Sök på liu.se

Människor förlitar sig på grödor för mat, medicin, kläder och många andra funktioner. I vår grupp studerar vi hur grödor har spridit sig över hela världen och hur de har anpassat sig till olika klimat och odlingsmetoder.

I den här studien utförde forskarna en genetisk analys på arkeologiska kornkärnor från Gran Canaria för att utforska hur en enskild odlad population har utvecklats under en period av 1400 år.

Spår som dolts i jorden i över 5 000 år har mycket att berätta. De ger ledtrådar om hur människor och maten de odlade påverkades när klimatet förändrades - kunskap som kan hjälpa oss att anpassa oss till förändringar nu och i framtiden.

De lokala bönderna på Kanarieöarna har odlat samma slags spannmål i mer än tusen år. Den slutsatsen drar forskare från LiU efter DNA-analyser av arkeologiska sädeskorn.

Har du ätit potatislök någon gång? Ja, troligtvis, men antagligen under ett annat namn. Nu har forskare tagit reda på mer om den lilla löken. Kanske kan denna lök med flera hundra år på nacken bli populär bland hobbyodlare igen?

Den 200 år gamla maltkornsorten ’Chevalier’, som länge var den världsledande sorten inom ölbryggning, sägs ha uppstått från en enstaka planta. I en ny studie har forskare undersökt om det stämmer.

Skillnader i hur långväga handel bedrivs kan få stora effekter på den genetiska mångfalden i jordbruket. När fröutbyte i stället sker lokalt kan unika lokala sorter utvecklas, visar en studie av 120 år gamla spannmålsprov från Jämtland.

Kan en enda man ha påverkat vad som odlades i stora delar av Norrbotten? Ja, det tror forskarna bakom en ny studie. Ledtrådar i DNA från korn, som sparats sedan 1800-talet, pekar mot att ingen mindre än Lars-Levi Laestadius spelat en viktig roll.

Var hittar man riktigt gamla frön av råg? Forskare vid Stockholms och Linköpings universitet var på jakt efter historiska prover av råg för att studera arvsmassan i gamla rågsorter. Då kom de att tänka på julbockar.