27 augusti 2019

En övergång till alternativa drivmedel är inte bara nödvändig för klimatet utan har dessutom en rad positiva bieffekter. Östergötland har alla förutsättningar att gå före och kan spela en stor roll som förebild, till och med internationellt. Det menar forskare vid Linköpings universitet.

Axel Lindfors är doktorand vid Avdelningen för industriell miljöteknik och forskar om hur industriella system påverkar naturen och samhället. Foto: Mikael Sönne.

Historia och stort kunnande

I två rapporter inom ramen för projektet Hållbara transporter i Östergötland beskriver Axel Lindfors och Mats Eklund potentialen för biodrivmedelsproduktion och elektrifiering i länet och vilka effekter omställningen skulle kunna få. I förhållande till andra delar av Sverige, och världen, har Östergötland ovanligt goda förutsättningar för att verkligen satsa på alternativa bränslen.

Länet är relativt litet och har ganska liten befolkning, vilket underlättar resande och transporter. Än viktigare är att produktionen av biodrivmedel redan är utbyggd och att det finns en lång tradition och stort kunnande inom området. Här finns också många innovativa miljöföretag och både industrier och lantbruk kan leverera råvara i form av biomassa.

Dessutom är förutsättningarna för elektrifiering goda, i synnerhet om eldriften prioriteras för lättare fordon och personbilar.

Biogas är en viktig del av framtiden. Foto: Niklas Virsen.

- När det gäller faktisk klimatpåverkan spelar det kanske inte så stor roll vad Östergötland gör. Däremot kan vi gå före och andra ta efter, och då kan länet göra en betydande skillnad. Även på global nivå, säger Axel Lindfors och tar ett exempel:

- Östergötland är den region i världen som har längst historia och störst erfarenhet av biogas som drivmedel. Den kunskapen kan exporteras.

Alla alternativ behövs

I rapporterna betonas att både el och drivmedel som biodiesel, etanol och biogas kommer att behövas för att fasa ut användningen av fossila bränslen. Samtidigt är det viktigt att inte bara tänka på användningen utan även produktionen av alternativa bränslen. Användningen har störst betydelse för klimatet (och har antagligen därför kommit i fokus för debatten), men produktionen ger också upphov till en rad viktiga sekundäreffekter.

Det kan gälla positiva miljöeffekter som minskad försurning och ökad biologisk mångfald. Det kan också innebära förändringar på samhällsnivå, som lokala arbetstillfällen, ökade skatteintäkter, säker avfallshantering och säkrad tillgång till energi.

Enkelt uttryckt: det är bättre att Östergötland producerar sina egna biodrivmedel än köper in dem utifrån.

. . . liksom elbilar. Foto: Fortum.

- Då slipper man dessutom risken att utländska bränslen på sikt visar sig ha negativa miljökonsekvenser. Det har vi sett både när det etanol från Brasilien och HVO-diesel som görs på palmolja.

Finns det några risker med en satsning på biodrivmedel?

- Nja, en teoretisk risk skulle kunna vara att man satsar på vissa bränslen och att det plötsligt skulle komma ett helt annat sätt att ersätta alla fossila bränslen. Men någon sådan teknik finns inte inom synhåll. Dessutom är vi som sagt övertygade att både el och en rad olika biobränslen kommer att behövas i framtiden.

Viktig och svår roll

När det gäller elektrifiering bedömer författarna att det nuvarande elnätet på kortare sikt är tillräckligt. På längre sikt kan vissa punkter i nätet dock behöva förstärkas, i synnerhet om eldrift skulle bli aktuellt även för bussar och tyngre transporter.

Region Östergötland har en viktig, men också svår, roll i omställningen.

- Det är inte helt givet vilket mandat regionen har och exakt vad den kan göra. Men den kan ställa om sina egna transporter och bidra till att andra samhällstransporter också blir hållbara. Regionen kan också driva kampanjer och skapa arenor för samarbete i de här frågorna, säger Axel Lindfors.

Fakta:

  • Östergötlands potentiella biodrivmedelspotential beräknas till 3400 GWh årligen från och med 2030. Det är 80 procent av det totala beräknade bränslebehovet på 4200 GWh.
  • Av den sammanlagda potentialen beräknas biogas stå för cirka 2800 GWh. Detta bygger på att både lantbruket och skogsbruket involveras mera i biobränsleproduktionen och att nya råvaror som gödsel, vall, skogsrester och avloppsvatten från pappers- och massabruk kommer till användning.
  • Omställningen underlättas av den infrastruktur för biodrivmedel som redan existerar i regionen. Samtidigt är en stor del av potentialen svårrealiserad och kräver stora samhällsinsatser om den ska kunna uppnås

Hållbara transporter i Östergötland 

Projektet syftar till att ta ett samlat grepp om transportfrågan och kraftfullt bidra till omställningen till en fossiloberoende transportsektor i Östergötland. Målen är ökad användning av biodrivmedel, minskat behov av transporter samt jämställd tillgänglighet i regionen.

Projektet ska bidra till en snabbare omställning av transportsektorn genom att Region Östergötland samordnar processer och resurser som på olika sätt kan bidra till de nationella miljömålen.

Arbetet drivs som ett samverkansprojekt mellan Region Östergötland, Linköpings universitet och Biogas Öst med Region Östergötland som projektägare. Projektet pågår 2017–2019 och är delvis EU-finansierat genom den Europeiska Regionala Utvecklingsfonden.

På Region Östergötlands hemsida kan du läsa mer om projektet för framtidens transporter.

Läs mer om projektet