04 november 2019

Kan en enda man ha påverkat vad som odlats över stora delar av Norrbottens län? Ja, det tror forskare vid LiU och Stockholms universitet, men det var inte vilken man som helst. Det handlar om prästen Lars-Levi Laestadius, grundaren av den Laestadianistiska väckelserörelsen och nyligen omskriven i Mikael Niemis roman ”Koka björn”.

Under slutet av 1800-talet var fröutställningar ett mycket populärt inslag på lantbruksmässor, och på Nordiska Museet finns en del av de frön som ställdes ut fortfarande bevarade. Fröna är en fantastisk forskningsresurs som gör att vi kan förstå de grödor man under majoriteten av vår historia varit beroende av för att överleva. I den aktuella studien, som publicerats i tidskriften Heredity, analyserade forskare vid Linköpings och Stockholms universitet 1800-talsfrön av korn från Norrbotten. De var egentligen intresserade av att studera konsekvenserna av den omfattande missväxt som skedde i Norrbotten under 1800-talet, och om den nödhjälp som gavs under svältåren kom i form av utsäde från andra platser. Hur hade den genetiska sammansättningen hos kornet i området påverkats av nödåren? Men de upptäckte något oväntat.Fröburk med korn från Kvikkjokk, med namnet Laestadius på etiketten. Foto Matti Leino

– När vi analyserade fröerna upptäckte vi att vissa fröer från helt olika platser var helt genetiskt identiska. Där ingick korn insamlat på olika gårdar i Tornedalen men också korn från Norrlands fjällvärld, fågelvägen mer än 30 mil bort. Varför det fanns genetiskt identiska frön på dessa helt olika platser kunde vi inte förstå alls, berättar Jenny Hagenblad, biträdande professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi på Linköpings universitet.

– En av de fröburkar vi hade använt innehöll korn odlat i Kvikkjokk 1867, och när vi såg vem som donerat fröna fick vi en första ledtråd. Donatorn var Kvikkjokks kyrkoherde Johan Laestadius, brorson till Lars-Levi Laestadius, säger Matti Leino vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.Lars Levi Laestadius, 1800-1861.Lars Levi Laestadius, 1800-1861. Foto Public domain

Lars-Levi Laestadius (1800–1861) själv var intresserad av lantbruk och botanik. Han skrev under 1820-talet om bland annat kornodling i Kvikkjokk, där han bodde under barndomsåren. Senare verkade han som kyrkoherde både i Karesuando och i Pajala, och det var i fröburkar från dessa två platser som forskarna hittade flest frön som var identiska med Kvikkjokkfröna.

– Vi kommer förstås aldrig att veta säkert, men vi tror att det är möjligt att Lars-Levi, eller någon i hans familj, har tagit med sig utsäde när de flyttat mellan olika orter och att Lars-Levi inte bara sörjt för traktens själsliga välfärd utan också påverkat möjligheterna till att nära de kroppsliga behoven, säger Jenny Hagenblad.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU), Helge Ax:son Johnsons stiftelse, Hem i Sverige-fonden, CF Lundströms stiftelse och forskningsrådet FORMAS.

Artikeln:Population structure in landrace barley (Hordeum vulgare L.) during the late 19th century crop failures in Fennoscandia”, Nils E. G. Forsberg, Matti W. Leino, Jenny Hagenblad, (2019), publicerad online 15 oktober 2019, doi:10.1038/s41437-019-0277-0


Kontakt

Forskning om kulturväxter 

Mer om våra kulturväxters hemligheter

Forskare undersöker vid en arkeologisk utgrävning.

Uråldriga frön ger ledtrådar om förändrat klimat

Spår som dolts i jorden i över 5 000 år har mycket att berätta. De ger ledtrådar om hur människor och maten de odlade påverkades när klimatet förändrades - kunskap som kan hjälpa oss att anpassa oss till förändringar nu och i framtiden.

Korn av sorten 'Chevalier'.

Berömt maltkorn uppstod från en enda ursprungsplanta

Den 200 år gamla maltkornsorten ’Chevalier’, som länge var den världsledande sorten inom ölbryggning, sägs ha uppstått från en enstaka planta. I en ny studie har forskare undersökt om det stämmer.

närbild av korn på åker.

Historiska frön avslöjar unikt korn i Storsjötrakten

Skillnader i hur långväga handel bedrivs kan få stora effekter på den genetiska mångfalden i jordbruket. När fröutbyte i stället sker lokalt kan unika lokala sorter utvecklas, visar en studie av 120 år gamla spannmålsprov från Jämtland.

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.