29 augusti 2018

Av de svenskfödda migranter som flyttar utomlands återvänder 75 procent till Sverige. Därmed är återvändare en av de största invandringsgrupperna till Sverige. Catrin Lundström vid Linköpings universitet har undersökt situationen för kvinnor som återvänder hem efter år utomlands. Bilden som framträder är att dessa migranter hamnar i kläm mellan den globala ekonomin och det svenska välfärdssystemet och särskilt tydligt blir detta vad gäller pensioner.

HemmafruFör många av de svenska kvinnor som följer med sina män utomlands gäller omsorgsarbete istället för yrkesarbete. Gruppen medföljande avviker från den svenska självbilden av ett jämställt samhälle, menar forskaren Catrin Lundström.  Foto: iStockAllt fler svenskar tillbringar en del av sitt liv utomlands. Många stora svenska företag erbjuder sina anställda att arbeta utomlands några år och många tackar ja till detta. Ofta är dessa män och inte sällan följer kvinnan med för att möjliggöra mannens jobb, då förskola och annan barnomsorg saknas i det nya landet. Den svenska hemmafrun finns alltså. Bara inte i Sverige.

– Eftersom migration är ett hett ämne är det intressant att tänka på att återvändande svenskar länge har varit den största gruppen migranter till Sverige, och hur svårt det kan vara att ta sig tillbaka in i det svenska samhället. Vad gäller kvinnorna i min forskning är det också intressant hur den svenska jämställdhetspolitiken kan bli kvinnans förlust när hon återvänder hem, säger Catrin Lundström, docent i sociologi vid Linköpings universitet.Catrin LundströmCatrin Lundström har studerat jämställdhetsnormer i Sverige. Foto: Levi Batista Gonçalves.

Catrin Lundström har i sin forskning belyst den outforskade gruppen återvändare. I fokus för hennes forskning finns 46 återvändande kvinnor som under några år omsorgsarbetat utomlands på grund av mannens arbete. Resultatet av forskningen presenteras i det senaste numret av tidskriften Sociologisk forskning.

Jämställdhetspolitiken blir ett hinder

Forskningen visar att den svenska jämställdhetspolitiken på några punkter inte gynnar dessa kvinnor. Ett exempel är pensionen. Då pensionssystemet utgår ifrån att kvinnor och män delar lika på arbete och omsorg omfattas inte deras livssituation utomlands. Kvinnorna i studien ansåg att särbeskattning missgynnade dem, trots att reformens syfte vid introducerandet var att underlätta för kvinnor att själva välja om de ville ut på arbetsmarknaden. Eftersom kvinnorna i studien inte jobbat på flera år fick de låg pension och därmed fortsatt beroende av sina makars inkomst i Sverige.

Catrin Lundström menar att problemen som hennes intervjupersoner upplever vid återvändandet till Sverige gäller för migranter över lag. Detta på grund av att pensionen grundas på hela arbetslivet och att full garantipension kräver att man bott 40 år i Sverige mellan åren 16 till 64 år.

– I dagens samhälle förväntas vi vara flexibla på den globala arbetsmarknaden. Men det uppstår en krock när vår välfärdsstat är organiserad utifrån principen om boende och arbete i Sverige.

Artikel:
Hemmafru hemma: Återvändande migrantkvinnors möte med svenska jämställdhetsnormer i politik och praktik, Catrin Lundström, Sociologisk forskning, Vol. 55, nr 2-3, s. 389-414

 

Kontakt

Relaterat innehåll

Spruta med vaccin.

"Vaccinmotståndet har växt ur en kultur av misstro"

Högerpopulism och alternativa medier, rasism och misstänksamhet mot vetenskap och politik. Att det finns en utbredd misstro mot samhällets institutioner är inte nytt, men har dragits till sin spets under coronapandemin. Den stora frågan är varför.

Folk i staden. Bild tagen ovanfrån.

4,5 miljoner kronor till konstnärlig forskning

Stefan Jonsson får ett av de tolv bidrag som Vetenskapsrådet delar ut till konstnärlig forskning. I fokus för forskningsprojektet står människans kollektiva handlande.

Flygbild av folkmassan ansluten med linjer.

Ny bok visar hur flyktinginvandring gynnar samhällsekonomin

När Sverige ska ta emot människor som tvingats fly från sina hemländer står ofta kostnaderna i centrum. I en ny bok belyser Peo Hansen de ekonomiska diskussioner som omger flyktingmottagande.

Senaste nytt från LiU

Vallastaden

Linköping Europas mest innovativa stad – LiU spelar viktig roll

Linköping har som första svenska stad utsetts till Europas mest innovativa stad av EU-kommissionen. Linköpings universitet har på många sätt varit en viktig del i framgången.

Manlig och kvinnlig forskare vid bokhylla.

Kraftsamling kring framtidens elsystem

Tänk dig elförsörjningen år 2050. Nu ska LiU-forskare analysera energisystemet utifrån dess egen förmåga att hantera störningar, efter en donation från Polar Structure Initiative Foundation.

En person leker med en boll.

Ny forskning ska få fotbollsplaner mer hållbara

Konstgräsplaner betyder mycket för svensk fotboll – men det nordiska klimatet ställer till det. I dag finns inget bra miljövänligt alternativ till mikrogranulat som förbjuds  2031. Nu ska forskare titta på hur vi kan få mer cirkulära fotbollsplaner.