Kan en enda kornplanta ge upphov till en världsomspännande odling och förändra bryggeriindustrin i grunden? Så berättar i varje fall historien om kornsorten ’Chevalier’.
För precis 200 år sedan, i Debbenham i Suffolk, England hände något som kom att förändra ölbryggning för all framtid. Lantarbetaren John Andrews fick i en kornåker syn på en planta med särdeles fina ax, som han plockade och sådde i sin egen trädgård. Där fick landägaren, Charles Chevalier, se det märkvärdiga kornet. Han tog av skörden och började föröka sorten, som också fick hans eget namn – Chevalier.Korn av sorten 'Chevalier'. Foto Matti Leino.
Poppis som ölmalt
Snart ville alla odla Chevalier och i slutet av 1800-talet var mer än 80% av allt maltkorn i England av Chevalierkorn. Så överlägsen var Chevalierkornets kvalité i den industriella ölbryggningen att beteckningen "Chevalier" kom att bli synonym med maltkorn. Chevalierkornets förträfflighet uppmärksammades förstås runt om i världen, så även i Sverige där odlings- och förädlingsförsök med Chevalier utfördes under andra halvan av 1800-talet. I dag finns Chevalier med i stamträdet till många maltkorn som odlas och på senare år har flera gamla klassiska maltkornsorter återigen börjat användas vid ölbryggning.
– När vi inledde studien var vi främst nyfikna på om Chevalier-kornet hade utvecklats och använts på samma sätt som dagens moderna sorter, med en speciell genetisk signatur som är unik för sorten och där namnet på sorten är ett slags varumärke för en viss produkt, säger Jenny Hagenblad, populationsgenetiker vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet.Jenny Hagenblad och historiskt prov av svenskodlat korn av sorten 'Chevalier'. Foto Per Larsson.
För att undersöka detta gjorde forskarna genetiska analyser av frön från provburkar märkta med Chevalier, vars innehåll samlats in vid olika tillfällen under 1800-talet. Den äldsta redan år 1865. Det visade sig att många fröprover kunde anses tillhöra en specifik sort – Chevalier – och därmed bekräfta att ursprunget antagligen var en enstaka planta. Men långt ifrån alla prov innehöll det äkta Chevalierkornet.
Vissa fröprov innehöll oförädlat lantsortskorn och andra prov innehöll blandningar av Chevalier-korn och lantsortskorn. När utsädet kom till Sverige blev det uppblandat eller ihopblandat med inhemska lantsorter. Men eftersom Chevalier också var ett varumärke fick namnet hänga kvar.
Oväntade korsningar
Mer överraskade var att forskarna också hittat korsningar med Chevalier. Korn är normalt självbefruktande, men när forskarna tittade närmare på sortblandningarna kunde de se att Chevalierkornet och lantsortskornet spontant hade korsat sig ute på åkern. Sådana spontana korsningar hade tidiga växtförädlare sedan tagit vara på och utvecklat nya sorter ur.Matti Leino, Stockholms universitet
– Vi kan se tecken på hur man, långt innan den moderna växtförädlingen uppstod, redan omedvetet använde sig av de metoder som skulle ligga till grund för den svenska jordbrukets omvälvning under det tidiga 1900-talet, säger Matti Leino, forskare i kulturväxthistoria vid Stockholms universitet.
Studiens resultat publiceras i tidskriften Crop Science. Studien har finansierats med stöd av F d Bryggareämbetets i Stockholm pensionskassa, Erik Philip-Sörensens stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse och CF Lundströms stiftelse.
Artikeln: Chevalier barley – the influence of a world-leading malting variety, Jenny Hagenblad och Matti W. Leino, Crop Science, publicerad online 15 november 2021, https://doi.org/10.1002/csc2.20668
