Fosterbarn i lokalsamhället

Fosterhemsplaceringar har haft en framträdande roll i svensk social barnvårds historia. På ett allmänt plan är det välkänt att många barn flyttades från städer till landsbygden. I detta projekt har regionala skillnader varit i fokus och särskilt vilken betydelse de kan ha haft för barn som placerats i fosterhem.


Projektet bygger på nationell statistik som både har problematiserats och sammanställts för att åstadkomma longitudinella och regionala data. Bearbetningen av statistiken har inneburit att vi över tid kunnat visa regionala förändringar i var i landet fosterbarn tagits emot. Men projektet har också visat hur begreppet fosterbarn har ändrat innebörd över tid. I den första fosterbarnslagstiftningen (1902), innefattade definitionen av fosterbarn endast barn under 7 år som togs emot mot betalning. Även barnhemsbarn inkluderades i denna. Därefter har olika förändringar gjorts som har påverkat bland annat fosterbarnsstatistiken. Projektet bidrar med en begreppsdiskussion som belyser hinder och möjligheter för tolkning av statistik. Projektet bygger även på arkivstudier samt på textanalyser av lagstiftning, handböcker och artiklar i tidskrifter på barnavårdsfältet.

Lokala praktiker och nationella mål

I svensk välfärdspolitik har det funnits en strävan efter att skapa lika villkor och att göra barndomen mer enhetlig, oavsett klasstillhörighet eller bostadsort. Den här studien synliggör den långsamma process som präglat enhetliggörandet av den sociala barnavården i Sverige. Trots lagar och förordningar på nationell nivå framträder skillnader i hur de efterlevts och implementerats på lokal nivå.

Fosterbarn på många olika sätt

Projektet uppmärksammar även variationen av arrangemang kring fosterbarn. Vissa barn har omhändertagits av sociala myndigheter, ibland har placeringen skötts genom filantropiska föreningar eller privat av den egna familjen. En del barn placerades med tvång, i andra fall var förflyttningen frivillig. En viktig aspekt som tidigare sällan lyfts fram är de omfattande privata placeringarna. Projektet visar att ännu vid mitten av 1900-talet var ca 50 procent av fosterbarnen privatplacerade av föräldrar eller nära anhöriga. Men barnavårdsnämnderna hade ansvar för tillsyn av dessa barn och de var på det sättet en del av samhällets barnavård.

Fosterbarnsvårdens lokala variation

Projektet exemplifierar hur fosterbarnsvården har organiserats på ett par orter. Från Stockholm sändes många barn ut i landet och där organiserades tillsyn och rekrytering av fosterhem genom hundratals lokalombud. Verksamheten expanderade samtidigt som välfärdsstaten växte och kan ses som ett uttryck för de komplexa och nära relationer mellan professionella och lekmän som det sociala arbetet varit beroende av. Lokalombuden har tidigare inte varit föremål för någon systematisk undersökning. Det finns vissa paralleller mellan lokalombud och den diskussion som idag förs kring särskilda ombud för barn i den sociala barnavården.

Fosterbarnens ö

Slutligen har projektet undersökt ett par lokalsamhällen där fosterbarnen varit särskilt många. På Gålö i Stockholms skärgård och i Östad utanför Alingsås placerades många fosterbarn av två filantropiska sällskap verksamma fram till ca 1940. Verksamheterna på Gålö och Östad visar sätt att organisera fosterbarnsvård som vi inte är vana att se idag. De visar också på spänningen mellan fosterfamiljernas integritet och kontrollen över att fosterbarnen har det bra samt vilken styrning som är möjlig givet ett visst samhällssystem.

Projektet har finansierats av FORTE samt av Gålöstiftelsen

PublikationerVisa/dölj innehåll

  • (2017), Ingrid Söderlind & Johanna Sköld, ”Privata utförare av social barnavård – en affär under flera sekel”, i Marie Sallnäs & Stefan Wiklund (red.), Socialtjänstmarknaden [kapitel i bok, kommande]
  • (2016), Johanna Sköld & Ingrid Söderlind, "Fosterbarn och källorna till deras historia", i Eva Johansson (red.), Släktforskarnas årsbok 2016, Solna: Sveriges släktforskarförbund, s. 11-34.
  • (2015), Sköld, J, “After care – the control of and help for care leavers in a community of foster care”, Journal of the History of Childhood and Youth, 8(1), p.75-93 [refereegranskad artikel].
  • (2014) Sköld, J & I Söderlind, Fosterbarn i tid och rum: lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård cirka 1850-2000, Stockholm: Carlssons.Boken Fosterbarn i tid och rum
  • (2013) Johanna Sköld, Ingrid Söderlind & Bo Malmberg, Barn och unga - deras roll och betydelse förr och nu. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg
  • 2013, Socialstyrelsen. [myndighetsrapport]
  • (2012) Sköld, J, Fosterbarnens ö: Prins Carls uppfostringsinrättning och verksamheten på Gålö 1830-1939, Stockholm: Stockholmia förlag. [monografi]
  • (2011) Sköld, J, "Den annorlunda normala familjen: krav på fosterföräldrar under hundra år" i Helena Bergman, Mia Eriksson och Roger Klint (red.), Föräldraskapets omvandlingar - styrningens omvandlingar, Stockholm: Dialogos, s. 55-84.(2008) Sköld, J, "Utbildad eller utnyttjad? Fosterbarns arbete i svenska fosterhem 1860-1940" i Barn no 2, s. 79-96.

ProjektledareVisa/dölj innehåll

Annan forskning inom området Visa/dölj innehåll