Bild: Jeffrey Blum/Unsplash
Det är frågor som avhandlas i en artikel av LiU-forskarna Marcus Gustafsson, Niclas Svensson och Stefan Anderberg.
Sverige har som mål att minska transportsektorns växthusgasutsläpp med 70 % från 2010 till 2030 och att sektorn ska vara helt klimatneutral senast 2045.
Sättet att mäta och utvärdera bränsleanvändning och energieffektivitet i kollektivtrafiken reflekterar dock inte så väl de mål vi vill uppnå. Dels görs ingen skillnad mellan olika typer av förnybara bränslen; dels bedöms energianvändningen endast utifrån fordonets motor.
I den här artikeln beskrivs och analyseras alternativa sätt att se på energieffektivitet och användning av förnybara bränslen inom busstrafiken. Resultaten visar på stora skillnader i jämförelsen mellan olika regioners busstrafik beroende på om den görs på det konventionella sättet med motorns bränsleeffektivitet och andel förnybara bränslen i fokus, eller om man jämför primärenergianvändning och minskning av fossila bränslen i ett livscykelperspektiv.
Medan det smalare perspektivet tenderar att framhålla dieselliknande bränslen som mer effektiva är ett bredare perspektiv bättre för att belysa den låga primärenergianvändningen och reduktionen av växthusgasutsläpp vid produktion och användning av biogas.
- Artikeln Energy performance indicators as policy support for public bus transport – The case of Sweden är publicerad i tidskriften Transportation Research Part D: Transport and Environment.
