Fotografi av Catrin Lundström

Catrin Lundström

Biträdande professor

Min forskning belyser privilegier och ojämlikhet inom ramen för transnationell migration.

Om vithet och svenskhet

Jag är docent i sociologi och biträdande professor i etnicitet och migration vid avdelningen för migration, etnicitet och samhälle (REMESO).

Jag disputerade i sociologi vid Uppsala universitet 2007 och blev docent i sociologi där 2011. Jag har undervisat och forskat vid Uppsala universitet, Stockholms universitet, Mälardalens högskola, Södertörns högskola, Umeå universitet, Linköpings universitet och Mångkulturellt centrum inom ämnena genusvetenskap, sociologi och beteendevetenskap. Jag har även varit gästforskare vid antropologiska institutionen vid University of Arizona i Tucson (2005), sociologiska institutionen vid University of California i Santa Barbara (2007–2008), och postdoktor vid Umeå Centre for Gender Studies (UCGS), Umeå universitet (2009–2011). Mellan åren 2013 och 2019 var jag Future Research Leader vid Linköpings universitet.

Forskning

Jag intresserar mig för vithet som en både platsbunden och transnationell konstruktion, där betydelser av vithet och vita identiteter förskjuts och förändras intersektionellt i olika kontexter. I min avhandling Svenska latinas: ras, klass och kön i svenskhetens geografi (Makadam 2007) undersöker jag förhållandet mellan vithet och svenskhet, och hur ungaBokomslag med ett ansikte i blått och gult.Svenska latinas, avhandling av Catrin Lundström. kvinnor med bakgrund i Latinamerika förhandlar om gränserna för nationell tillhörighet i den svenska kontexten i förhållande till ras, klass, kön och sexualitet.

Efter disputationen påbörjade jag ett längre projekt om transnationell svenskhet och migration, finansierat av Sverige-Amerika stiftelsen. Utifrån etnografiska studier med svenska kvinnor i sydvästra USA, Singapore och södra Spanien analyserar jag hur fältet migrationsstudier kan utvecklas genom att empiriskt inkludera vita, västerländska migranter i den teoretiska förståelsen av ’migranter’ och migrationsprocesser. Den etnografiska studien presenteras i boken White Migrations: Gender, Whiteness and Privilege in Transnational Migration utgiven på Palgrave Macmillan 2014 (svensk utgåva Makadam 2017).

I en uppföljande studie om svensk migration undersöker jag hur svenska kvinnor som har bott utomlands ser på frågor om jämställdhet och nationell identitet när de flyttar tillbaka till Sverige. Projektet ”Att återintegrera svenskheten: tillhörighetens politik bland återvändande svenska migrantkvinnor” finansierades av Vetenskapsrådet (2013–2017).

Tillsammans med docent Tobias Hübinette har jag utvecklat en historiserad analys av den svenska vithetens formering från 1905 och framåt. Analysen tar avstamp i frågan om hur den förlorade nationella homogeniteten i Sverige hanteras av progressiva respektive konservativa läger, som vi menar identifierar sig med olika tidsperioder av den hegemoniska vitheten, men i slutänden sörjer förlusten av samma nationella identitet. Vår teoretiska modell av den svenska vitheten presenteras i boken Vit melankoli: en analys av en nation i kris (Makadam 2020).

Min forskning

Projekt om vit migration

Migranten betraktas ofta som ett icke-västerländskt subjekt på jakt efter en bättre framtid i Europa eller USA. Från en multi-situerad etnografi med svenska migrantkvinnor i USA, Singapore och Spanien, utforskar den här boken intersektioner mellan ras- och klassprivilegier och könad sårbarhet i samtida feminiserad migration från eller inom västvärlden.

Genom en analys av "vit migration" utvecklar jag teoretiska verktyg för att förstå den dynamik som formar kvinnornas liv som rika hemmafruar, medföljande och livsstilsmigranter.

Med hjälp av begreppet ”vitt kapital” närmar jag mig vitheten som en förkroppsligad form av kulturellt kapital som är sammanlänkad med och upprätthålls av (transnationella) institutioner, medborgarskap, ett vitt (västerländskt) habitus och andra resurser som är överförbara (om än förmedlade på skilda sätt) över nationella gränser. Dessa resurser kompliceras av könade strukturer, heterosexuella normer och kvinnornas ekonomiska beroende.

Genom att flytta blicken mot privilegierade migranter illustrerar jag hur ras och vithet formar modern transnationell migration och hur vita privilegier reproduceras genom familjebildning, ”expat”-geografier eller olika former av ”internationella samfund” som fungerar som svar på de skiftande gränser som vitheten antar i olika nationella och regionala kontexter. Genom att undersöka hur vitheten förflyttas över nationella gränser fyller boken en lucka i litteraturen om ras och migration, och presenterar komplexiteten i samtida globala maktrelationer och de kontextuella variationer som omger dessa.

Projektet har resulterat i följande böcker och artiklar:

  • Lundström, Catrin (2019) Creating ‘International Communities’ in Southern Spain: Self-segregation and ‘Institutional Whiteness’ in Swedish Lifestyle Migration, European Journal of Cultural Studies, 22(5-6): 799-816.
  • Lundström, Catrin (2017) Embodying exoticism: Gendered Nuances of Hyper-Whiteness in the US, Scandinavian Studies, 89(2): 179-199
  • Lundström, Catrin (2014) White migrations: Gender, Whiteness and Privilege in Transnational Migration. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
  • Lundström, Catrin (2013) Swedish Whiteness in Southern Spain, in France Winddance Twine and Bradley Gardener (eds), Geographies of Privilege. Routledge, pp. 191-203
  • Lundström, Catrin (2013) ”Maid” sökes. Live-in maids’ och skillnadsskapande praktiker i svenska migranthem i Singapore, i Gavanas, Anna och Catharina Calleman (red), Rena hem på smutsiga villkor? Göteborg: Makadam, pp. 107-126.
  • Joseph, Cynthia & Lundström, Catrin (2013) Introduction: Researching ‘transnational’ women, Women’s Studies International Forum, 36(1): 1-4.
  • Lundström, Catrin (2013) ‘Mistresses’ and ‘maids’ in transnational ‘contact zones’: Expatriate wives and the intersection of difference and intimacy in Swedish domestic spaces in Singapore, Women’s Studies International Forum, 36(1): 44-53.
  • Lundström, Catrin & France Winddance Twine (2011) White migrations. Swedish women, racial privileges and gender vulnerabilities. The European Journal of Women’s Studies,18(1): 67-86.
  • Lundström, Catrin (2010). White Ethnography. (Un)comfortable Conveniences and Shared Privileges in Fieldwork with Swedish Migrant Women. NORA, Nordic Journal of Feminist and Gender Research. 18(2): 70–86.
  • Lundström, Catrin (2010) Transnationell vithet: Svenska migrantkvinnor i USA och Singapore. TGV. Tidskrift för genusvetenskap, Tema: Vithet, nr. 1–2: 23–45.
  • Lundström, Catrin (2010) Women with Class. Swedish migrant women’s class positions in the USA, Journal of Intercultural Studies, 31(1): 49-63.

 

Migrationens många ansikten

Invandring ses slentrianmässigt som att mindre privilegierade människor flyttar till ett rikt land, som Sverige, och blir underklass. Men migration är förstås bredare än så. Catrin Lundström har i sin forskning studerat svenska kvinnor som flyttar till nya länder, bland annat USA och Singapore. Det handlar i många fall om välbärgade kvinnor som flyttat på grund av jobb eller kärlek.

Intervju med Fjärde uppgiften.

 

Catrin Lundström i videon om vit migration.

Projekt: Tre faser av hegemonisk vithet. Att förstå ras temporalt

Detta projekt redogör för tre faser av hegemonisk vithet i Sverige.

En vit renhetsperiod 1905-1968, den vita solidaritetsperioden 1968-2001 och från 2001 och framåt, fasen vi nu är i - vit melankoli. De tre perioderna visar upp såväl skilda rasformationer och minoritetsdiskurser, klasstrukturer och genusrelationer, som olika politiska ideologier och affektiva strukturer. Hypotesen är att Sverige i nuläget erfar ett dubbelt tryck från en föreställning om svensk vithet. Dels upplösningen av det "gamla Sverige", det vill säga ett rasmässigt homogent land, och dels avskedet från det "goda Sverige", i meningen en politiskt progressiv nation. Båda processerna uppfattas som pådrivna av närvaron av icke-vita människor i den svenska samhällskroppen och innanför dess gränser. Följaktligen är både det reaktionära och rasistiska lägret och de radikala (progressiva) och antirasistiska dito, påverkade av och engagerad i den svenska vithetens kris.

Projektet har resulterat i följande böcker och artiklar

  • Hübinette, Tobias & Catrin Lundström (kommande) Melancholia in Times of Crisis: A Historicized Analysis of Hegemonic Whiteness in Sweden, in Andreassen, Rikke. Suvi Keskinen, Catrin Lundström and Shirley Anne Tate. The Routledge Handbook of New Critical Race and Whiteness Studies. London: Routledge.
  • Lundström, Catrin & Tobias Hübinette (2020) Vit melankoli. En analys av en nation i kris. Göteborg: Makadam.
  • Lundström, Catrin och Tobias Hübinette, Vit melankoli i en krisande nation, Arena Essä. Dagens Arena. 2020-02-16.
  • Hübinette, Tobias & Catrin Lundström (2014) Three phases of hegemonic whiteness: understanding racial temporalities in Sweden. Social Identities, 20(6): 423-437.
  • Hübinette, Tobias & Catrin Lundström (2014) Three phases of Swedish whiteness. A white nation in crisis. In Veronica Watson, Deirdre Howard-Wagner, and Lisa Spanierman (eds) Unveiling Whiteness in the 21st Century: Global Manifestations, Transdisciplinary Interventions. Lexington Books, pp. 49-74.
  • Hübinette, Tobias & Catrin Lundström (2011) Sweden after the recent election: The double-binding power of Swedish whiteness through the mourning of the loss of ‘old Sweden’ and the passing of ‘good Sweden’. NORA, Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 19(1): 42–52.
  • Hübinette, Tobias and Catrin Lundström (2012) La mélancolie blanche ou comment pleurer la ’bonne vieille Suède’, La Revue Nouvelle, vol 66, nr 2, pp. 10–13.
  • Hübinette, Tobias and Catrin Lundström (2011) White melancholia and Swedish whiteness: The mourning of the loss of “Old Sweden” and the passing of “Good Sweden”, Eurozine, 2011-10-18.

Projekt Att återintegrera svenskheten: Tillhörighetens politik bland hemvändande svenska migrantkvinnor

Av de tiotusentals svenskar som varje år flyttar utomlands återvänder ungefär två tredjedelar inom ett par år. Detta innebär också att svenskar utgör den enskilt största invandrargruppen till Sverige.

Forskning visar att det finns skillnader i hur män och kvinnor förhandlar om arbete, hemarbete och familj i samband med migration. Mot denna bakgrund undersöker detta forskningsprojekt genusrelaterade dimensioner av att återintegreras i sitt tidigare hemland med utgångspunkt i hemvändande svenska migrantkvinnors erfarenheter.

Jämställdhet och nationell identitet

Fokus ligger på frågor om jämställdhet och nationell identitet. Hur ser dessa kvinnor på svenska nationella ideal och praktiker knutna till jämställdhet efter att ha bott utomlands? Processer av återintegrering antas se olika ut för kvinnor beroende på deras migrationshistorier, huruvida de har flyttat ut som medföljande eller genom eget arbete.

Hemvändande svenska kvinnor

Tidigare forskning om återvändande migration har framför allt fokuserat transnationella band och familjerelationer bland återvändande migranter från Europa och USA. Detta projekt tillför ny kunskap genom att studera återvändande migranter till Europa. Empiriskt bygger projektet på etnografiska studier och djupintervjuer med hemvändande svenska kvinnor i nätverket SWEA för återvändande migranter i fler olika städer i Sverige, och förväntas bidra med nya perspektiv på sociala, kulturella och politiska integrationsprocesser till ett forskningsfält där studier om återvändande svenska migranter saknas.

Projektet “Att återintegrera svenskheten: tillhörighetens politik bland återvändande svenska kvinnor finansierades av Vetenskapsrådet, dnr. 421-2013-900. 

Projektet har resulterat i följande publikationer

  • Lundström, Catrin (kommande), Att tala med färgblindheten: Retoriska strategier och semantiska manövrar i återvändande svenska kvinnors berättelser om ras- och vithetsrelaterade erfarenheter.
  • Lundström, Catrin (2021) When the Expatriate Wife Returns Home: Swedish Women Navigating National Welfare Politics and Ideals of Gender Equality in Expatriate Family Migration. In Migration to and from Welfare States. Lived Experiences of the Welfare–Migration Nexus in a Globalised World. IMISCOE Research Series, Springer.
  • Lundström, Catrin (2019) White Women. White Nation. White Cosmopolitanism: Swedish women between the national and the global, NORA Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 7(2): 96-111.
  • Lundström, Catrin (2018) Hemmafru hemma: återvändande migrantkvinnors möte med svenska jämställdhetsnormer i politik och praktik, Sociologisk Forskning, 55(2–3): 389–414.
  • Lundström, Catrin (2018) Icke/vit migration: Reflektioner över ras, medborgarskap och tillhörighet i en svensk kontext, i Hübinette, T & A. Wasniowski (red), Studier om Rasism. Arx Förlag, pp. 273-301.
  • Lundström, Catrin (2017) The white side of migration: reflections on race, belonging and migration in Sweden. Nordic Journal of Migration Research, 7(2): 79-87.
Man i ett informellt flyktingläger bakom Belgrads tågstation. .

Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle - REMESO

Institutet bedriver forskning inom migration, etnicitet och samhälle utifrån flera perspektiv - individuell erfarenhet, lokalsamhällets utveckling och det civila samhällets relation till arbetsmarknadens förändringar, medborgarskap och välfärd.

Publikationer

Ett urval av mina böcker

Mina publikationer

2025

Catrin Lundström (2025) Vem ska göra revolution? Arbetaren, Vol. 48 (Artikel i tidskrift)
Catrin Lundström (2025) Sproget, universitetet og demokratiet SPROG & SAMFUND, Vol. 43, s. 16-17 (Artikel i tidskrift)
Catrin Lundström (2025) Drömmen om urtillståndet är en farlig fantasi Dagens Nyheter (Artikel i tidskrift)
Catrin Lundström (2025) Att ta ställning för Palestina kan vara egenintresse. Parabol, Vol. 1 (Artikel i tidskrift)

2024

Catrin Lundström (2024) Vithet som trans/nationellt kapital Sociologisk forskning, Vol. 6, s. 299-319 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Catrin Lundström (2024) Kulturdebatt: Varför lierar sig vänstern så ofta med sexualförbrytare? Dagens Nyheter, s. 6-7 (Artikel i tidskrift)
Catrin Lundström (2024) Oseriöst med sommarens nyhetstorka i public service Dagens ETC, s. 4-5 (Artikel i tidskrift)
Catrin Lundström (2024) Kräver solidariteten att sexuellt våld förnekas? Flamman (Artikel i tidskrift)

Uppdrag och undervisning

Akademisk bakgrund

Biträdande professor, 2020, Linköpings universitet

Docent Sociologi 2011, Uppsala universitet.

Fil dr Sociologi 2007, Uppsala universitet.

Fil kand Sociologi 2000, Stockholms universitet.

Fil Kand Spanska 1997, Stockholms universitet.

Undervisning

Jag har undervisat, handlett och varit mentor för studenter från grundutbildning till forskarutbildning och postdoktorer inom främst sociologi och genusvetenskap på Linköpings universitet, Stockholms universitet, Umeå Universitet, Uppsala universitet, Södertörns högskola och Mälardalens högskola. Jag föreläser återkommande inom och utanför akademin, både i Sverige och utomlands.

Nätverk

IMISCOE

IMISCOE, Standing Committee Gender, migration and transnational lives är Europas största nätverk för forskare inom fältet migration och integration.

White Spaces Network

White spaces, Leeds University, UK, är ett internationellt tvärvetenskapligt nätverk för forskare, aktivister och studenter intresserade av kritiska vithetsstudier.

Lifestyle Migration Hub

Lifestyle Migration Hub, är ett internationellt nätverk för forskare som skriver om livsstilsmigration från olika perspektiv.

Nyheter

Kollegor på avdelningen för migration, etnicitet och samhälle

Organisation