Epistemologi och post-Covid

En närbild på maskrosfön mot svart bakgrund.
Fotograf: ihsanyildizli, iStock

Vid postcovidsyndrom har personer som haft Covid-19 kvarvarande symptom efter infektionen. Tvärvetenskaplig forskning behövs för att förstå postcovid ur kliniska, biomedicinska, socio-politiska och existentiella dimensioner.

Under pandemin har många människor fått en covid-19-infektion. Somliga har kvar symptom eller har fått nya symptom efter infektionen. I Sverige använder Socialstyrelsen termen postcovid för sådana symptom, men kunskapsläget kring postcovid är osäkert. Symptomen kan variera. Svår trötthet är ett vanligt symptom.
Tidigare forskning kring postcovid har framför allt haft ett medicinskt fokus och beskrivit förekomst och variation av symptom. I projektet ”Biomedicin, klinisk kunskap och humaniora i samspel: En ny epistemologi för radikalt tvärvetenskaplig hälsoforskning och policyarbete kring fallet postcovid-19” bemöts postcovid som en brådskande hälsoutmaning som behöver förstås kliniskt och biomedicinskt, socio-politiskt, filosofiskt och ur patientperspektiv.

Fem delstudier

Projektet kombinerar teorier och metoder från fenomenologisk filosofi, intersektionell teori, medicinsk etik, medicinsk sociologi, neurobiologi, neurologi, neuroradiologi, teknik- och vetenskapsstudier, vetenskapsteori. Det är till sin karaktär såväl tvärvetenskapligt som kunskapsteoretiskt och förväntas bidra med ny kunskap om postcovid. Sådan kunskap är viktig för adekvat stöd och behandling för personer med postcovid.

Projektet består av fem delstudier. Den första delstudien utvecklar ett reflexivt (meta-epistemologiskt) ramverk för att undersöka hur olika kunskapsteoretiska perspektiv och metodologiska val påverkar kunskapsproduktion och förståelsen av komplexa hälsoutmaningar, som postcovid. På så sätt bidrar projektet med en kunskapsteoretisk grund för tvärvetenskaplig kunskapsproduktion över fälten biomedicin, humaniora och samhällsvetenskap. Det bidrar med kunskap om vilka utmaningar tvärvetenskaplig hälsoforskning står inför när biomedicinska, humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv kombineras. Den andra delstudien undersöker postcovid symptomet svår trötthet genom kombination av klinisk bedömning inklusive analys av immunologiska markörer, MR-undersökning och empirisk fenomenologisk filosofi. Projektets tredje delstudie undersöker post-Covid-19 syndrom som diagnos, vad diagnosen innebär och hur synsätt på diagnosen kan ändras över tid. Den här delstudien kombinerar perspektiv från medicinsk sociologi, medicinens filosofi och etik och rehabiliteringsmedicin. Den fjärde delstudien utvecklar en ny modell för policyarbete för att bedöma olika sorters kunskapsproduktion av vikt för hälso- och sjukvården, medan den femte delstudien innebär innovativa samarbeten mellan forskare och konstnärer i projektet.

Tvärvetenskaplig forskningsmiljö

Projektets tvärvetenskapliga mervärde är högt. Det bidrar med innovativ teori- och metodutveckling som kräver nära samarbete mellan forskare från skilda bakgrunder/discipliner. Det reflexiva (meta-epistemologiska) ramverket, teori- och metodutvecklingen liksom policy modellen förväntas utgöra viktiga bidrag också bortom pandemin, till studier av andra hälsoutmaningar.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet (2022-2027), inom ramen för utlysningen ”tvärvetenskapliga forskningsmiljöer”. Det möjliggör en satsning där forskare med mycket olika bakgrund inte bara bidrar till att bättre förstå postcovid som en brådskande hälsoutmaning, utan också med analyser av villkoren för tvärvetenskaplig kunskapsproduktion över fält såsom biomedicin, humaniora och samhällsvetenskap. Inom ramen för projektet – och med Centrum för medicinsk humaniora och bioetik som bas – kommer kurser för doktorander ges, inom en forskarskola.

Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet (vid Centrum för medicinsk humaniora och bioetik, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, Temainstitutionen, Institutionen för kultur och samhälle, Institutionen för hälsa, medicin och vård och Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper) och Region Östergötland (Rehabiliteringsmedicinska kliniken och Radiologiska kliniken). Projektet har också internationella samarbetspartner vid universitet i Durham, Sorbonne, Vanderbilt och San Fransisco.

Vi söker deltagare till en forskningsstudie

Delta i ett projekt om trötthet efter Covid-19

Vi söker dig som är i åldern 20–65 år och har studerat max en termin på universitetet till en kontrollgrupp i forskningsprojektet. Hör gärna av dig om du haft Covid-19 för mer än 6 månader sedan (konstaterat med verifierat test) och blivit återställd. Ditt deltagande bidrar till att öka kunskapen om postcovidsyndrom.

Vad innebär det att delta?

Studien innebär att du får delta i klinisk undersökning, ta blod- och urinprover på din vårdcentral och göra en magnetkameraundersökning av din hjärna.
Den kliniska undersökningen sker vid ett tillfälle och tar ca 3 timmar. Det som ingår är:
1) En undersökning av läkare som bland annat undersöker din hjärt- och lungfunktion.
2) En undersökning av fysioterapeut, som bland annat undersöker din rörlighet och fysisk förmåga.
3) Träffa en neuropsykolog och delta i en neuropsykologisk testning. Du får göra tester för att undersöka bland annat minne, uppmärksamhet och fylla i självskattningsskalor om din psykiska hälsa.
Magnetkameraundersökning av hjärnan (MR) sker vid ett separat tillfälle efter att den kliniska undersökningen är genomförd.

Så bidrar du till forskning

Du som deltar får möjlighet att veta mer om ditt fungerande och kan ställa frågor under undersökningarna. Du bidrar till forskning som förväntas ge kunskap om och förståelsen för hur det är att leva med trötthet vid postcovidsyndrom. I denna typ av forskning är kontrollgruppen viktig. Den ger forskarna chans att jämföra patienter med postcovidsyndrom med personer som har haft covid-19 men inte har postcovidsyndrom. Ingen ersättning utgår för ditt deltagande.
Studien är ett samarbete mellan Region Östergötland (RÖ) och Linköpings universitet.

Vill du veta mer och kanske anmäla dig?

Kontakta vår administratör vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping på telefon 010-103 92 35. Eller så mejlar du till Sofia Morberg Jämterud, en av forskarna i projektet på sofia.morberg.jamterud@liu.se.

Publikationer

Förstudie:

Omslag för publikation ''
Kristin Zeiler, Sofia Morberg Jämterud, Anna Bredström, Anestis Divanoglou, Richard Levi (2024)

Journal of Medical Humanities Vidare till DOI

Forskare

Internationella kollegor och rådgivande grupp 

Internationella kollegor

Professor Jane Macnaughton and Professor Angela Woods, the Institute for Medical Humanities, Durham University
Professor Claire Crignon, Histoire et philosophie des sciences, Université de Lorraine. 
Professor Jonathan Metzl, the Dept of Medicine, Health and Society, Vanderbilt University
Professor Janet Shim, the Dept of Social and Behavioral Sciences, the University of California, San Francisco
Professor Kevin Aho, the Dept. of Communication and Philosophy, Florida Gulf Coast University

Projektets nationella rådgivande grupp

Professor och överläkare Kristian Borg, Karolinska Institutet.
Docent och överläkare Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt centrum, Region Stockholm.
Prof. Christian Munthe, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.

Organisation

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik

Vi samlar, stärker och utvecklar forskning, undervisning och samverkan inom området medicinsk humaniora och bioetik.

Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV)

Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV) är en av LiU:s största institutioner. Vår målsättning är att bedriva utbildning, forskning och samverkan inom medicin och biomedicin, med hög internationell kvalitet.

Ordmoln HMV ämnesord

Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV)

Forskningsområdena på HMV innefattar experimentell grundforskning till klinisk, samhällsvetenskaplig och folkhälsovetenskaplig forskning och bedriver högkvalitativ utbildning i efterfrågade vårdyrken.

Institutionen för kultur och samhälle (IKOS)

IKOS bedriver utbildning och forskning inom flera humanistiska, samhällsvetenskapliga och estetiska ämnen. Verksamheten hos oss bedrivs ofta i tvär- och mångvetenskapliga miljöer där språk, kultur och samhälle står i centrum.

Drönarbild av Tema-huset på Campus Valla

Institutionen för Tema (TEMA)

I en komplicerad värld behövs forskare som kan hantera både bredd och djup och samarbeta över ämnesgränser. Att analysera stora samhällsfrågor tvärvetenskapligt är Temas specialitet. Studenterna tränas att hitta alternativa perspektiv.

Studenthuset på Campus Valla i Linköping

Om LiU

Linköpings universitet, LiU, erbjuder innovativa utbildningar och gränsöverskridande forskning. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.