Fjärrvärmens prismodeller

Syftet med denna studie är att undersöka hur fjärrvärmens prismodeller bör utformas ur ett klimatperspektiv.

Arbetet skedde i samverkan med aktörerna inom Hållbar Region och genomfördes som ett examensarbete på avancerad nivå av civilingenjörsstudenterna Viktor Svensson och Anna Widengren. Handledare var Daniel Kindström, professor i industriell marknadsföring, och examinator Louise Ödlund, professor i energisystem.

Författarna skriver att tidigare studier har belyst problematiken kring en vikande efterfrågan kring fjärrvärme och att det finns ett behov av att förändra fjärrvärmens prismodeller. Tidigare forskning och studier har undersökt hur en prismodell bör utformas för att vara attraktiv för kunder, samt hur den anpassas efter producentens kostnadsstruktur.

Arbetet består av en intervjustudie där samtliga aktörer inom forskningsprojektet deltar. Intervjuer ämnar undersöka hur prismodellerna ger incitament till fastighetsbolagen att energieffektivisera, där fyra olika energieffektiviseringsåtgärder väljs att analyseras i studien;

  • Individuell mätning och debitering (IMD)
  • En klimatskalåtgärd
  • Solvärme
  • Installation av värmeåtervinning genom FTX

Med hjälp av en teoretisk beräknad energikurva för ett bostadsbestånd undersöker författarna hur åtgärderna påverkar energianvändningen samt hur värmekostnaden och lönsamheten varierar beroende på prismodell.

En modell över Linköpings fjärrvärmesystem används för att undersöka hur de fyra energieffektiviseringsåtgärderna påverkar bränsleanvändningen samt utsläppen från systemet. På så vis bedöms vilka åtgärder som bäst reducerar klimatpåverkan, vilka också är de åtgärder som bör premieras av prismodellen, enligt studien syfte.

Resultat

Resultaten visar på att de åtgärder som bör gynnas är de som minskar energianvändningen då inomhustemperaturen är låg, då det korrelerar med produktion som genererar högre utsläpp. Författarna påpekar i resultatet att det inte sågs någon koppling mellan ökad spetslastproduktion och hög vattenförbrukning under morgon och kväll. Därför finns det inte stöd att, ur ett utsläppsmässigt perspektiv, motverka sådana effekttoppar.

Slutsatsen som författarna lyfter fram är att den utveckling av prismodell som hittills skett, från ett konstant energipris över året till en säsongvarierad prissättning, är korrekt i syftet att ge incitament till energieffektivisering för minskad klimatpåverkan. Vidare bör effektdelen av prissättningen i större grad påverkas av användningen vintertid för att ge mindre påverkan av de åtgärder som minskar energianvändningen vid högre utomhustemperaturer. 

Önskar du ta del av arbetet, kontakta Louise Ödlund eller Stefan Blomqvist.

 

Handledare och examinator
Visa/dölj innehåll

Tillbaka till forskningsprojekt
Visa/dölj innehåll