Projekt presenterades
Ett 40-tal doktorander och seniora forskare hade samlats till den virtuella konferensen för medlemmarna i FoES18 och FoES20. Förmiddagen ägnades åt diskussioner och korta presentationer av aktuella forskningsprojekt och senare under mötet gavs också information från Energimyndigheten.
Gästföreläsaren Fredrik Charpentier Ljungqvist är docent i historia och naturgeografi, knuten till Historiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. Han började med att konstatera att historiska klimatförändringar är svåra, men inte omöjliga, att studera.
Att klimatet varierat står utom allt tvivel – forskarna talar till exempel om den ”lilla istiden” 1300 till 1900 – men hur mycket temperaturerna fluktuerat är betydligt svårare att rekonstruera. En ofta använd metod är till exempel att studera årsringar i trä.
- Ett problem är att våra data innehåller så mycket brus, det vill säga oförklarliga variationer. Och om temperaturerna varierat till exempel 1 eller 0,2 grad gör det stor skillnad.
Prognos för framtiden
Hur stora klimatförändringarna varit historiskt har också en direkt koppling till dagens debatt om den globala uppvärmningen.
- Stora klimatförändringar i historien gör att sannolikheten ökar för stora förändringar också i framtiden, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Den andra frågan – på vilken sätt klimatet påverkat historien – är lättare att besvara, åtminstone inom vissa områden. Historisk forskning visar tydligt hur klimatet påverkat både skördar och priset på mat och i förlängningen hälsa, livslängd och födelsetal.
- Genom att studera skelett kan man till och med se hur människors längd förändrats, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
- Det är också tydligt att kyla varit ett betydligt större problem historiskt än värme och torka.
Svaga samband
Flera forskare har också fört fram hypoteser om att klimatförändringar också bidragit till sociala och politiska förändringar, eller till och med krig mellan länder. Men i de fallen är bevisen svaga för ett samband, enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Även om vissa historiker redan under tidigt 1900-tal intresserade sig för klimatets betydelse, fanns tidigare en utbredd skepsis mot att studera sambandet med samhällsförändringar.En orsak var just svårigheten att uppskatta klimatvariationerna historiskt. Problemen med den nuvarande växthuseffekten har dock ökat det historiska intresset kraftigt, inte minst gällande hur samhällen påverkats och vilken motståndskraft de haft.
