Forskning i neurologisk rehabilitering

Forskare: Carl Wahlgren, Richard Levi, Magnus Thordstein
Mål/syfte: Utvärdering av en kombinerad neuromodulering, s.k. "spinally targeted high-frequency paired associative stimulation" (high PAS) syftande till motorisk funktionsförbättring hos individer med inkomplett cervikal ryggmärgsskada i kroniskt skede (>1 år efter skadan).
Klinisk relevans: Utökande av den terapeutiska arsenalen i syfte att optimera funktionsförmåga efter ryggmärgsskada.
Samarbetspartners: Neurofysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
Tidsperiod: 2019-2024
Nyckelord: doktorandprojekt; neurofysiologi; inkomplett ryggmärgsskada; magnetisk stimulering

Forskare: Anestis Divanoglou, Sophie Jörgensen, RG Aktiv Rehabilitering
Mål/syfte: Utforska effekterna av träningsprogram för Aktiv Rehabilitering (AR) på deltagare och mentorer med ryggmärgsskada (RMS) i Sverige och Polen. Primära utfall: Självständighet i vardagliga aktiviteter (SCIM-SR), tilltro till sin egen förmåga (MSES), rullstolsteknik (QEWS, WST-Q).
Klinisk relevans: Studiens resultat kan användas för att informera och uppdatera utformningen av AR-program så att dessa motsvarar de faktiska behoven hos personer med RMS; stärka integrationen av samhällsbaserade mentorprogram med andra rehabiliteringsinsatser; tillhandahålla en utvärderingsmetod som är lämplig för Aktiv Rehabilitering Internationellt och som kan användas i andra länder.
Samarbetspartners: RG Aktiv Rehabilitering; Rehabiliteringsmedicin Skåne universitetssjukhus; Poznan University for Physical Education (Polen); Foundation for Active Rehabilitation (Polen); Sunnaas Stiftelsen (Norge)
Tidsperiod: 2017-2024
Nyckelord: förebildsledare; community-based rehabilitation; träningsläger; ryggmärgsskada; hjärnskada

Forskare: Anestis Divanoglou, Sophie Jörgensen, Richard Levi, Wolfram Antepohl, Peter Flank, Emelie Butler Forslund
Mål/syfte: STRIVE-SCI är ett prospektivt multicenterprojekt som syftar till att generera holistisk kunskap om patientresultat och behov, upplevelser och associerade kostnader efter en akut ryggmärgsskada (RMS) i Sverige. Det övergripande syftet är att stärka hela spektrumet av RMS-rehabilitering och stödinsatser under det kritiska första året efter skadan, och därigenom optimera vägen till att återfå ett meningsfullt liv efter RMS.
Klinisk relevans: STRIVE-SCI kommer att kombinera RMS-specifik, patientrapporterad och kvalitativ data för att få en holistisk förståelse av det kritiska första året efter skadan. Det kommer att generera kunskap som kan bidra till en uppdaterad och evidensbaserad rehabiliteringsprocess, och därigenom på sikt bidra till att optimera RMSvård och rehabilitering i Sverige för att bättre passa patienternas behov och preferenser.
Samarbetspartners: Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin, Ryhovs Regionalsjukhus, Jönköping; Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin, Skånes Universitetssjukhus; Rehab Station Stockholm, Aleris, Stockholm; Stockholms sjukhem, Stockholm; Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin, Norrlands Universitetssjukhus; Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin, Linköpings Universitetssjukhus; Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin, Sunderby Sjukhus, Luleå; Frykcenter Rehabilitering; Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin, Region Halland, Halmstad; Neuro 5, Karolinska Universitetssjukhuset, Region Stockholm; Region Kalmar, Kalmar, Sverige
Tidsperiod: 2022-2027
Nyckelord: patientresultat; stödinsatser; kvarstående rehabiliteringsbehov; hälsokostnader; ryggmärgsskador; NHV

Forskare: Wolfram Antepohl, Ulrica Antepohl, forskare från Specialhospitalet for polio- og Ulykkespatienter i Köpenhamn samt vid Syddansk Universitet i Odense.
Mål/syfte: Att utvärdera användbarhet och acceptabilitet (för patienter och terapeuter) samt effekter av en modell för strukturerad funktions- och aktivitetsbaserad utredning och behandling för patienter med symtomatisk syringomyeli.
Klinisk relevans: Resultatet kan förenkla utredningen när det gäller att identifiera vilka rörelser och aktiviteter som ger ökade symtom samt ge ett tydligare underlag för aktiv konservativ behandling av t.ex. arbets- och fysioterapeuter. Målet är att ge personer med syringomyeli kunskap och verktyg för att bättre kunna stabilisera och hantera symtomen i vardagliga aktiviteter samt undvika försämring över tid.
Samarbetspartners: Specialhospitalet for Polio- og Ulykkespatienter i Köpenhamn, Syddansk Universitet i Odense.
Tidsperiod: 2020-2024
Nyckelord: syringomyeli, aktiv konservativ behandling

Forskare: Agnes Andersson (doktorand), Josefine Andin, Richard Levi och Ulrika Birberg-Thornberg
Mål/syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan hjärntrötthet, utmattbarhet och kognition i två olika patientgrupper: post-COVID och hjärnskada. Dessutom syftar studien till att utveckla ett index för att bedöma utmattbarhet med hjälp av kognitiva tester som är känsliga för trötthet, samt att undersöka hur subjektivt bedömd hjärntrötthet korrelerar med bedömd utmattbarhet.
Klinisk relevans: I nuläget undersöks hjärntrötthet med självskattningsskalor, och många av de självskattningsinstrument som används idag är inte validerade mot andra instrument och saknar dessutom normativt underlag. Att hitta en metod för att objektivt bedöma hjärntrötthet med hjälp av neuropsykologiska testinstrument skulle kunna förbättra möjligheterna för kliniker att göra mer exakta bedömningar, vilket kan öka förståelsen för individer som lider av hjärntrötthet, samt ge bättre förutsättningar att skräddarsy rehabilitering för hjärntrötta patienter och ge ett gediget underlag som kan underlätta vid intygsskrivning.
Samarbetspartners: Forskarteamet, Linköpings universitet.
Tidsperiod: 2022-2030
Nyckelord: fatigue, uttröttbarhet, doktorandarbete, neuropsykologisk bedömning, kognitiv testning, hjärnskada, postcovid

Forskare: Agnes Andersson (doktorand), Josefine Andin, Richard Levi och Ulrika Birberg-Thornberg
Mål/syfte: Undersöka om arbetsförmåga efter förvärvad hjärnskada kan prediceras av hjärntrötthet, uttröttbarhet och kognitiv förmåga.
Klinisk relevans: Ökad kunskap om arbetsförmåga efter hjärnskada är värdefull i tidig rehabilitering. Det möjliggör bättre prognostiska bedömningar, individanpassade insatser och anpassade arbetsuppgifter för att tillvarata individens förmågor. Det kan vidare underlätta tydligare triagering till olika nivåer och typer av rehabiliteringsinsatser.
Samarbetspartners: Funktionsnedsättning och samhälle, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
Tidsperiod: 2024-2026
Nyckelord: Arbetsåtergång, kognitiv testning, neuropsykologi, fatigue, sjukskrivning, hjärnskada

Forskare: Ulrika Birberg Thornberg, Agnes Andersson, Josefine Andin, Richard Levi
Mål/syfte: Undersöka samband mellan personlighetsfaktorer, fatigue och kognitiva funktioner hos personer med förvärvad hjärnskada och personer med postcovid.
Klinisk relevans: Projektet ämnar öka förståelse för bakomliggande faktorer av betydelse för problembilden efter förvärvad hjärnskada samt postcovid. Det ämnar också bidra till bättre kunskap om främjande och hindrande faktorer för att tillgodogöra sig rehabilitering, för att återfå förmåga att klara vardagsliv så väl som arbete. Det kan i sin tur underlätta planering av rehabilitering och val av rehabiliteringsinsatser på ett mer skräddarsytt sätt.
Samarbetspartners: Funktionsnedsättning och samhälle, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet
Tidsperiod: 2023-2025
Nyckelord: personlighetsbedömning, sjukdomsuppfattning, fatigue, kognitiv testning, sjukskrivning, postcovid, hjärnskada

Forskare: Maja Karrberg, Ulrica Antepohl, Camilla Olsson
Mål/syfte: Att utforska erfarenheter av delaktighet på team-möten hos personer med kognitiva kommunikationsnedsättningar som genomgår sin rehabilitering efter förvärvad hjärnskada. Fokusområden är de faktorer som hindrar respektive underlättar för personerna för att kunna hänga med när andra pratar samt att själva kunna uttrycka sig.
Klinisk relevans: Att bidra med kunskap om hur en kvalitativ och personcentrerad vård kan bedrivas för personer med olika typer av kommunikationsnedsättningar.
Samarbetspartners: Linköpings universitet, Uppsala universitet
Tidsperiod: 2023-2024
Nyckelord: patientdelaktighet; hjärnskada; kommunikationsstörningar; patient-vårdgivarkommunikation; patientcentrerad vård

Forskare: Stina Gunnarsson, Kersti Samuelsson, Björn Börsbo, Agneta Siebers, Jan Johansson.
Mål/syfte: Ta reda på effekter av en klinisk behandlingsåtgärd (synrehabilitering för personer med förvärvad hjärnskada) som är relativt ny och där det behövs evidens för att rekommendera en implementering av denna åtgärd på fler enheter.
Klinisk relevans: Synfunktionsnedsättning har varit ett relativt okänt symtom-område och få rehabiliteringsmedicinska kliniker i Sverige erbjuder behandling för detta. I Linköping har vi kliniskt kunnat konstatera att många patienter haft stor nytta av synspecifik träning. Effekten av behandlingen behöver utvärderas med vetenskapliga metoder för att kunna bekräfta det som vi har uppmärksammat i klinisk verksamhet. Andra rehabiliteringsmedicinska kliniker i Sverige kan ha stor nytta av studien, både för prioritering av åtgärder, men även hur behandlingen kan organiseras, bedrivas och utvärderas.
Samarbetspartners: Region Jönköpings län, Karolinska Institutet
Tidsperiod: 2023-2026
Nyckelord: synfunktionsbedömning, teambedömning, effekter i dagligt liv, Canadian Occupational Performance Measure (COPM)

Forskare: Richard Levi, David Engblom, Kristin Zeiler, Sofia Morberg Jämterud, Ida-Maria Blystad, Anestis Divanoglou, Ulrika Birberg Thornberg.
Mål/syfte: Att undersöka fysiologiska, neuropsykologiska, immunologiska, neuroradiologiska och fenomenologiska korrelat till trötthet vid PCC genom radikalt tvärvetenskapliga korsanalyser av resultat.
Klinisk relevans: Genom att identifiera olika orsaker till trötthet efter covid-19 kan rehabiliteringen skräddarsys efter vilken eller vilka orsaker som är aktuella för den enskilde patienten.
Samarbetspartners: Linköpings universitet: (TEMA, BKV m.fl.), CMIV
Tidsperiod: 2023-2025
Nyckelord: fatigue, kognitiv nedsättning, Post COVID Condition (PCC), tvärvetenskaplig forskning

Forskare: Anna Bredström, Anestis Divanoglou, Sofia Morberg Jämterud, Petter Almqvist-Ingersoll, Jane Macnaughton
Mål/syfte: Syftet med projektet är att undersöka postcovid som diagnos och hur diagnosen, och rehabilitering efter PCC förstås och erfars av olika intressenter såsom patienter, personal inom
hälso- och sjukvård men även statliga myndigheter och intresseorganisationer. Projektet kombinerar kliniska, socio-kulturella och filosofiska perspektiv i analysen och studien anlägger ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en analys av hur sociala kategorier som kön, ålder, etnicitet blir relevanta i forskningsdeltagarnas erfarenhet och förståelse av postcovid som diagnos.
Klinisk relevans: Av speciellt intresse är undersökningen av eventuella epistemologiska spänningar som användningen och förståelsen av denna diagnos ger upphov till - utifrån de olika intressenternas perspektiv. Då det är en ny diagnos studerar projektet också temporala perspektiv på postcovid - hur förståelsen av diagnosen och patienters symptom och rehabiliteringsbehov ändras över tid.
Samarbetspartners: Linköping University (TEMA, REMESO)
Tidsperiod: 2022-2025
Nyckelord: Post COVID Condition (PCC), new diagnosis, interdisciplinary research, ICF