Större valdeltagande ökar jämlikheten

Att rösta är till viss del en social handling. Men hur gammal man är vid första valet – eller vilken typ av val det gäller – spelar ingen roll för det fortsatta valdeltagandet. Det visar statsvetaren Richard Öhrvall i sin doktorsavhandling.

richard öhrvall, doktorsavhandlingTingsten hade rätt. Richard Öhrvall har visat att teorin om att större valdeltagande ökar jämlikheten verkligen stämmer. Foto: Mikael Sönne

Föräldrar påverkar röstning

Många forskare hävdar att röstningen är en vana och att den vanan formas i de första val en ung människa får rösta i. Hypotesen går ut på att den som röstar i det första valet är mer benägen att fortsätta göra det. I Sverige skulle i synnerhet gälla om första valet är ett riksdagsval och inte ett val till Europaparlamentet, med betydligt lägre deltagande.

I avhandlingen Growing into Voting – Election Turnoout among Young People and Habit Formation visar dock Richard Öhrvall att detta inte stämmer. Visserligen röstar betydligt fler 18-åringar än 19–21-åringar, men skillnaden har helt försvunnit till nästa val.

doktorsavhandling

Och huruvida ett riksdagsval eller Europarlamentsval är första val spelar ingen roll för benägenheten att rösta nästa gång.

- 18-åringar bor vanligtvis hemma och påverkas av sina föräldrar. 19–21-åringar har ofta flyttat hemifrån och fått andra nätverk, vilket gör att färre röstar. Men som sagt, i nästkommande val ser vi inga skillnader alls, säger Richard Öhrvall.

- En konsekvens av det här blir att sänkt rösträttsålder knappast skulle öka valdeltagandet.

Skolval kan öka kunskapen

Inte heller om förstagångsväljarna tidigare deltagit i ett skolval spelar någon roll för deras valdeltagande. Det är också något som många tidigare trott. Däremot, visar annan forskning, kan skolval vara viktiga på andra sätt; kunskapen om politik ökar och eleverna gör kanske mer informerade, bättre, val efter detta.

Richard Öhrvall talar om de många ”noll-resultaten” i sin avhandling: inga samband mellan valdeltagande och vare sig ålder vid röstningsdebuten, typ av första val eller skolval.

- Visst kan man tycka det är tråkigt att en insats som skolval inte spelar någon roll för framtida röstning. Å andra sidan kan det ses som positivt att man inte är dömd till ett lågt valdeltagande bara för att man kanske varit lite äldre första gången man fick rösta eller om det valet råkade vara ett Europaval första, säger han.

Resultaten i avhandlingen avviker från tidigare forskning. Varför?

- Teorin om röstandet som vana kommer till stor del från USA. Där finns det vissa hinder för att rösta första gången, som att man är tvungen att registrera sig. Har man väl kommit över den tröskeln kanske det är mer sannolikt att man röstar också nästa gång. Så det kan vara en skillnad mellan länder.

Tingsten hade rätt

Avhandlingen består av fyra artiklar, varav tre behandlar sambanden, eller icke-sambanden, som beskrivs ovan. I den fjärde artikeln undersöker Richard Öhrvall tillsammans med två kollegor om ökat valdeltagande också gör valdeltagandet mer jämlikt avseende olika samhällsgrupper.

richard öhrvall, doktorsavhandlingRichard Öhrvall delar sin tid mellan LiU och Institutet för näringslivsforskning där han också har en tjänst. 

Det är en teori som ursprungligen lanserades av Herbert Tingsten redan 1937, men som sedan dess inte har testats.

- Min forskning visar att hypotesen håller empiriskt. Ju fler som röstar, desto mindre blir skillnaden mellan olika grupper. Därmed får insatser för att öka valdeltagandet en dubbel positiv effekt: fler deltar i demokratin och jämlikheten ökar.

  • Richard Öhrvall försvarar sin doktorsavhandling fredag 26/10 2018. Platsen är ACAS, A-huset på Campus Valla. Handledare har varit Elin Wihlborg, professor, Gissur Erlingsson, biträdande professor och Sven Oskarsson, professor.
  • Den 6 december presenterar Richard Öhrvall avhandlingen vid ett seminarium i Söderköping. Mer information finns här.

Kontakt

Läs avhandlingen här

Vanans röst?: Om ungas valdeltagande och röstande som vanehandling

Författare: Richard Öhrvall

Publ 2018
Typ Doktorsavhandling, sammanläggning
Till publikationen