med en forskargrupp på Stanford.
- De är riktigt duktiga på det här området. Jag kommer att lära mig mycket, men kan också bidra med min erfarenhet och det jag kan. Det ska bli väldigt spännande, säger Lina Koppel.
Fotnot: 2021 fanns 1216 forskarstuderande vid Linköpings universitet. 139 doktorsexamina avlades och 32 licentiatexamina.
Fotnot 2: Artikeln är tidigare publicerad i LiU magasin nr 1 2022
