För många av de svenska kvinnor som följer med sina män utomlands gäller omsorgsarbete istället för yrkesarbete. Gruppen medföljande avviker från den svenska självbilden av ett jämställt samhälle, menar forskaren Catrin Lundström. Foto: iStockAllt fler svenskar tillbringar en del av sitt liv utomlands. Många stora svenska företag erbjuder sina anställda att arbeta utomlands några år och många tackar ja till detta. Ofta är dessa män och inte sällan följer kvinnan med för att möjliggöra mannens jobb, då förskola och annan barnomsorg saknas i det nya landet. Den svenska hemmafrun finns alltså. Bara inte i Sverige.
– Eftersom migration är ett hett ämne är det intressant att tänka på att återvändande svenskar länge har varit den största gruppen migranter till Sverige, och hur svårt det kan vara att ta sig tillbaka in i det svenska samhället. Vad gäller kvinnorna i min forskning är det också intressant hur den svenska jämställdhetspolitiken kan bli kvinnans förlust när hon återvänder hem, säger Catrin Lundström, docent i sociologi vid Linköpings universitet.
Catrin Lundström har studerat jämställdhetsnormer i Sverige. Foto: Levi Batista Gonçalves.
Catrin Lundström har i sin forskning belyst den outforskade gruppen återvändare. I fokus för hennes forskning finns 46 återvändande kvinnor som under några år omsorgsarbetat utomlands på grund av mannens arbete. Resultatet av forskningen presenteras i det senaste numret av tidskriften Sociologisk forskning.
Jämställdhetspolitiken blir ett hinder
Forskningen visar att den svenska jämställdhetspolitiken på några punkter inte gynnar dessa kvinnor. Ett exempel är pensionen. Då pensionssystemet utgår ifrån att kvinnor och män delar lika på arbete och omsorg omfattas inte deras livssituation utomlands. Kvinnorna i studien ansåg att särbeskattning missgynnade dem, trots att reformens syfte vid introducerandet var att underlätta för kvinnor att själva välja om de ville ut på arbetsmarknaden. Eftersom kvinnorna i studien inte jobbat på flera år fick de låg pension och därmed fortsatt beroende av sina makars inkomst i Sverige.
Catrin Lundström menar att problemen som hennes intervjupersoner upplever vid återvändandet till Sverige gäller för migranter över lag. Detta på grund av att pensionen grundas på hela arbetslivet och att full garantipension kräver att man bott 40 år i Sverige mellan åren 16 till 64 år.
– I dagens samhälle förväntas vi vara flexibla på den globala arbetsmarknaden. Men det uppstår en krock när vår välfärdsstat är organiserad utifrån principen om boende och arbete i Sverige.
Artikel:
Hemmafru hemma: Återvändande migrantkvinnors möte med svenska jämställdhetsnormer i politik och praktik, Catrin Lundström, Sociologisk forskning, Vol. 55, nr 2-3, s. 389-414
