Effektivare energianvändning i industrin – ökad konkurrenskraft och minskad klimatpåverkan

I Sverige står industrin för ca 38 procent av Sveriges slutliga energianvändning och potentialen för energieffektivisering är stor.

Järn- och stålindustrin och aluminiumindustrin är båda energiintensiva branscher och min forskning är främst fokuserad på dessa. Det är viktigt att man inte studerar processer och företag som isolerade öar utan vidgar systemgränsen och ser på energianvändningen i ett större perspektiv. Detta synsätt är centralt i min forskning. Vad som för den enskilda processen eller industrin är en förbättringsåtgärd, kan ur ett vidare perspektiv visa sig vara en försämring. 

Återanvändning av värme

En fråga som jag studerar är hur man på ett energieffektivt och klimatsmart sätt kan använda den värme som uppstår i industrins processer. Här finns flera olika möjligheter, återanvändning i den process där värmen uppkommit, användning i en annan process inom företaget, extern användning i annan verksamhet t.ex. som fjärrvärme eller för elproduktion. Sann överskottsvärme är den värme som inte kan återanvändas i processer i företaget. Hur man på effektivaste sätt använder denna överskottsvärme kan variera från fall till fall beroende på vilka förutsättningar som finns. 

Minskat beroende av fossila bränslen

En annan fråga där ett vidgat systemperspektiv är av stor vikt är hur industrins beroende av fossila bränslen kan minskas. Då biobränsle är en begränsad resurs är det av stor vikt att vi använder det på ett sätt som ger störst klimatnytta. Detta är något jag intresserar mig för i min forskning. 

Effektiv energiledning

Energieffektivisering handlar dock inte bara om energieffektiv teknik. För att uppnå effektivare energianvändning krävs också effektiv energiledning. Hur man uppnår effektiv energiledning och vad som kan hindra detta är något som jag också studerar i min forskning. Trots att lönsamhet kunnat påvisas för åtgärder för effektivare energianvändning är det ändå så att företag inte alltid implementerar dessa åtgärder. Skillnaden mellan lönsamma åtgärder och vad som faktiskt implementeras brukar kallas energieffektiviseringsgapet.

Mer om Maria
Visa/dölj innehåll

CV i korthet

  • Leg. Biomedicinsk analytiker, Vårdhögskolan i Göteborg, 1990
  • Civilingenjörsexamen Teknisk biologi med inriktning miljövetenskap, Linköpings universitet, 2006
  • Teknologie doktorsexamen i Energisystem, Linköpings universitet,  2014


Undervisning

  • Uthålliga energisystem
  • Analys och modellering av industriella energisystem
  • Energisystem - tillförsel och användning
  • Projektkurs avancerad – Energi
  • Kandidatarbete energi- och miljöteknik
  • Energiteknik – systembetraktelser

Nätverk

  • Nätverket för energieffektivisering inom industrin (leds av Länsstyrelsen Östergötland)
  • Jernkontorets energinätverk

Forskning
Visa/dölj innehåll

Publikationer
Visa/dölj innehåll