Julbockar i forskningens tjänst

17 april 2019

Karin Söderlund Leifler

Var hittar man riktigt gamla frön av råg? Forskare vid Stockholms och Linköpings universitet var på jakt efter historiska prover av råg för att studera arvsmassan i gamla rågsorter. Då kom de att tänka på julbockar.

– Det bästa materialet att göra genetiska studier på är torra bevarade sädeskärnor, berättar Matti Leino, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet och tidigare forskare vid Linköpings universitet, i en artikel på Stockholms universitets webbplats.Jenny Hagenblad och Matti Leino hittade historiska frön av råg i gamla juldekorationer. Foto Lena Kättström-Höö

Haken är att man sällan hittar välbevarade sädeskärnor vid arkeologiska undersökningar. Ofta är fröna brända eller så har de helt enkelt ruttnat bort i jorden. Då kom forskarna att tänka på gamla julbockar, som är gjorda i råghalm. Som tur är har föremål som hör ihop med jultraditioner tagits tillvara särskilt väl av landets kulturhistoriska museer. I denna guldgruva av källmaterial hittade forskarna materialet de sökte. I en nyligen publicerad studie har de använt frön från halmföremål som är mer än 170 år gamla.Historiska frön av råg från lantbruksutställningar i slutet av 1800-talet. Foto Matti Leino

Jenny Hagenblad, biträdande professor i genetik vid Linköpings universitet och Matti Leino samarbetade med Nordiska museet och Kulturen i Lund, och lyckades få fram DNA ur frön från några av halmbockarna. Arvsmassan i dessa prover har de jämfört med DNA från frön som ställts ut på lantbruksutställningar i slutet av 1800-talet. De har också extraherat DNA ur ännu äldre prover, ur kärnor från 1600-talet som har bevarats i en pergamentsrulle på Krigsarkivet och i kudden och madrassen i biskop Peder Winstrups grav i kryptan i Lunds domkyrka.

– Den genetiska sammansättningen i de olika proverna av råg var förvånansvärt lika oberoende av ålder, säger Jenny Hagenblad.

Tidigare studier på råg som sparats i genbanker har pekat på att rågen som odlats i Norden tydligt skiljer sig från råg från andra delar av Europa. Men en fråga har varit om genbankernas prover verkligen har speglat den historiska variationen av råg. Genom att i sin studie använda annat källmaterial, kunde forskarna bekräfta att den nordiska rågen verkar bestå av i princip en enda population som knappt förändrats sedan 1600-talet. Men de yngsta halmbockarna, från 1920-talet, skilde ut sig från resten. De var gjorda av råg som är en helt annan typ än den nordiska rågen, och liknade förädlade sorter som med tyskt ursprung.

Artikeln: ”Population genetic structure in Fennoscandian landrace rye (Secale cereal L.) spanning 350 years”, P Larsson, H R Oliveira, M Lundström, J Hagenblad, P Lagerås, M W Leino, (2019), Genet Resour Crop Evol, publicerad online 2 april 2019, doi: 10.1007/s10722-019-00770-0

Kontakt

Forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur

Stockholms universitet

Mer om hur kulturväxterna utvecklats

Gammal gröda upptäckt på Kanarieöarna tack vare arkeologiskt dna

Den allra första genetiska studien av arkeologiska linser avslöjar att Kanarieöarnas linser har en nära 2000 år lång historia. Linserna kan bli värdefulla för växtförädling i ljuset av pågående klimatförändringar.

Forskare undersöker vid en arkeologisk utgrävning.

Uråldriga frön ger ledtrådar om förändrat klimat

Spår som dolts i jorden i över 5 000 år har mycket att berätta. De ger ledtrådar om hur människor och maten de odlade påverkades när klimatet förändrades - kunskap som kan hjälpa oss att anpassa oss till förändringar nu och i framtiden.

Berömt maltkorn uppstod från en enda ursprungsplanta

Den 200 år gamla maltkornsorten ’Chevalier’, som länge var den världsledande sorten inom ölbryggning, sägs ha uppstått från en enstaka planta. I en ny studie har forskare undersökt om det stämmer.

Mer om forskningen

Kulturväxternas evolution - Hagenblad group

Människor förlitar sig på grödor för mat, medicin, kläder och många andra funktioner. I vår grupp studerar vi hur grödor har spridit sig över hela världen och hur de har anpassat sig till olika klimat och odlingsmetoder.

Senaste nytt från LiU

Markus Heilig blir gärna motbevisad

Berättare med passion för folkbildning. Föreståndare för en av LiU:s starkaste forskningsmiljöer. Och läkare. Markus Heilig forskar om hjärnans biologi vid beroende, och har alltid hela människan för ögonen.

Lek ger starkare relation med hunden

Att leka lite extra med sin hund förbättrar det känslomässiga bandet mellan ägare och hund visar en ny studie från LiU. Däremot gav inte träning samma resultat. Studien är relevant för alla hundägare, både de med unga och vuxna hundar.

En närbild på en kvinna som bär en kofta.

Plikt och tacksamhet bakom studieflit

En känsla av tacksamhet mot föräldrarna för deras uppoffringar och en önskan om att lyckas och ge något tillbaka. Det är starka drivkrafter vid studier för högpresterande ungdomar med migrationsbakgrund, visar en studie från LiU.