18 april 2019

Var hittar man riktigt gamla frön av råg? Forskare vid Stockholms och Linköpings universitet var på jakt efter historiska prover av råg för att studera arvsmassan i gamla rågsorter. Då kom de att tänka på julbockar.

Video

 

– Det bästa materialet att göra genetiska studier på är torra bevarade sädeskärnor, berättar Matti Leino, forskare vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet och tidigare forskare vid Linköpings universitet, i en artikel på Stockholms universitets webbplats.Jenny Hagenblad och Matti Leino använde frön av råg från julbockar i museisamlingar i sin studie.Jenny Hagenblad och Matti Leino hittade historiska frön av råg i gamla juldekorationer. Foto Lena Kättström-Höö

Haken är att man sällan hittar välbevarade sädeskärnor vid arkeologiska undersökningar. Ofta är fröna brända eller så har de helt enkelt ruttnat bort i jorden. Då kom forskarna att tänka på gamla julbockar, som är gjorda i råghalm. Som tur är har föremål som hör ihop med jultraditioner tagits tillvara särskilt väl av landets kulturhistoriska museer. I denna guldgruva av källmaterial hittade forskarna materialet de sökte. I en nyligen publicerad studie har de använt frön från halmföremål som är mer än 170 år gamla.Historiska frön av råg från lantbruksutställningar i slutet av 1800-talet.Historiska frön av råg från lantbruksutställningar i slutet av 1800-talet. Foto Matti Leino

Jenny Hagenblad, biträdande professor i genetik vid Linköpings universitet och Matti Leino samarbetade med Nordiska museet och Kulturen i Lund, och lyckades få fram DNA ur frön från några av halmbockarna. Arvsmassan i dessa prover har de jämfört med DNA från frön som ställts ut på lantbruksutställningar i slutet av 1800-talet. De har också extraherat DNA ur ännu äldre prover, ur kärnor från 1600-talet som har bevarats i en pergamentsrulle på Krigsarkivet och i kudden och madrassen i biskop Peder Winstrups grav i kryptan i Lunds domkyrka.

– Den genetiska sammansättningen i de olika proverna av råg var förvånansvärt lika oberoende av ålder, säger Jenny Hagenblad.

Tidigare studier på råg som sparats i genbanker har pekat på att rågen som odlats i Norden tydligt skiljer sig från råg från andra delar av Europa. Men en fråga har varit om genbankernas prover verkligen har speglat den historiska variationen av råg. Genom att i sin studie använda annat källmaterial, kunde forskarna bekräfta att den nordiska rågen verkar bestå av i princip en enda population som knappt förändrats sedan 1600-talet. Men de yngsta halmbockarna, från 1920-talet, skilde ut sig från resten. De var gjorda av råg som är en helt annan typ än den nordiska rågen, och liknade förädlade sorter som med tyskt ursprung.

Artikeln:Population genetic structure in Fennoscandian landrace rye (Secale cereal L.) spanning 350 years”, P Larsson, H R Oliveira, M Lundström, J Hagenblad, P Lagerås, M W Leino, (2019), Genet Resour Crop Evol, publicerad online 2 april 2019, doi: 10.1007/s10722-019-00770-0



Kontakt

Mer om hur kulturväxterna utvecklats

Korn av sorten 'Chevalier'.

Berömt maltkorn uppstod från en enda ursprungsplanta

Den 200 år gamla maltkornsorten ’Chevalier’, som länge var den världsledande sorten inom ölbryggning, sägs ha uppstått från en enstaka planta. I en ny studie har forskare undersökt om det stämmer.

närbild av korn på åker.

Historiska frön avslöjar unikt korn i Storsjötrakten

Skillnader i hur långväga handel bedrivs kan få stora effekter på den genetiska mångfalden i jordbruket. När fröutbyte i stället sker lokalt kan unika lokala sorter utvecklas, visar en studie av 120 år gamla spannmålsprov från Jämtland.

korn från 1800-talet i glasburk

Laestadius, missväxt och korn i Norrbotten

Kan en enda man ha påverkat vad som odlades i stora delar av Norrbotten? Ja, det tror forskarna bakom en ny studie. Ledtrådar i DNA från korn, som sparats sedan 1800-talet, pekar mot att ingen mindre än Lars-Levi Laestadius spelat en viktig roll.

Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

Bidrag från Familjen Kamprads stiftelse förlänger forskningsprogram om smarta elnät

Forskningsprogrammet “Resistans och effekt - om smarta elnät för de många människorna” har fått ytterligare 19,8 miljoner kronor i bidrag från Familjen Kamprads stiftelse och fortsätter i tre år till.

Keti Chukhrov.

"Den svenska akademiska världen är mycket unik"

Keti Chukhrov har uppskattat sitt år vid LiU som gästprofessor i Tage Danielssons namn. Hon är imponerad av hur demokratiskt arbetet är upplagt, samt det stöd och fina samarbete som präglar IKOS.

Superdatorn Berzelius.

Superdatorn Berzelius uppgraderas till dubbla kapaciteten

Superdatorn Berzelius används för forskning inom bland annat livsvetenskaperna, maskininlärning och AI. Till hösten ska Berzelius uppgraderas, en satsning som möjliggörs av en donation på 125 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.