– Det bästa materialet att göra genetiska studier på är torra bevarade sädeskärnor, berättar Matti Leino, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet och tidigare forskare vid Linköpings universitet, i en artikel på Stockholms universitets webbplats.Jenny Hagenblad och Matti Leino hittade historiska frön av råg i gamla juldekorationer. Foto Lena Kättström-Höö
Haken är att man sällan hittar välbevarade sädeskärnor vid arkeologiska undersökningar. Ofta är fröna brända eller så har de helt enkelt ruttnat bort i jorden. Då kom forskarna att tänka på gamla julbockar, som är gjorda i råghalm. Som tur är har föremål som hör ihop med jultraditioner tagits tillvara särskilt väl av landets kulturhistoriska museer. I denna guldgruva av källmaterial hittade forskarna materialet de sökte. I en nyligen publicerad studie har de använt frön från halmföremål som är mer än 170 år gamla.Historiska frön av råg från lantbruksutställningar i slutet av 1800-talet. Foto Matti Leino
Jenny Hagenblad, biträdande professor i genetik vid Linköpings universitet och Matti Leino samarbetade med Nordiska museet och Kulturen i Lund, och lyckades få fram DNA ur frön från några av halmbockarna. Arvsmassan i dessa prover har de jämfört med DNA från frön som ställts ut på lantbruksutställningar i slutet av 1800-talet. De har också extraherat DNA ur ännu äldre prover, ur kärnor från 1600-talet som har bevarats i en pergamentsrulle på Krigsarkivet och i kudden och madrassen i biskop Peder Winstrups grav i kryptan i Lunds domkyrka.
– Den genetiska sammansättningen i de olika proverna av råg var förvånansvärt lika oberoende av ålder, säger Jenny Hagenblad.
Tidigare studier på råg som sparats i genbanker har pekat på att rågen som odlats i Norden tydligt skiljer sig från råg från andra delar av Europa. Men en fråga har varit om genbankernas prover verkligen har speglat den historiska variationen av råg. Genom att i sin studie använda annat källmaterial, kunde forskarna bekräfta att den nordiska rågen verkar bestå av i princip en enda population som knappt förändrats sedan 1600-talet. Men de yngsta halmbockarna, från 1920-talet, skilde ut sig från resten. De var gjorda av råg som är en helt annan typ än den nordiska rågen, och liknade förädlade sorter som med tyskt ursprung.
Artikeln: ”Population genetic structure in Fennoscandian landrace rye (Secale cereal L.) spanning 350 years”, P Larsson, H R Oliveira, M Lundström, J Hagenblad, P Lagerås, M W Leino, (2019), Genet Resour Crop Evol, publicerad online 2 april 2019, doi: 10.1007/s10722-019-00770-0
