Det är viktigt att man inte studerar processer och företag som isolerade öar utan vidgar systemgränsen och ser på energianvändningen i ett större perspektiv. Detta synsätt är centralt i min forskning. Vad som för den enskilda processen, företaget eller organisationen är en förbättringsåtgärd, kan ur ett vidare perspektiv visa sig vara en försämring. Flera av de forskningsprojekt som jag är involverad i är tvärvetenskapliga och jag är även forskarstudierektor för den tvärvetenskapliga forskarskolan Forskarskola Energisystem vars syfte är att ” öka kunskapen och förståelsen om hur energisystemets utveckling beror på samspelet mellan tekniken och det omgivande samhällets regelsystem, politiska beslutsprocesser och olika aktörers intressen och ageranden”.
Minskat beroende av fossila bränslen
En fråga där ett vidgat systemperspektiv är av stor vikt är hur Sveriges beroende av fossila bränslen kan minskas. Elektrifiering och konvertering till förnybara bränslen är här viktiga möjligheter som behöver studeras utifrån ett systemperspektiv. Elproduktion från vind och sol är dock väderberoende och när andelen vind- och solkraft blir större i elsystemet behövs strategier för att i varje ögonblick skapa balans mellan produktion och behov. Elsystemet kan balanseras genom 1) planerbar och flexibel elproduktion såsom vattenkraft och biokraft, 2) energilagring såsom batterier och vätgas, och 3) flexibel användning av el. Jag har i min forskning studerat hur industrin kan utgöra en flexibel användare av el och vilka hinder och drivkrafter som finns. Dessutom, då biomassa är en begränsad resurs är det av stor vikt att vi använder det på ett hållbart sätt som ger störst klimatnytta. Detta är något jag intresserar mig för i min forskning på flera olika sätt, till exempel, användning av biobränsle i industrin, effektiv och hållbar användning av träbaserade material i byggsektorn och hållbara biogaslösningar.
Energieffektivisering
Energieffektivisering handlar inte bara om energieffektiv teknik. För att uppnå effektivare energianvändning krävs också effektiv energiledning. Hur man uppnår effektiv energiledning och vad som kan främja respektive hindra detta är något som jag studerar i min forskning. Trots att lönsamhet kunnat påvisas för åtgärder för effektivare energianvändning är det ändå så att företag inte alltid implementerar dessa åtgärder. Skillnaden mellan lönsamma åtgärder och vad som faktiskt implementeras brukar kallas energieffektiviseringsgapet. Här studerar jag inte bara energiledning inom ett företag utan inkluderar även dess leverantörer.
Återanvändning av värme
En annan fråga som jag studerar är hur man på ett energieffektivt och klimatsmart sätt kan använda den överskottsvärme som uppstår i industrins processer. Här finns flera olika möjligheter såsom återanvändning i den process där värmen uppkommit, användning i en annan process inom företaget, extern användning i annan verksamhet t.ex. som fjärrvärme eller för elproduktion. Sann överskottsvärme är den värme som inte kan återanvändas i processer i företaget. Hur man på effektivaste sätt använder denna överskottsvärme kan variera från fall till fall beroende på vilka förutsättningar som finns.
