CKS styrelse har nu fattat beslut om vilka som tilldelas CKS forskningsstöd 2018.

2018 års utlysning av forskningsstöd stängde den 7 september och 15 ansökningar kom in. Beslut fattades i december 2018 om vilka ansökningar som beviljas stöd.

Följande projekt tilldelas medel:

Titel Sökande och institution
Organisering och styrning för balans mellan tillit och kontroll på en kundvalsmarknad för hemtjänst. Lena Högberg, IEI.

Medsökande: Birgitta Sköld, IEI.

Utbildningspolitik som verktyg i regional utvecklingspolitik: Kommunerna och regional samverkan om yrkesutbildning. Bo Persson, IEI.
Kommunalt flyktingmottagande och konflikten om framtidens statsfinanser. Peo Hansen, ISV.
Medsökande: Karin Krifors, ISV.
Svenska för invandrare – att organisera för inkludering. Andreas Fejes, IBL.

Medsökande: Magnus Dahlstedt, ISV; Sabine Gruber, ISV; Helena Colliander, IBL.

Totalt har drygt 5,5 miljoner kronor beviljats till ovanstående forskningsprojekt.

Medel för forskning fördelas till projekt som tematiskt befinner sig inom ett eller flera av CKS kunskapsfält.

Spårvagn på Drottninggatan i Norrköping, folkliv Foto: Thor Balkhed

Utlysningen i korthet

  • Disputerade forskare med anställning vid LiU kan söka medel.
  • Maximalt belopp som kan sökas är 1,5 miljoner kronor.
  • Forskningsprojektet ska ha kommunstrategisk relevans och vara relevant för forskning.
  • Huvudsökanden ska vara disputerad, medsökande kan vara disputerad eller doktorand.
  • Genomförandetiden är ett till tre år och forskningsprojekten ska startas under 2019.
  • Ansökan ska innehålla försättsblad (se uppladdat dokument nedan).

Allmänna ramar för projekten

De medel som avsatts för denna utlysning syftar till att bredda och fördjupa den forskning som bedrivs vid CKS samt till att bredda och fördjupa forskarsamarbeten och utbyten mellan CKS och andra delar av Linköpings universitet. För att stödja möjligheter till samarbeten bjuds de beviljade projektens forskare till CKS för ett internt seminarium efter ungefär halva projektperioden. Dessutom förväntas forskare inom de beviljade projekten delta i olika aktiveter inom CKS Lärande – till exempel genom presentationer på seminarier, kommundagar och nätverksträffar.

Projekten kan ha en maximal budget om 1,5 miljon kronor och genomförandetid på ett till tre år, med start under 2019. Utlysningen omfattar preliminärt omkring 4,5–5 mkr.

CKS avsikt är att ge stöd till fyra till sex olika projekt. Projekt som beviljas medel ska senast sex månader efter projekttidens slut rapporteras såväl muntligt som skriftligt. Det ska ske en skriftlig rapportering genom CKS-rapportserie. Den muntliga rapporteringen görs i normalfallet till CKS styrelse.

Medel kan sökas för lön och för andra kostnader i samband med forskningens genomförande (exempelvis för empiriska studier och för konferensresor). Huvudsökande ska vara disputerad. Projektmedarbetare ska vara disputerade forskare eller doktorander. Arbetstid som finansieras via projektet ska vara fördelat så att minst 50 procent av tiden är för disputerade forskare. Medel beviljas för forskare med anställning vid Linköpings universitet. 25 procent av beviljade medel betalas ut först då projektet är redovisat genom en CKS-rapport och genom muntlig redovisning vid ett styrelsemöte.

Kunskapsfält

Medel för forskning fördelas till projekt som tematiskt befinner sig inom ett eller flera av kunskapsfälten som beskrivs i ”Centrum för kommunstrategiska studier. Ramar för verksamheten 2016-2018”, som sammanfattas nedan. Projekten ska ha kommunstrategisk relevans och vetenskaplig relevans. 

Lokal politik och demokrati

Lokal politik och demokrati syftar till att fördjupa kunskapen om frågor som rör lokal politik och demokrati. Under verksamhetsperioden 2016–2018 prioriteras följande tematiker inom kunskapsfältet Lokal politik och demokrati:

  • Frågor om politiskt deltagande, i synnerhet deltagardemokratiska innovationer; olika former av kontakter mellan kommunala företrädare och medborgare som sker parallellt med de traditionella representativa kanalerna.
  • Förtroendevaldas villkor och förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag, liksom de politiska partiernas interna arbetssätt.
  • Politikens betydelse inom och för det kommunala välfärdsområdet, t.ex. hur politiska ambitioner och prioriteringar men också styrfilosofier påverkar den kommunala välfärdsverksamheten. 
  • Rättssäkerhet och tillit i kommunpolitiken, samt frågor som rör granskning och uppföljning av kommunal verksamhet.

Lokal ledning, styrning och organisering

Lokal ledning, styrning och organisering syftar till att fördjupa kunskapen om hur kommunerna leder, styr och organiserar sitt arbete på olika nivåer och inom olika verksamhetsområden. Under verksamhetsperioden 2016-2018 prioriteras följande tematiker inom kunskapsfältet Lokal ledning, styrning och organisering:

  • Utmaningar för ledare i den kommunala organisationen. Villkoren och formerna för samarbete mellan politiska ledare och chefstjänstemän, samt dessa ledares roller, arbete och samarbete i den kommunala organisationen.
  • Frågor om hur kommuner styr och organiserar sig för att uppnå balans mellan verksamhet och ekonomi på kort och lång sikt.
  • Frågor om ledning, styrning och organisering av välfärdsområdet för att möta ökande och förändrade behov och krav. Hur bemöts och hanteras dessa av ledning och personal? Vilka konsekvenser får det i sin tur för och i olika verksamheter?

Lokal utveckling och samhällsplanering

Lokal utveckling och samhällsplanering syftar till att fördjupa kunskapen om utmaningar och möjligheter för lokalt och kommunalt arbete för hållbar utveckling. Under verksamhetsperioden 2016–2018 prioriteras följande tematiker inom kunskapsfältet Lokal utveckling och samhällsplanering.

  • Kommuners planering för att hantera demografisk förändring; i städer och på landsbygden.
  • Integrering av fysisk och strategisk kommunal planering för lokal utveckling. 
  • Lokala partnerskap och initiativ samt sociala innovationer för välfärd, sysselsättning och företagande. 
  • Kommuners planering, samverkan och insatser för hållbar utveckling med ekologiska frågor i fokus. 

CKS-rapporter på bordNågra exempel på tidigare forskningsprojekt som fått CKS forskningsstöd och som publicerats i vår rapportserie. Foto: Anna Valentinsson

Ansökans utformning

Ansökan ska skrivas på svenska och som ett dokument/fil och innehålla följande delar A. Försättsblad; B. Projektbeskrivning; C. Budget; D. Publikationslista för de medverkande forskarna.

Försättsblad

Försättsbladet ska innehålla övergripande information. Detta omfattar projektets titel, start- och slutdatum, sammanfattning (max 250 ord), uppgifter om medverkande forskare (projektledare och projektmedarbetare). Använd gärna mallen nedan som du kan spara ner till din egen dator.

Projektbeskrivning

Projektbeskrivningen ska vara max 3 000 ord lång och strukturerad enligt följande sju rubriker:

  1. Inledning och bakgrund
  2. Syfte och frågeställningar
  3. Metod och källor
  4. Forskargrupp, forskningsmiljö och samarbeten
  5. Tidsplan, genomförande och motivation av budget
  6. Plan för spridning av projektets resultat till ”omgivande samhälle” och till ”forskarvärlden”
  7. Referenser och källor

Bedömningskriterier för ansökan och per område som avses med respektive rubrik sammanfattas i tablå nedan. 

Budget

I budgeten ska tid och kostnad framgå per projektledare och projektmedarbetare. Här ska också andra kostnader specificeras. 

Publikationslista

Ange max tio publikationer per forskare som ingår i projektet (projektledare och projektmedarbetare). Publikationerna ska ha relevans för den aktuella studien.

Försättsblad och mall för ansökan

Bedömning av inkomna ansökningar

Den inledande beskrivningen i ovan nämnda ”Ramar för verksamheten 2016–2018” är en viktig utgångspunkt för bedömningen av inkomna ansökningar. Där formuleras CKS övergripande mål om forskning och forskningskommunikation.

Nedan anges mer specifika bedömningskriterier för de olika avsnitten som ska ingå i respektive projektbeskrivning. En rättvisande bedömning av de inkomna ansökningarna underlättas om projektbeskrivningarna på ett tydligt sätt beaktar dessa kriterier.

Bedömningskriterier för ansökans olika delar

  • Inledning och bakgrund + Referenser

Visad kunskap och förståelse för internationell och svensk forskning.

  • Syfte och frågeställningar

Relation till ett eller flera av CKS kunskapsfält. Möjlighet till resultat som är relevant att sprida genom CKS rapportserie.Möjlighet till vetenskapliga resultat med intresse för internationell publicering.

  • Metod och källor

Motivera metodval i relation till forskningssyfte; det vill säga lämplighet. Etiska överväganden.

  • Forskargrupp, forskningsmiljö

Forskargruppens meritering med relevans för det sökta projektet och den egna forskningsmiljöns relevans.
Forskningssamverkan och samhällskontakter lokalt, nationellt och internationellt.

  • Tidplan, genomförande och motivation av budget

Konkret och realistisk arbetsplan som speglar budgeten.

  • Plan för spridning av projektets resultat ”till omgivande samhälle” och till ”forskarvärlden”

Strategier och kanaler (nätverk, former för interaktion, konferenser, tidskrifter, etc.) för nationell och internationell kunskapsspridning. 

Bedömningsprocessen 

Ansökningarna bedöms i flera steg och enligt följande:

  1. Beredning vid CKS för att sortera ut fullständiga ansökningar som uppfyller formella krav.
  2. Övergripande relevansdiskussion i CKS styrelse om fullständiga inkomna ansökningar.
  3. Kvalitativ bedömning av ansökningar genom en grupp utsedd av CKS styrelse. Denna grupp har som uppdrag att bedöma och rangordna projektförslagen.
  4. Slutligt beslut om beviljade projekt och ekonomiska ramar för dessa fattas i december 2018 av CKS styrelse.  

Kontakt

Vår forskningsmiljö