29 augusti 2018

Av de svenskfödda migranter som flyttar utomlands återvänder 75 procent till Sverige. Därmed är återvändare en av de största invandringsgrupperna till Sverige. Catrin Lundström vid Linköpings universitet har undersökt situationen för kvinnor som återvänder hem efter år utomlands. Bilden som framträder är att dessa migranter hamnar i kläm mellan den globala ekonomin och det svenska välfärdssystemet och särskilt tydligt blir detta vad gäller pensioner.

Allt fler svenskar tillbringar en del av sitt liv utomlands. Många stora svenska företag erbjuder sina anställda att arbeta utomlands några år och många tackar ja till detta. Ofta är dessa män och inte sällan följer kvinnan med för att möjliggöra mannens jobb, då förskola och annan barnomsorg saknas i det nya landet. Den svenska hemmafrun finns alltså. Bara inte i Sverige.

– Eftersom migration är ett hett ämne är det intressant att tänka på att återvändande svenskar länge har varit den största gruppen migranter till Sverige, och hur svårt det kan vara att ta sig tillbaka in i det svenska samhället. Vad gäller kvinnorna i min forskning är det också intressant hur den svenska jämställdhetspolitiken kan bli kvinnans förlust när hon återvänder hem, säger Catrin Lundström, docent i sociologi vid Linköpings universitet.

Catrin Lundström har i sin forskning belyst den outforskade gruppen återvändare. I fokus för hennes forskning finns 46 återvändande kvinnor som under några år omsorgsarbetat utomlands på grund av mannens arbete. Resultatet av forskningen presenteras i det senaste numret av tidskriften Sociologisk forskning.

Jämställdhetspolitiken blir ett hinder

Forskningen visar att den svenska jämställdhetspolitiken på några punkter inte gynnar dessa kvinnor. Ett exempel är pensionen. Då pensionssystemet utgår ifrån att kvinnor och män delar lika på arbete och omsorg omfattas inte deras livssituation utomlands. Kvinnorna i studien ansåg att särbeskattning missgynnade dem, trots att reformens syfte vid introducerandet var att underlätta för kvinnor att själva välja om de ville ut på arbetsmarknaden. Eftersom kvinnorna i studien inte jobbat på flera år fick de låg pension och därmed fortsatt beroende av sina makars inkomst i Sverige.

Catrin Lundström menar att problemen som hennes intervjupersoner upplever vid återvändandet till Sverige gäller för migranter över lag. Detta på grund av att pensionen grundas på hela arbetslivet och att full garantipension kräver att man bott 40 år i Sverige mellan åren 16 till 64 år.

– I dagens samhälle förväntas vi vara flexibla på den globala arbetsmarknaden. Men det uppstår en krock när vår välfärdsstat är organiserad utifrån principen om boende och arbete i Sverige.

Artikel:
Hemmafru hemma: Återvändande migrantkvinnors möte med svenska jämställdhetsnormer i politik och praktik, Catrin Lundström, Sociologisk forskning, Vol. 55, nr 2-3, s. 389-414

Kontakt

Relaterat innehåll

Studenter på kursen Scholars at risk student led workshop

Akademisk frihet i praktiken

Den lilla gruppen master-studenter vid programmet Etnicitet och Migration på Campus Norrköping är unik. De är först i Sverige att gå en universitetskurs i hur man skapar en kampanj till stöd för en fängslad forskare och för den akademiska friheten.

Jonathan Josefsson och Branka Likic-Brboric på konferensen GFMD.

Detaljerna som avslöjar migrationspolitiken

Vem har tillgång till mötesrummen? Vilka går när andra kommer in? Vem pratar med vem? Sådant kan avslöja hur vindarna blåser i migrationspolitiken vid ett internationellt toppmöte. Och forskarna från LiU rör sig i vimlet för att lyssna och observera.

Porträtt på professor Zoran Slavnic.

Bosniska flyktingar klarade sig trots ovisshet

Två grupper flydde i omgångar från kriget i Bosnien. Den ena fick snabbt permanent uppehållstillstånd i Sverige medan den andra fick leva i ovisshet. Nu har forskare vid LiU undersökt vad det fick för följder. Resultatet är oväntat.

Senaste nytt från LiU

Kungen och drottningen i en vagn

H.M. Konungen firar 50 år av förnyelse med LiU

I år fyller Linköpings universitet 50 år och i maj firas det rejält under en intensiv festvecka med föreläsningar, festival och födelsedagsmottagning. Hedersgäst är kung Carl XVI Gustaf som invigde universitetet 1975.

LiU satsar på AI-labb för framtidens lärande

Linköpings universitet satsar 3 miljoner kronor på AIST-labbet, en ny plattform för forskning och utbildning kring AI i undervisning. Målet är att utveckla och kritiskt ganska hur AI kan förbättra lärande och lärarutbildning.

LiU får kvalitetsstämpel av EU

Linköpings universitet har tilldelats EU-kommissionens utmärkelse HR Excellence in Research Award. Det är en kvalitetsstämpel som visar att universitetet arbetar systematiskt med att förbättra forskarnas arbetsvillkor.