Hej Catrin! Du är biträdande professor sedan 1 december 2020. Hur ser din bakgrund ut?
Jag började läsa sociologi vid Stockholms universitet och fastnade direkt för det. Sedan disputerade jag i Uppsala på en avhandling om Svenska latinas, vilket förde samman min bakgrund av sociologi, latinamerikakunskap och spanska. Efter det åkte jag till Santa Barbara i Kalifornien, där jag var gästforskare under ett år. Då påbörjade jag också ett längre arbete om svenska migrantkvinnor i USA, som senare utvidgades till Singapore och Spanien, och tillbaka till Sverige.
Kan du kort beskriva ditt forskningsområde?
Mina forskningsfrågor rör sig mellan fälten migrationsstudier och vithetsstudier, vilket kan sägas vara en lite udda kombination. Jag intresserar mig särskilt för förhållandet mellan svenskhet och vithet, både i Sverige och utomlands, vilket har resulterat i ett antal etnografiska studier av svenska kvinnor som utvandrat och senare återvänt till Sverige.
Att studera vithet handlar om att rikta ljuset mot det som tenderar att tas för givet – och därigenom definierar det som uppfattas som ”annorlunda” – och att studera migration från detta perspektiv är för mig ett sätt att inkludera människor som ofta inte ses som migranter i migrationsforskningen, och betona rörelser och relationer mellan olika migrantgrupper.
Hur kommer det sig att du valde just det som forskningsområde och varför är det viktigt att forska om just det här?
På sätt och vis var det forskningen som öppnade dessa frågor för mig. När jag intervjuade unga kvinnor med latinamerikansk bakgrund blev det tydligt att de inte upplevde att de sågs som svenskar till fullo, trots att de var födda och uppväxta i Sverige eller adopterade svenskar. Det fick mig att utforska frågor om nationell tillhörighet, ursprung och gränser för dessa.
I mitt postdoktorala arbete intresserade jag mig för svenska kvinnor som bor utomlands. Återigen en empirisk fråga som kom att handla om svenska hemmafruar i bland annat USA och Singapore, och dess kopplingar till den globala migrationen av hushållsarbetare från latinamerikanska och asiatiska länder. Men också om vad det betyder att vara svensk utanför Sverige, och hur situationen som medföljande förändrar svenska kvinnors liv på ett ganska dramatiskt sätt.
Finns det något nytt område eller någon ny vinkel som du skulle vilja forska kring framöver?
Jag tycker att det finns mycket att göra, till exempel när det gäller att vidga migrationsdebatten i Sverige. Den utgår ofta ifrån en snäv definition av migranter, som jag gärna vill problematisera ytterligare. Jag har nyligen publicerat en bok om den svenska vitheten under 1900-talet och ser möjligheter att göra historiska nedslag i olika skeenden som jag menar har varit avgörande för Sveriges utveckling, i förhållande till migranter och migration.
