PUG - Pedagogiska utvecklingsgruppen

Beviljade ansökningar om medel för pedagogisk utveckling under 2024
Projektbeloppen nedan är angivna inklusive LKP och exklusive OH-pålägg.

Generative AI as a pedagogical tool for design courses

Ahmet Börktecene m.fl., ITN – 250 kkr

Generativ AI (GEN-AI) är här, men istället för att se det som en möjligt dålig sak för utbildning vill vi använda det som ett nyttigt pedagogiskt verktyg för studenter i designkurser. Även om det inte är tydligt hur man bäst använder det, tror vi att det kan vara ett användbart verktyg för designkurser för att ge idéer, skisser och prototyper, kodning och innehållsgenerering för presentationer. 

För att kunna använda GEN-AI för dessa ändamål behöver vi utforska GEN-AI och forma ett pedagogiskt förhållningssätt med relevanta riktlinjer. Sådana riktlinjer bör behandla det studenterna behöver för att förstå hur man använder GEN-AI för att skapa innehåll; känna till etiska överväganden; vara medveten om problem och utmaningar i AI-träning; kunna bedöma och kritiskt granska AI-genererat material; veta när de får använda samt veta hur man tydligt presenterar och rapporterar användning av AI-genererat innehåll. 
Vi förväntar oss att detta pedagogiska tillvägagångssätt kommer att främst vara användbart och inspirerande för designkurser som ges vid LiU.

Digitala demonstratorer inom Maskintekniken

Peter Schmidt m.fl., IIEI – 250 kkr

För att utveckla den konceptuella förståelsen inom mekanik och hållfasthetslära behöver studentens implicita antaganden och begränsningar utmanas.
I detta projekt kommer vi att utveckla digitala demonstratorer som visualiserar rörelsen för kroppar och som via icke intuitiva utfall skall synliggöra dessa implicita antaganden och begränsningar.

En fördel med digitala demonstratorer är att studenterna på ett kostnadseffektivt och säkert sätt kan utöka lärprocessen bortom föreläsningar och lektioner. Dessa digitala demonstratorer kan i praktiken generaliseras till alla de kurser som har en utpräglad analytisk, matematisk/naturvetenskaplig och teknisk grundstomme.

Integrating ChatGPT for Enhanced Learning

Sergiy Valyukh, IFM – 250 kkr

Detta projekt syftar till att integrera ChatGPT i kurser relaterade till alternativa energikällor och optik. ChatGPT kommer att fungera som en virtuell realtidsassistent för både elever och lärare, och genom att ge denna omedelbar tillgång till kursmaterialet, avser vi att öka elevernas engagemang, underlätta bättre förståelse av komplexa ämnen, samt tillhandahålla personliga inlärningsupplevelser. 

Integrationen kommer huvudsakligen att genomföras genom implementering av ChatGPT API på kursernas webbsidor där virtuella diskussionsprocesser med studenter som använder interaktiva element kommer att utvecklas. Diskussionerna kommer att ske både gruppvis och individuellt. Under dessa diskussioner kommer eleverna att kunna visa sina kunskaper och få ny information. ChatGPT kommer dessutom att ge råd om vad de ska göra för att få bättre resultat.

Infografier i kombination med AI genererade videor som simulerar analyser av byggnader samt studiebesök

Virginia Gonzalo Quiroga, ITN – 150 kkr

Projektet handlar om att använda det grafiska språket för att kommunicera olika budskap.
Dagens samhälle är visuellt och studenternas vanor följer det snabba tempot, därför kan vara aktuellt att fånga deras uppmärksamhet med visuella metoder anpassade efter deras studier.
Målet är att skapa infografiska byggmanualer följda av AI-genererade korta videor som en pedagogisk resurs med hjälp av metoden "Aktiv lärande genom att göra", vilket möjliggör konstruktion av kunskap hos eleverna i olika förståelsenivåer och underlättar lärandeprocesser.

Eftersom det övergripande målet med projektet är att utveckla undervisningen vid LiTH, har jag fokuserat på att skapa olika byggmanualer med indikationer på diverse applicerbara uppgifter som tas fram i arbetslivet. Allt från miljövarudeklarationer till användning av hållbara material inom byggnaderna enligt olika databaser.

Nyckelord: AI, GPT-4, hållbarhet, ritningsläsning, ökad samverkan mellan lärare, studenter och näringsliv.

Totalt söktes stöd för 7 projekt under 2023 och summan av de sökta beloppen var 1.686 kkr (inkl. LKP, exkl. OH). Om inget annat anges ska projekten vara avrapporterade 30 april 2024.

Kamratbedömning av mjuka färdigheter och individuella bidrag i grupparbete

Anna Yström m.fl., IEI – 241 kkr

Grupparbete är ett viktigt verktyg för studenter att träna så kallade "mjuka färdigheter". Examinatorer möter ofta utmaningar att bedöma och utvärdera sådana färdigheter och individuella bidrag till det kollektiva resultatet eftersom vi saknar insyn i gruppdynamiken. Studenter känner sig ofta frustrerade över gruppmedlemmarna som inte bidrar, och examinatorer är frustrerade på grund av bristen på möjligheter att ta itu med problemen tidigt.

Detta projekt syftar till att utveckla och implementera ett digitalt format/verktyg för kamratbedömning i en projektbaserad kurs på DPU-programmet. Baserat på existerande forskning om kamratbedömning kommer detta projekt att utveckla och implementera ett format/verktyg där gruppmedlemmarna utvärderar sina egna och övriga gruppmedlemmars färdigheter och bidrag flera gånger under kursen, vilket ger examinatorn material för en mer djupgående bedömning av grupparbetet inklusive mjuka färdigheter, samt att tidigt identifiera eventuella problem.

Det auditiva klassrummet

Jeanette Engzell m.fl., IEI – 250 kkr

Vi vill med detta PUG-projekt inspirera och bredda undervisningen på LiU till att inkludera podcast-formatet, som ett komplement till nuvarande undervisning. I takt med att studenternas inlärningsprocesser förändras med digitala verktyg, skapas nya former för inlärning. Detta kan ses som ett viktigt komplement för att underlätta inlärningen för de som föredrar den auditiva lärstilen (dvs att man lär sig bäst och i första hand genom att lyssna/prata). På detta sätt blir podcast ett sätt att inkludera fler studenter med auditiva undervisningsbehov. Projektet bidrar även till att flytta ut lärsituationerna utanför klassrummet och skapa flexibilitet i lärprocessen. Vi ser även att projektet skulle kunna effektivisera kurserna och lärandet och att det i slutändan gör att fler studenter uppnår lärandemålen. 

Pedagogiskt baseras idén på “flipped classroom” och uppdelningen i före-, under och efter en lärarledd aktivitet. Genom att lyssna på en podcast innan ett visst kursmoment underlättas studentens inlärning, genom att lyssna efteråt kan förståelsen fördjupas. Studenten tar större ansvar för sina studier genom att de redan ha tagit till sig materialet på förhand och kan därmed använda tiden i klassrummet till att bygga vidare på sina kunskaper, ställa relevanta frågor och på så sätt komma vidare i sitt lärande. Vidare kan läraren snabbare i sin lärprocess gå in på analys/fördjupning i ämnet. Vi vill skapa olika poddavsnitt som berör teorier och modeller som finns i kursmaterialet för att materialet ska bli mer lättillgängligt. Vi vill också inspirera och motivera studenterna. 

Utveckling av ramverk för processorsimulatorer som ger ökad förståelse hos studenter

Oscar Gustafsson m.fl., ISY – 250 kkr

Projektet syftar till att utveckla ett ramverk för att kunna konstruera simulatorer för mikroprocessorer med fokus på förståelse för hur en mikroprocessor fungerar. Ramverket skall användas för två syften: Dels ersätta de tre existerande simulatorer som används i olika kurser, dels ge möjlighet för studenter att enkelt utveckla en egen simulator i den kursen där det är aktuellt.

Genom att använda samma ramverk kommer studenterna att känna igen sig bättre mellan kurserna och startsträckan blir kortare. Det ger också en möjlighet att enklare själv bestämma vilken detaljnivå som visas, både från lärar- och studenthåll. Vår erfarenhet visar att vissa moment är utmanande för studenterna och genom att visualisera dessa på ett bättre sätt förväntar vi oss att förståelsen kommer att öka.

Ramverket kommer att göras öppet tillgängligt för andra att använda.  

Trösklar att ta sig över vid utredningar av större komplexa problem

Malin Wiger m.fl., IEI – 233 kkr

Projektet syftar till att lära oss mer om hur studenter tar sig an större komplexa problem för att som handledare kunna stötta dem bättre i deras utveckling av förmågorna: självständig problemlösning, kritiskt förhållningssätt och reflektion, vetenskaplighet, analytisk förmåga samt systemtänkande.

Genom att fånga upp studenternas erfarenheter i realtid vid flertalet tillfällen via skriftliga reflektioner kommer vi finna karaktäristik för olika trösklar de tar sig över. Reflektionerna handlar om vad de förstår eller inte förstår, eller vad som är lätt och vad som är svårt vid specifika tillfällen. Utifrån trösklarna kommer vi forma nya pedagogiska grepp samt verktyg och därigenom bygga en kompetens för att bättre kunna möta studenterna i handledningen.

 

Totalt söktes stöd för 13 projekt under 2022 och summan av de sökta beloppen var 2.671 kkr (inkl. LKP, exkl. OH). Om inget annat anges ska projekten vara avrapporterade 30 april 2023.

Post-Corona "flipped classroom" – video med dialog som undervisningsform
Erik G. Larsson, ISY – 250 kkr

Projektet kommer utveckla och utvärdera ett nytt, unikt koncept kring inspelade föreläsningsvideor där lärare samspråkar i dialog. Det kan exempelvis vara två erfarna lärare, eller en lärare och en student/assistent i samspråk. Detta format skiljer sig från traditionella föreläsningar där en lärare pratar i monolog. Motivet till att göra på detta sätt är att det helt enkelt ofta är mer intressant och fängslande att titta/lyssna på två personer som diskuterar ett ämne, än att titta/lyssna på en monolog.  

Vi ser detta i andra sammanhang: De flesta bra podcasts (med eller utan video) bygger på individer som samspråkar, till exempel någon som intervjuar en annan, snarare än en monolog. I projektet kommer vi prova att ta konceptet med samtal/diskussion/intervju till undervisningssituationen, i form av en blandning mellan det klassiska föreläsningsformatet och podcast. Det är en förhoppning att projektet också, utöver att göra direkt pedagogisk nytta, ska inspirera andra lärare både inom och utanför LiU. 

AIDA Edu – A robot learning platform for students to develop entry-level knowledge and hands-on experiences on human-robot/AI interaction
Johan Blomkvist & Wanjun Chu m.fl., IDA – 213 kkr

Syftet med detta projekt är att utveckla och implementera en AIDA Education-robot (AIDA Edu) som en lärandeplattform. Plattformen ska ge LiTH-studenter introducerande kunskap och praktisk erfarenhet av att designa för människa-robot/AI-interaktion, exempelvis genom att utveckla enklare applikationer för plattformen. Den första protypen av AIDA-roboten har utvecklats i samarbete med RISE i tidigare projekt. För att undersöka användarnyttan och effektiviteten av AIDA Edu som lärandeplattform tänker vi använda den i tre olika designkurser för ingenjörs- och designmasterstudenter, vilka läses av ca 120 studenter per år.

Det tänkta kunskapsbidraget med projektet kan delas upp i teoretisk och praktisk pedagogikkunskap. Projektets teoretiska bidrag är ta fram pedagogiska riktlinjer för hur man kan undervisa ingenjörs- och designmastersstudenter i design av människa-robot/AI-interaktion för lösa verkliga problem och det praktiska bidraget är utvecklandet av själva AIDA Edu-lärandeplattformen.

Effektivt och ökat lärande genom kombinerad verklig och virtuell materialprovning
Viktor Norman m.fl., IEI – 250 kkr

Projektet går ut på att ta fram ett virtuellt materialprovningslaboratorium i syftet att kunna kombineras med anpassade laborationsmoment på plats, för ett ökat och effektiviserat lärande i kurser centrerade kring mekanisk provning och materialbearbetning – till exempel drag-, böj-, och utmattningsprov samt värmebehandling, pressning och sintring. Det virtuella labbet kommer utgöras av materialmodeller och grafiska användargränssnitt för att simulera gränssnitt och data som i vanliga fall upplevs och genereras experimentellt i det verkliga labbet. Baserat på det arbetet kommer nya labbupplägg tas fram som effektivt kombinerar det verkliga och virtuella labbet. Till exempel mindre uppstyrda och mer realistiska uppgifter, som utan resursbegränsningar kan genomföras via virtuell provning, medan träning i praktiskt handhavande ges större utrymme i labbmoment på plats.

Virtuell laboration – utökad interaktion och grupparbete
Neda Haj-Hosseini m.fl., IMT – 150 kkr

Lärandet i vissa kurser är stort beroende av experimentella laborationsmoment, och de är mycket mindre effektiva när de hålls på distans. Detta projekt föreslår framtagande av ett interaktivt upplägg för experimentella laborationer som utförs på distans med exemplifiering, implementering och utvärdering inom en fristående kurs. I projektet kommer vi att utforma ett digitalt, grafiskt virtuellt, laborationsrum där varje labbgrupp bestående av flera studenter samlas kring ett bord. Gruppmedlemmar kan dela skärm, bild och information med varandra, men kan samtidigt se hela klassrummet och röra sig runt för att kommunicera med andra grupper. Läraren står vid tavlan och kan, via kamera och mikrofon, ses och höras av alla grupper samtidigt. Olika labbstationer och annat material kan ställas på olika platser i rummet och är synliga för alla deltagare. Deltagarna befinner sig på geografiskt olika ställen, men alla har tillgång till var sin utrustning som liknar de andra deltagarnas utrustning. Upplägget för lärmiljön utvärderas genom att mäta kursdeltagarnas upplevelse och genom bedömning av deras labbrapporter.

 

Totalt söktes stöd för 15 projekt under 2021 och summan av de sökta beloppen var 2.525 kkr (inkl. LKP, exkl. OH). Om inget annat anges ska projekten vara avrapporterade 30 april 2022.

Digital salsexamination i lärplattformen Möbius
George Baravdish m.fl., ITN – 250 kkr

Vi bygger vidare på vår tidigare erfarenhet från distansläget 2020 samt från vår sommarkurs
LiU Sommarmatematik (drygt 825 studenter), där vi i matematikkurser utvecklat individuella övningar och nätduggor i e-plattformen Möbius. Dessa övningar innehåller betydligt fler dynamiska inslag än tidigare, såsom grafer, videor samt ledning och direkt återkoppling via automaträttning. Vi tar nu nästa steg och ska vidareutveckla examinationen i matematik med plattformen Möbius som bas. Det leder till ett kreativt nytänkande kring examinationen och ger möjlighet att variera och slumpa övningarna, effektivisera rättningsarbetet via automaträttning samt införa dynamiska och virtuella frågor som syftar till att testa förståelsen.

Vi förväntar oss en positiv förbättring på studenternas inlärning, där särskilt förståelsen kommer i fokus istället för mönsterigenkänning på tidigare tentamina. Det kan också leda till ett hållbart lärande då kunskaperna bör befästas bättre. Projektet kan därför få positiva återverkningar och komma till nytta på de kurser som använder sig av matematik. På längre sikt vill vi använda den kompetens som finns vid ITN speciellt den VR-teknik, artificiell intelligens och haptisk feedback som framtagits, vilket verkligen skulle ta examinationen i matematik till en helt ny nivå.

Integrera film i kursdesignen för blandade lärmiljöer genom undervisningsmodellen SENUDU
Malin Wiger m.fl., IEI – 229 kkr

Syftet med projektet är att integrera filmat kursmaterial i kursdesignen för blandade lärmiljöer.

För att, vid ett framtida campusläge, kunna dra nytta av att filmer nu är en del av vårt kursmaterial samt att studenterna uppskattar film för att de kan ta till sig innehållet när, hur och var de själva önskar vill vi utveckla en ny undervisningsmodell – SENUDU (Skapa Erbjudande för NärUndervisning och DistansUndervisning). Här tar vi vara på fördelarna med närundervisning (NU) och fördelarna med distansundervisning (DU) för att uppnå blandade lärmiljöer med fokus på skapandet av erbjudandet (SE).

Något av de svåraste som vi upplever med distansläget är hur vi kan jobba med det interaktiva och det akademiska samtalet. Kursdesignen på många av våra kurser, och säkert många andras på LiTH, bygger på kursmaterial i form av föreläsningar blandat med praktiska moment i form av exempelvis uppgifter eller labbar. I ett framtidsscenario ser vi att ”faktamatning” sker via inspelade filmer och när vi träffar våra studenter jobbar vi tillsammans med att befästa kunskapen och med aktiviteter som främjar utveckling av kritiskt tänkande, självmedvetenhet, samarbetsförmåga, systemtänkande, problemlösningsförmåga och strategisk skicklighet. För att detta ska vara möjligt behöver vi fokusera på designen av själva erbjudandet, SE-delen. SE handlar i det här projektet om att skapa digitala lärkomponenter och designa lärmoment. Vi kommer fokusera på filmer som studenterna sedan använder i DU samt att designa NU-momenteten utifrån att filmerna finns att tillgå.

Att "levla" sig igenom en labserie i programmering
Torbjörn Jonsson m.fl., IDA – 148 kkr

I projektet har vi valt att fokusera på en ny examinationsform som vi kallar "Leveling". Man kan dra paralleller med att man "levlar" i spel, men detta är inte fokuserat på spel utan bygger på förkunskaper och förkunskapskrav för att kunna komma vidare. Studenten kommer på det viset att kunna använda en eller flera vägar att komma framåt i en kurs beroende på vad man nått upp till.

I kurserna vi inför detta i kommer studenterna att ha ett antal duggor (uppgifter), på olika nivå, inom olika områden. När studenten klarat av en dugga kan den gå vidare mot nya mål.

I detta projekt ingår också en del systemframtagande för att ge både studenterna bättre möjlighet att få snabbare respons, men också för oss lärare att kunna ge adekvat återkoppling på rätt nivå för den enskilde studenten.

IngProf – Ett webbaserat och mobilanpassat verktyg för att stödja studenterna i utveckling av sina mjuka färdigheter
Aseel Berglund, IDA – 250 kkr

Mjuka färdigheter så som motivation, social kompetens, kommunikation och personligt ledarskap är viktiga i ingenjörsyrkesrollen men också under studietiden då studenterna rustas med verktyg för att möta utmaningar under den tiden. Kursen Ingenjörsprofessionalism fokuserar på mjuka färdigheter och en viktig del i kursen är att skaffa sig egna erfarenheter från olika verktyg vilket leder till genomförande av dagliga aktiviteter och övningar som blir underlag för gruppdiskussioner kopplat till särskilt informationsmaterial.

I projektet ska vi utveckla IngProf – ett webbaserat och mobilanpassat verktyg som erbjuder interaktiva övningar, strukturerade inläsningsmaterial och möjliggör interaktion mellan studenterna med syfte att utveckla mjuka färdigheter i ingenjörs- och civilingenjörsprogrammen som läser kursen Ingenjörsprofessionalism. Verktyget IngProf möjliggör att säkerställa kursens process, att se studenternas progression, stötta dem i sin utveckling på distans, digitalt och automatiskt genom uppföljning och att utnyttja spelifieringsmekanismer som ökar studenternas motivation att genomföra uppgifter. Verktyget ska bidra till studenternas lärande och öka deras genomströmning i utbildningarna. Verktyget kan också möjliggöra att vi kan ta fram en helt digital version av kursen som möjliggör för studenterna att ta del av kursen helt på distans. Verktygets innehåll bygger på erfarenheter ifrån kursen generellt och med distansundervisningen under 2020 specifikt.

Utveckling av dynamiska undervisningsverktyg för hybrid undervisning
Simon Schütte m.fl., IEI – 126 kkr

Mycket av undervisningen på TekFak håller sig till ett traditionellt upplägg med schemalagda kursmoment in kombination med statiska hemsidor. Studenternas flexibla och behovsdrivna informationsinhämtning från externa digitala källor ökar dock sedan länge Här finns det tydligt uttalade behov från studenternas sida att använda fler medier och hybrida undervisningsformat. Med detta öppnas nya möjligheter som vi vill pröva och ställa mot traditionella undervisningsupplägg.

Att filma en föreläsning, eller handleda en student på distans, som många redan gör under den pågående nedstängningen är bara ett steg på vägen. Med erfarenheterna vi har kunnat samla under första halvåret 2020 vill vi gå längre och forma kurser med ett mer dynamiskt upplägg, där traditionell undervisning kombineras med fler medier. Syftet är att prova nya digitala upplägg och ställa dessa mot traditionella metoder, blanda olika undervisningsformer med varandra digitalt; t.ex. länka från pågående labtillfälle till relevant del i föreläsningsunderlag, skapa möjligheter för digitalisering av undervisningstillfällen som annars är svårt att digitalisera, såsom laborationer, och ta fram prisvärda och enkla verktyg för inspelning och digitalisering av undervisningsmaterial.

Vid sidan om en slutrapport kommer vi att införskaffa och prova mobila, intuitiva och prisvärda inspelnings- och digitaliseringsverktyg för på så sätt skapa ett mobilt inspelningsrum. Vi kommer även att bjuda intresserade lärare till ett seminarium.

Challenge-based learning (utmaningsbaserat lärande) – den nya pedagogiken? Hur samhällsutmaningar och professionella förhållningssätt kan integreras i LiTH:s kurser.
Dag Swartling m.fl., IEI – 250 kkr

Projektet handlar om att vidareutveckla och sprida undervisningsformen “challenge-based learning” (CBL / utmaningsbaserat lärande) både inom LiU och hos LiU:s partneruniversitet exempelvis inom ECIU och CDIO-nätverken. Konceptet CBL går ut på att studenter ställs inför öppna utmaningar som relaterar till dagsaktuella & centrala problem för det omgivande samhället. Inom CBL gör studenterna sina egna inramningar av givna utmaningar och skapar därefter sina egna lösningar.

Inom projektet kommer arbetssätt inom CBL utvecklas och förfinas för olika undervisningskontexter, exempelvis både för kurser där detta är den huvudsakliga aktiviteten och för kurser där CBL utgör ett av flera olika inslag. Viktiga frågeställningar handlar exempelvis om vilka möjligheter respektive svårigheter som CBL medför; vad som kan “distansifieras” inom CBL och hur det kan göras på ett bra sätt; samt hur lärandemål knutna till CBL kan bedömas.

 

Totalt söktes stöd för 14 projekt under 2020 och summan av de sökta beloppen var 2.777 kkr (inkl. LKP, exkl. OH).

CoderQuiz – frågesportsverktyg med kod för stegvis säker introduktion till grundläggande programmering
Erik Berglund, IDA – 236 kkr

Vi vill utveckla ett webbaserat verktyg för gruppdiskussioner på campus och egen övning hemma med kod-fråge-svar uppgifter i en kodeditorlik men säker miljö. Ett webbaserat verktyg ger oss även utökade möjligheter att samla data om när/var studenterna t.ex. gör fel eller tar lång tid på sig. En typisk övning är spårning av kodens flöde, där studenter får klicka rad för rad. Ett annat är att i en kod identifiera, listor, variabler, vad som printas i koden och att t.ex. placera kodelement på rätt plats. Verktygets innehåll bygger på erfarenheter från gruppseminarier med pappersversion under 2018 och 2019.

How can we ease the burden of using C++ in an introductory programming course? Experimenting with a set of discrete modules supporting differentiated learning
Aida Nordman, ITN – 107 kkr

Vi kommer att skapa stödmaterial om programmering i språket C++ för den introducerande kursen (TND012) som ges för de tre civilingenjörsprogrammen i Norrköping (ED, KTS, MT).

Kursen ges med antagandet att studenterna inte har någon tidigare erfarenhet av programmering. TND012 är en utmanande kurs att lära ut av två skäl. För det första har studenterna väldigt olika bakgrund och förväntningar (vissa har programmerat innan och andra inte). För det andra är språket som används C++, vilket är ett de svåraste språken att lära sig. Böcker och webbplatser om C++ har normalt inte nybörjare som målgrupp. Befintligt kursmaterial såsom slides och exempelkod är också otillräckligt för att möta upp studenternas behov.

För att adressera detta kommer vi att skapa en uppsättning moduler. Varje modul är en fristående enhet som kretsar kring ett koncept inom programmering. Modulerna kommer klassificeras utifrån en tredimensionell taxonomi. Studenterna kan sedan välja modul utifrån deras eget behov och ambitionsnivå.

Strukturen med moduler och tredimensionell taxonomi utgör grund för differentierat lärande. Därutöver möjliggör strukturen att uppdatering och utökande av materialet för framtiden underlättas, genom att exempelvis byta ut eller lägga till moduler.

Telepresens i undervisning
Robert Forchheimer och Harald Nautch, ISY – 75 kkr

De båda kurserna TSBK02 och TSBK35 utgör väsentligen samma kurs. Dock bedrivs den ena vid Campus Valla och den andra vid Campus Norrköping. Läraren (H. Nautsch) pendlar mellan dessa för att genomföra föreläsningarna. Ett förslag som vi har diskuterat är att använda telepresens-teknik för att visualisera läraren i Norrköping samtidigt som han håller föreläsningen i Linköping. Avsikten med denna teknik är att förmedla en "3D" version av läraren vilket vi tror gör upplevelsen mer levande för studenterna. Ljudet blir två-vägs för att möjliggöra att frågor kan ställas från båda föreläsningssalarna.

Avsikten med detta projekt är att utreda och om möjligt försöka testa en av flera föreslagna tekniker för detta.
Av särskilt intresse är att de båda kurserna behandlar ämnet "Kodning av ljud och bild" och därför lämpar sig särskilt väl som pilotkurser för denna teknik.

Ett brädspel blir till: Samskapande av utbildningsmaterial för hållbar utveckling
Venus Krantz och Axel Lindfors, IEI – 130 kkr kr

Projektet syftar till att utveckla och färdigställa ett pedagogiskt brädspel med projektnamnet ”BALANCE”. Spelutvecklingen sker i samarbete med studenter på några av kurserna på avdelningen för industriell miljöteknik på IEI med målet att ha ett färdigställt brädspel vid projektets slut. ”BALANCE” syftar till att ge spelarna en bredare förståelse kring komplexiteten i samverkan mellan människa, samhälle och natur samt förhållandet mellan globala och nationella dimensioner. Den gemensamma utvecklingen av spelet ger studenter möjlighet att reflektera kring hur man kan approximera de komplexa styrmekanismerna inom hållbar utveckling till begripbara spelmekanismer.

Målet är att spelet ska möjliggöra för ett aktivt lärande där studenter får tillägna sig kunskap om hur olika hållbarhetsaspekter kan samspela och påverka varandra samtidigt som de utvecklar färdigheter inom normativ, strategisk och medmänsklig kompetens (genom diskussioner och kompromisser) samt systemtänkande och förutseende (genom spelets mekanismer och deras strategi för att vinna spelet). För studenters lärande blir brädspelsutvecklingen ett välkommet avbrott från klassiska utbildningsformer där de kan reflektera över vad hållbar utveckling innebär, vilka mekanismer som möjliggör hållbar utveckling samt hur man kan lösa konflikter mellan olika hållbarhetsdimensioner – individuellt och gemensamt.

En röd tråd genom de tre första åren mot civilingenjör
Elin Nyman, IMT – 249 kkr

Det här projektet syftar till att 1) undersöka möjligheter för en bättre upplevelse av en integrerad utbildning vid LiTH, med ett exempel som går som en röd tråd genom de tre första åren mot civilingenjör, och att 2) implementera en sådan röd tråd som en egen strimma med tydlig koppling till övriga kurser för studenter som läser Teknisk Biologi.

Dessa studenter genomför ett kandidatprojekt inom systembiologi, ett ämne som knyter an till flertalet grundläggande kurser som studenterna läser år 1-3. Vi vill tydliggöra kopplingen mellan kurserna för studenterna, genom att ta fram en röd tråd som de kan följa genom sina första tre år. Den röda tråden kommer att finnas som ett eget kursrum på Lisam, och bestå av korta filmer, datorövningar och/eller andra övningsuppgifter. Förutom nyttan för studenterna finns en nytta för lärarkollegiet, eftersom projektet har potential att ge en ökad kommunikation oss lärare emellan och en ökad förståelse för varandras kurser.

 

Totalt söktes stöd för 18 projekt under 2019 och summan av de sökta beloppen var 3.061 kkr (inkl. LKP, exkl. OH).

Digitalisering av matematikundervisning vid LiU
Tomas Sjödin, MAI – 210.000 kr

Undervisningen i matematik vid LiU är väldigt resurskrävande i form av lärare då en stor del av undervisningen ligger på lektioner där studenterna ska arbeta själva med möjlighet till hjälp vid behov. Denna modell fungerar inte lika bra nu som den gjort tidigare. Närvaron minskar och dessutom börjar det bli ohållbart dyrt.
Målet med detta projekt är att undersöka effekten av att byta ut relativt stora delar av denna verksamhet mot nätbaserat material, som ska guida studenterna i sitt eget arbete. Förhoppningen är att ett mer "on demand" upplägg på kursmaterialet passar dagens studenter betydligt bättre än den rådande strukturen. På detta sätt borde också tiden i mötet mellan lärare och studenter kunna användas till diskussioner på en djupare nivå, som tar studenterna längre i sin förståelse.
Upplägget kommer testas på en kurs i flervariabelanalys, men om projektet visar sig lyckat kan det säkert användas på många andra MAI-kurser också.

LiU-hjälp!
Peter Hallberg, IEI – 250.000 kr

Projektet kommer att utveckla tre olika appar för användning vid LiU. Syfte är att med hjälp av apparna, effektivisera pedagogiska såväl som kursadministrativa processer vid undervisning som karakteriseras av en stor andel schemalagd on-demand-handledning. Syftet är även att utforska hur den data apparna samlar in kan bearbetas och analyseras för att komma pågående och framtida kursverksamhet till gagn. Vidare tar projektet bäring på framtida behov, utmaningar och möjligheter vid undervisning som sker i gränslandet mellan centraliserad (campusbaserad) undervisning, och decentraliserad online-baserad undervisning. Projektet ska särskilt fokusera på förbättrat resursutnyttjande med hjälp av digitala verktyg, såväl som funktioner för kvalitetssäkring av vissa typer av kursmoment.

Självtester i Matematik med användning av test-modulen i Lisam
Göran Forsling, MAI – 250.000 kr

Projektet syftar till att utveckla ett antal självtester i Matematisk grundkurs, som nybörjarstudenterna kan använda kontinuerligt för att kontrollera/bekräfta vad de lärt sig. De medger individuell återkoppling till en stor mängd studenter i en omfattning som annars inte är möjlig. Materialet kan även vara ett stöd för studenter som av en eller annan anledning behöver repetera inför omtentamen. Projektet kan även ses som en förstudie till införandet av digital examination i matematik.

Reflektion som underlag för examination
Marco Kuhlmann, IDA – 204.000 kr

Kurser där studenterna examineras utifrån sina reflektioner över t.ex. ett praktiskt moment eller sin professionella roll förekommer på flera utbildningar vid LiTH. Att använda reflektion som underlag för examination medför dock en del pedagogiska utmaningar: Hur kopplar man reflektionsuppgifter till lärandemål? Hur bedömer man reflektionsuppgifter på ett rättvist och tidseffektivt sätt? Och lämpar sig egentligen reflektion för examination över huvud taget med tanke på att den är så personlig till sin natur? En ytterligare utmaning i programsammanhang är att studenterna under sin utbildning förväntas utföra många olika typer av reflektion och ska förhålla sig till olika formella reflektionsmodeller. Hur skapar man en bra progression? Syftet med detta projekt är att utifrån en empirisk inventering och teoretisk analys av hur reflektion används som underlag för examination idag utveckla konkreta förslag på hur kvalitén hos reflektionsuppgifterna kan höjas och progressionen förbättras. Förslagen kommer att tas fram och förankras i workshops med lärare och programplanegrupper samt i den pedagogiska litteraturen kring temat. Projektets tilltänkta slutprodukt är en praxisnära ”verktygslåda” riktad mot examinatorer som vill använda reflektion som underlag för examination i sina kurser.

Magnetisk kod-anatomi: en gruppövning för kollaborativt lärande på introduktionskurser i programmering
Jody Foo, IDA – 82.000 kr

Projektets mål är att utveckla och utvärdera en studentaktiv gruppövning som kan användas på introduktionskurser i programmering. Övningen har som pedagogiskt mål att stödja lärande genom diskussion och samarbete (Collaborative Learning/Peer Instruction).
Den tänkta övningen går ut på att studenter i grupp analyserar och diskuterar programkod i anslutning till en uppgift i början av kursen, där studenterna ska identifiera och markera grundläggande programmeringstermer och begrepp. Det blir även en uppgift senare i kursen, där studenterna identifierar och markerar mer komplexa mönster och begrepp. Övningen är tänkt att genomföras av grupper om ca 5 studenter, som använder magnetiska markörer med tryckt text på för att markera olika delar av programkodsexempel. Studenterna står upp framför programkoden som trycks som postrar och sätts upp på befintliga whiteboard-tavlor.

 

2018

Totalt söktes stöd för 8 stora och 11 små projekt under 2018; summan av de sökta beloppen var 2.773 kkr (inkl. LKP, exkl. OH).

Step IN CRC (Concept Realization Center)
Micael Derelöv och Johan Persson, IEI - 250.000 kr

Spotterlab – en strategi för att medvetandegöra studenter på lab?
Jenny Hagenblad, IFM - 210.000 kr

Digitala självstudier – en väg till digital examination inom projektledning, affärs- och produktutveckling
Charlotte Norrman, IEI - 80.000 kr

VR-baserad undervisning
Jörg Schminder, IEI - 80.000 kr

TSE för ingenjören del 1 – direkt återkoppling vid simuleringsuppgift
Liselott Ericson, IEI - 70.000 kr

Datorsimulering som IKT-verktyg för omvänt klassrum
Robert Braun, IEI - 70.000 kr

 

2017

Totalt söktes stöd för 6 stora och 3 små projekt under 2017; summan av de sökta beloppen var 1.660.000 kr (inkl. LKP, exkl. OH).

Självrättande lärandestöd med omedelbar och anpassad återkoppling
Jonas Ekblom och Mathias Henningsson, IEI - 238.000 kr

Lightboard
Lasse Alfredsson, ISY - 230.000 kr

Fysiklabbet i fickan – Integration av experiment i föreläsningar, lektioner, basgruppsarbete och självstudier
Fredrik Karlsson och Carl Hemmingsson, IFM - 245.000 kr

Att stödja distribuerat studioarbete i designutbildning
Jonas Löwgren, ITN - 246.319 kr

Vem ska återkoppla? Hur vi kan använda ”peer feedback” i våra kurser
Dzamila Bienkowska, IEI - 80.000 kr

 

2016

Totalt söktes stöd för 4 stora och 7 små projekt under 2016; summan av de sökta beloppen var 1.512.000 kr (inkl. LKP, exkl. OH).

Undervisningsstrategier för att instruera och stärka studenter i förmågan att ta eget ansvar
Jenny Hagenblad, IFM - 236.000 kr

Hållbar utbildning för hållbar utveckling
Karl-Olof Bergman och Lars Westerberg, IFM - 258.200 kr

K3 - Kort och Karta för förståelse av Komplexa samband
Veronica Lindström, IEI - 53.200 kr

CDIO-LAX
Mark Vesterbacka, ISY - 80.000 kr

QR-koder, ett nytt pedagogiskt grepp för laborativ undervisning
Lars-Göran Mårtensson, IFM - 75.360 kr

Interaktiv inlärning av cellulära processer*
Ann-Christin Brorsson, IFM - 80.000 kr

Inverterat klassrum med hjälp av interaktivt läromedel för datastrukturer och algoritmer
Tommy Färnqvist och Chunyan Wang, IDA - 80.000 kr

Hur kan vi kombinera stora studentvolymer med studentaktivt lärande?
Eva Lovén och Dzamila Bienkowska, IEI - 80.000 kr

Video tutorials som undervisningsverktyg
Elisabeth Johansson, IEI - 55.828 kr

 

2015

Totalt söktes stöd för 8 projekt under 2015; summan av de sökta beloppen var 1.388.000 kr (inkl. LKP, exkl. OH).

Utveckling av kursinnehåll enligt ”The new taxonomy of educational objectives"
Kenneth Järrendahl, IFM, och Isak Engquist, ITN - 233.000 kr

Hållbar utveckling som en strimma genom civilingenjörsutbildningar
Ola Leifler, IDA - 250.000 kr

Hur ska CDIO-kurser effektivt möta industrins kompetensbehov?
Carl-Fredrik Mandenius och Gunnar Hörnsten, IFM - 215.000 kr

Effektiv caseundervisning – resurseffektivitet i casebaserad undervisning för att möta olika lärandemål och för att stödja samverkansinslag i utbildningen
Daniel Nordigården och Jakob Rehme, IEI - 247.000 kr

"Flipped classroom" i Molekylfysik. Två flugor i en smäll: anpassning av undervisningen till studenternas behov och tydliggörande av progressionen i programmet
Thomas Ederth, IFM - 80.000 kr

 

2014

Totalt söktes stöd för 18 projekt under 2014. Summan av de ansökta beloppen var 2.972.823 kr.

Dialogseminariemetodiken för ökad genomströmning och mer professionella civilingenjörer
Aseel Berglund och Fredrik Heintz, IDA - 250.000 kr

Effektivt lärande för hållbar utveckling i stora studentgrupper
Lisa Carlsson, IEI - 241.167 kr

Skriv Kemiska! Att bygga professionsspråk för kunskap och innovation i en ny ingenjörsgeneration
Maria Sunnerhagen, IFM - 250.000 kr

Utveckling av forum för samverkan mellan studenter och intressenter från arbetslivet
Martina Berglund, IEI - 76.500 kr

Strukturerade reflektioner kring kemiska omvandlingar på makroskopisk, mikroskopisk och symbolisk nivå för fördjupad kemiförståelse i samband med laborationsundervisning
Maria Lundqvist, IFM - 55.000 kr

Metod för skapande och implementering av casebaserad undervisning vid LiTH
Jakob Rehme, IEI - 80.000 kr

Introducing inverted classroom techniques in data structures and algorithms courses
Chunyan Wang, IDA - 80.000 kr

 

2013

Totalt söktes stöd för 19 projekt under 2013. Summan av de ansökta beloppen var 2.831.100 kr.

Computational Thinking i diskret matematik (projektet är försenat och pågår under 2014)
Fredrik Heintz, IDA och Jesper Thorén, MAI - 200.000 kr

Införande av ett webbaserat responssystem i undervisningen
Kenneth Järrendahl, IFM - 140.000 kr

Organiserade auskultationer för lärarutveckling
Jostein Langstrand, IEI - 36.000 kr

Interaktivt lärande i grundläggande matematisk analys via självrättande tester
Sixten Nilsson, ITN - 203.500 kr

Utveckling och tillämpning av en casedatabas som ett pedagogiskt verktyg och utbildningsresurs
Daniel Nordigården, IEI - 225.600 kr

Kamratutvärdering i kurser med stort datorlaborativt inslag
Kjell Simonsson, IEI - 185.000 kr

 

2012

Totalt söktes stöd för 15 projekt under 2012. Summan av de ansökta beloppen var 2.581.950 kr.

Telekommunikation utan elektronteknisk profilering (projektet är avslutat och rapportskrivning pågår)
Erik Bergfeldt, ITN - 150.000 kr

Den linjära algebrans användningar
Göran Bergqvist, MAI - 142.000 kr

Kvalitetssäkring av programmål (projektet är försenat och pågår fortfarande)
Dag Haugum, ITN - 250.000 kr

Improving teaching in TND012, criteria-based assessment (projektet är försenat och pågår fortfarande)
Aida Nordman, ITN - 77.000 kr

Steg 2 av utveckling av examination av kandidatexjobb
Tommie Nyström, ITN - 141.950 kr

Nätkurs i flervariabelanalys och vektoranalys
Olof Svensson, ITN - 265.000 kr

 

2011

Totalt söktes stöd för 13 projekt under 2011. Summan av de ansökta beloppen var 3.119.000 kr.

Ögonspårning – undervisning med vision (projektet är försenat och pågår fortfarande)
Camilla Forsell, ITN - 300.000 kr

Tävlingar som pedagogiskt verktyg i programmeringskurser
Fredrik Heintz, IDA - 150.000 kr

Virtuellt CDIO-verktyg för verklighetstrogen bioingenjörsutbildning
Carl-Fredrik Mandenius, IFM - 300.000 kr

Interaktiv termodynamik
Joakim Wren, IEI - 212.000 kr

 

2010

Totalt söktes stöd för 13 projekt under 2010. Summan av de ansökta beloppen var 2.537.000 kr.

Förvärdering: Studenters deltagande i kursanpassning inför kurs
Erik Berglund, IDA - 100.000 kr

Träning och examination av högre kunskapsnivåer i beräkningsvetenskap
Henrik Brandén, MAI - 100.000 kr

The social network classroom
Peter Bunus, Jalal Maleki, IDA - 290.000 kr

Webcasting i linjär algebra
Owe Kågesten, George Baravdish, ITN - 300.000 kr

Skapa en studio för kursdesign och utveckling
Tomas de Ming, IEI - 72.600 kr

Utveckling av examination av ex-jobb på kandidatnivå
Tommie Nyström, ITN - 172.000 kr

Insamling och visualisering av flygdata
Clas Rydergren, ITN - 62.500 kr

 

2009

Totalt söktes stöd för 12 projekt under 2009. Summan av de ansökta beloppen var 2.218.000 kr.

LAB-PAL Pipette: a self-evaluation tool of pipetting skills for Life Science Laboratories
Jordi Altimiras, IFM - 128.000 kr

Just in time teaching i kretsteori
Jonte Bernhard, ITN - 250.000 kr

Materialbibliotek för Design, Tillverkning, Konstruktion
Kerstin Johansen, IEI - 200.000 kr

Utveckling av integrerad kursmodell i civilingenjörsutbildning
Carl-Fredrik Mandenius, IFM - 300.000 kr

Vet vi om studenter uppfattar det vi vill få fram?
Björn Oskarsson, IEI - 148.000 kr