Två olika sidor
Å ena sidan: världsledande hjärn- och beroendeforskare, avdelningschef och labb-ledare med tidigare anställningar på Karolinska institutet och National Institutes of Health i USA, en lång rad prestigefyllda vetenskapspriser på hyllan och flera artiklar i Science, Lancet och andra framstående internationella vetenskapliga tidskrifter.
Å andra sidan: populärvetenskaplig författare till både artiklar och böcker och nu under hösten vetenskaplig side-kick till programledaren Belinda Olsson i den uppmärksammade TV-serien om biologiska skillnader i hjärnan hos kvinnor och män. Olikheter som delvis bidrar till skillnader i beteende.
Banbrytande spetsforskning på hög internationell nivå och lättsam underhållning på TV – går det ihop? Hur går det ihop?
– Jag ser ingen motsättning mellan forskning och populärvetenskap. Det är inget problem att skoja och vara lättsam, bara man inte kommer med påståenden som inte är underbyggda med data. Jag har igen egen agenda, men vill gärna förmedla kunskap och min fascination inför naturen, säger Markus Heilig som är nöjd med tv-serien.
– Ja, det blev ett trevligt och roligt program. Och skrapar man lite på ytan så finns det väldigt mycket vetenskap under. Vi hade jäkligt kul när vi gjorde det också.
Blir emotsagd
Samtidigt är ämnet – medfödda olikheter mellan kvinnor och män – kontroversiellt och omdiskuterat. Markus Heilig säger att han själv fått nästan bara positiva reaktioner, både från kollegor och allmänhet, men i den allmänna debatten har också flera kritiska röster hörts. Både när det gäller innehållet – ”naturvetenskap används för att bekräfta konservativa föreställningar om kön” – och formen – ”barnsligt tilltal”.
– I det senare fallet blir jag mest full i skratt, för då har de inte förstått hur mycket seriöst material vi lurat på dem. Jag gick igenom omkring 120 forskningspublikationer inför inspelningen och har varit jättenoga med att vi inte ska påstå något som inte är vetenskapligt belagt.
Då är den andra kritiken jobbigare.
– Inte när det gäller vad som är biologiska fakta. Att framloben i hjärnan hos pojkar utvecklas långsammare än hos flickor har till exempel varit känt i 20 år. Det är ingen som på allvar kan ifrågasätta det.
– Sen kan jag i viss mån förstå oron inför att biologisk kunskap kan användas för att ursäkta orättvisor och förtryck. Historiskt är det ingen tvekan om att det skett. Men data är data, och inget blir bättre av att vi inte låtsas om dem. Det är rimligen när vi ska ta ställning till vad vi vill göra med kunskaperna som våra värderingar måste komma in.
Av hjärtats lust
Intresset för populärvetenskap har följt Markus Heilig under hela hans forskarbana; till exempel skrev han artiklar om hjärnans utveckling i Dagens Nyheter redan under 90-talet. Samtidigt konstaterar han att de flesta forskarkollegor inte gör som han – deltar i det offentliga samtalet – utan tvärtom stannar kvar inom sitt strikt vetenskapliga specialområde. Vad kan det bero på, när många tvärt om efterlyser fler forskare i den allmänna debatten?
Är det kanske lättare att ta ut svängarna och vara lättsam om man samtidigt är så tungt vetenskapligt meriterad som Markus Heilig är? Risken att bli ansedd som oseriös borde i vart fall vara mindre.
– Nej, jag tror inte att det har med ålder eller vetenskaplig status att göra. Många forskare känner sig inte hemma i det offentliga samtalet, men jag tror att det mer har med intresse och personlig läggning att göra. Jag gör det här för att jag tycker att det är roligt, av hjärtats lust, säger Markus Heilig.
Eget lärande
Idén till boken ”Hon, han och hjärnan” (2018), som delvis ligger till grund för SVT-serien, fick han hemma vid köksbordet. Diskussionerna med de två döttrarna om manligt och kvinnligt var ofta intensiva och toppforskaren upptäckte att det inte höll att bara säga att han var äldst, kunde mest och minsann var forskare också. Så han läste på och skrev en bok.
– Jag gillar att skriva och att berätta historier. Det är också viktigt för mitt eget lärande. Ibland är det först när jag skrivit något som jag verkligen förstår vad det handlar om, säger han.
I framtiden är det inte uteslutet att det kan bli fler tv-program eller populärvetenskapliga böcker. Men först forskning! Under arbetet med Från savannen till Tinder slutförde labbet ett av sina mest ambitiösa projekt hittills. Resultaten var över förväntan, och man hoppades på publicering i en av de högst rankade tidskrifterna. Nu blev det till slut en lite lägre rankad tidskrift; absolut inte ett misslyckande, men efter fyra års arbete ändå lite av en besvikelse
– Så först ett nytt Science paper, sedan kanske TV igen, säger Markus Heilig.
- Artikeln är publicerad i LiU Magasin 3/2021
