Genetisk screening inför graviditet
Jag arbetar med ett projekt om “preconception expanded carrier screening” eller på svenska ungefär "genetisk screening inför graviditet". Det handlar om ett test som par kan ta innan de försöker bli med barn. Testet visar huruvida båda är anlagsbärare av olika genetiska sjukdomar (autosomalt recessiva) vilket ger ökad risk att få ett barn som föds med sjukdom. Testet erbjuds i nuläget inte i Sverige men bland annat i Holland.
I min roll som etiker är mitt fokus framför allt på bioetiska frågor – som frågor om ansvar - i relation till denna medicinska praktik. Projektet ingår som en del av det större VR-projektet ”A Feminist Approach to Medical Screening”. Forskningen från samtliga delprojekt ska resultera i en svensk populärvetenskaplig antologi om screening som kommer att ges ut våren 2022. Jag arbetar ofta inom fältet empirisk bioetik där man kombinerar kvalitativ empirisk forskning – såsom semi-strukturerade intervjuer eller observationsstudier – med etisk analys. Teoretiskt arbetar jag ofta med feministiska perspektiv men även med fenomenologiska perspektiv och teorier såsom biomedikalisering.
Levd erfarenhet av rehabilitering efter Covid-19: Ett intersektionellt perspektiv
Sedan 2020 är jag del av ett forskningsprojekt som heter Levd erfarenhet av rehabilitering efter Covid-19: Ett intersektionellt perspektiv. Projektets övergripande syfte är att undersöka subjektivitet och levd erfarenhet av kropp, sjukdom, hälsa och rehabilitering efter Covid-19. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan forskare med kompetens i medicinsk sociologi, intersektionellt perspektiv, medicinens filosofi och medicinsk etik samt kliniskt verksamma forskare på Rehabiliteringsmedicinsk avdelning vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Under våren och hösten 2021 intervjuar vi patienter och närstående om erfarenheter av rehabilitering efter Covid-19 och gör även fokusgruppsintervjuer med vårdpersonal om att ge sådan vård. Projektet i sin helhet är tänkt att bidra till och förbättra det rehabiliteringsmedicinska arbetet genom de insikter vi får om patienters, närståendes och vårdpersonalens erfarenheter av sjukhusvård och rehabilitering efter Covid-19. Det bidrar också till kunskap och samhällelig förståelse av Covid-19 och dess effekt på människors hälsa och jämlik hälsa. Projektet har också ett fenomenologiskt teoretiskt perspektiv vilket innebär att fokus riktas mot bland annat subjektivt och intersubjektivt meningsskapande kring en sjukdom, i detta fallet Covid-19, och rehabiliteringen efter denna.
