Forskare vid bland annat LiU och Stockholms universitet har tittat närmare på potatislökens ursprung. Foto: Matti LeinoNästan ingen känner till potatislöken i dag, men när Sverige och andra länder i Norden efterlyste äldre köksväxter visade det sig att denna gröda bevarats i många hemträdgårdar. Potatislöken är nära släkt med gul lök. Den odlas genom att plantera sättlökar som likt potatis sedan delar sig till många nya lökar. Men potatislöken har varit känd i Norden mycket längre än potatisen och hade tidigare andra namn som Johanneslök, knipplök och krasslök.
Forskare vid bland annat LiU och Stockholms universitet har tittat närmare på potatislökens ursprung. Foto: Jenny Hagenblad
Forskare vid Linköpings och Stockholms universitet har nu tillsammans med flera andra nordiska institutioner undersökt denna gröda genom provodlingar, insamling av traditionell kunskap om löken och genetiska släktskapsanalyser. Mer än hundra potatislökar har samlats in från hemträdgårdar i Norden. Ofta har lökarna odlats och hållits vid liv i många generationer fram till i dag.Jenny Hagenblad, biträdande professor Foto: Anna Nilsen
– När vi började visste vi inget om detta material. Var allting samma klon eller fanns det olika slags potatislök? säger Jenny Hagenblad, professor i genetik vid Linköpings universitet.
Det visade sig att det fanns många olika sorter, men att de mest populära sorterna spridits regionalt genom att odlare delat med sig av lökar till varandra. Det fanns också exempel på att samma sort kunde odlas både i Norrbotten och i Skåne. Lökarna var mycket uppskattade och när någon flyttade tog man utsäde med sig.
– En annan slutsats från vår studie är att potatislök inte går att skilja från schalottenlök. Det är helt enkelt samma slags lök, som fått olika namn i Sverige och Finland, säger Jenny Hagenblad.Matti Leino vid Stockholms universitet. Foto: Linda Wiking
Vikingarnas lök?
– Lök hör till de grödor som nämns i de allra äldsta skriftliga källorna från Norden: på guldmedaljonger från 500-talet, som skeppskost under vikingarnas handelsresor och i medeltida lagar. Det har varit förvånande eftersom de lökarter vi känner idag, som gul lök och purjo, är både svåra att odla och föröka. I potatislöken har vi en mycket mer sannolik kandidat till förhistorisk lökodling i Norden, säger Matti Leino vid institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.
Potatislökarna bevaras i dag i genbanker i de olika nordiska länderna. Men den lilla löken har också börjat odlas mer igen. Det är en lättodlad, härdig, hållbar och riktigt god lök. Forskarna hoppas att de lökar som odlats i hundratals år men sedan fallit i glömska ska få en återkomst i nordisk trädgårdsodling.
Resultaten av studien publicerades den 25 oktober i tidskriften Economic Botany. Studien har finansierats med stöd av Jordbruksverket inom ramen för Programmet för odlad mångfald, POM.
Artikeln: “Patterns of Exchange of Multiplying Onion (Allium cepa L. Aggregatum-Group) in Fennoscandian Home Gardens”, Matti W. Leino, Svein Ø Solberg, Hanna Maja Tunset, Jesper Fogelholm, Else-Marie Karlsson Strese och Jenny Hagenblad, (2018), Economic Botany, publicerad online 22 oktober 2018, doi: 10.1007/s12231-018-9426-2
