Sök på liu.se

Catrin Lundström, REMESO, har redigerat ett specialnummer av Scandinavian Studies om 'nordisk vithet'.

Hur återintegreras svenska migrantkvinnor som återvänder till sitt tidigare hemland? Forskningsprojektet undersöker tillhörighetens politik i genusrelaterade dimensioner.

En vit renhetsperiod 1905-1968, den vita solidaritetsperioden 1968-2001 och från 2001 och framåt, vit melankoli.

Vad får kvinnor att migrera från Sverige för att bli hemmafruar i välbärgade hem?

I Sverige måste man vara vit för att bli betraktad som svensk. Samtidigt förnekar de flesta svenskar att ras spelar roll i Sverige. Det menar författarna till en ny bok där uppkomsten och utvecklingen av den svenska vitheten står i centrum.

Catrin Lundström har undersökt hur kvinnor som bott länge utomlands talar om ras, vithet och privilegier, utan att egentligen använda ordet ”ras”.

Catrin Lundström befordrades den 1 december 2020 till biträdande professor i Etnicitet och migration. Hennes forskningsfrågor rör sig mellan fälten migrationsstudier och vithetsstudier.

Kvinnor som följer med sina män utomlands när dessa erbjuds jobb, får det svårt när de återvänder till Sverige. De hamnar i kläm mellan den globala ekonomin och det svenska välfärdssystemet, särskilt tydligt blir detta vad gäller pensioner.

Genom att förstå och prata om begreppen ras och vithet kan vi närma oss segregation och ojämlikhet i svensk utbildning. Det behövs ett språk för att adressera ökade klyftor i skolan, menar forskare som nu skrivit en bok om just detta.