Hur är den kommunala bostadspolitiken som riktas mot flyktingar utformad i Sverige? Vilka intentioner ligger bakom dessa val? Vad betyder kommuners bostadsstrategi för de formella och informella val som nyanlända gör för att lösa sin bostadssituation och för att skapa ett hem och ett liv i Sverige?

Lägenhetsdörrar i olika färger. Foto Pierre Blaché

I forskningsprojektet Uppehållstillstånd utan hållbar bostad – Planering för en hållbar bostad för migranter med flyktingbakgrund i tider av föränderlig migrationspolitik är dessa frågor centrala. Projektets ambition är att bidra till en hållbar och inkluderande migrations- och mottagningspolitik i hållbara städer för alla.Illustration av en stad mot en orange bakgrund. Siffrorna 11 visar att det är globala målet nummer 11.Agenda 2030. Projektet tar fasta på mål nummer 11 av de globala målen.

Flyktingars bostadssituation i dagens Sverige

I kölvattnet av den stora flyktingströmmen till Sverige 2015, med 163 000 asylsökande ett enskilt år, har den svenska migrationspolitiken förändrats från generös till restriktiv. Den nya politiken i Sverige innebär sammanfattningsvis ett införande av tillfälliga uppehållstillstånd, en ny lokal fördelning av flyktingar där alla kommuner måste acceptera nyanlända, begränsningar i familjeåterförening och restriktioner i val av bostadsområde.

Det här tvärvetenskapliga projektet syftar till att förstå vilka effekter den restriktiva politiska vändningen har för flyktingars bostadssituation. Projektet fokuserar på hur policyförändringen påverkar individer och aktörer som använder, planerar, utvecklar och organiserar boende för flyktingar.

Projektet är finansierat av Formas under 2021-2025.

Enkätundersökning

Enkätundersökning och djupintervjuer

Under våren 2022 genomförde vi en enkätundersökning för att samla data kring boende- och integrationsfrågor hos migranter med flyktingbakgrund.

Den 3 juni stängde enkäten som pågått i projektet sedan början av våren 2022. Vi vill rikta ett stort tack till alla er som svarat på enkäten. Totalt fick vi in cirka 3 300 svar! Under hösten 2022 påbörjade vi analysen av svaren och därefter börjar vi initiera skrivandet av flera artiklar. Vi kommer även kontakta några av er som angett att ni kan ställa upp på en individuell intervju under hösten 2022/våren 2023.

Om enkätundersökningen

För att samla in data kring boende- och integrationsfrågor hos migranter med flyktingbakgrund genomför vi en enkätundersökning. Enkäten har skickats till 20.000 personer under 2022.

Vi vill samla in information om hur den nuvarande migrationslagstiftningen påverkar personer som berörts av den. Därför har vi skickat denna enkät till de som fick sitt uppehållstillstånd innan eller efter lagen infördes, mellan 2016-2017.

Kunskapen från vårt projekt blir viktigt både för den politiska och samhälleliga debatten kring migrationsfrågor och i utvecklingen av en hållbar och inkluderande migrationspolitik.

Genom enkäten får alla deltagare frågan om de är intresserade av att medverka på en djupintervju. Under 2023 kommer intervjuer att hållas med dem som vill medverka. Efter vår datainsamling hoppas vi kunna föra samman dessa materialtyper för att på så vis både lära om flyktingars specifika erfarenheter och de generella utmaningar som finns hos gruppen.

All data i projektet är anonymiserad.

Information på arabiska

Den här informationen finns också på arabiska. Klicka här för att läsa informationen på arabiska.

Rättelse! I aviseringsbrevet som vi skickade under vecka 7 har det skett ett fel i översättningen.

I den felaktiga översättningen skriver vi att vi kontaktar dig som beviljats uppehållstillstånd i enlighet med den tillfälliga migrationslagen men korrekt översättning ska vara att vi kontaktar dig som beviljades uppehållstillstånd i anslutning till införandet av den tillfälliga migrationslagstiftningen. Vi har alltså kontaktat alla som beviljades temporära eller permanenta uppehållstillstånd mellan 2016 och 2017.

Mer om projektet

Bostaden– en viktig faktor att studera!

Tidigare forskning har visat att bostaden kan ha stor betydelse för integrationen hos migranter med flyktingbakgrund. Bostadssituationen påverkar hälsa och välbefinnande och individers deltagande på andra arenor i samhället. Ett hem ger stabilitet och tillgång till en plats fylld med olika typer av resurser, som kan fungera som en plattform för deltagande i samhället. Bostaden kan därmed bidra till en platsförankring där nyanlända kan återuppbygga familje- och arbetsliv. Att flyktingar får en bra start på sin etablering i Sverige är viktigt både för de individer som kommer hit och för Sverige som samhälle.

Detta är centralt för att kunna transformera våra städer och orter till platser av hopp och möjlighet för alla, där den potential som de nyanlända har med sig kan utvecklas och komma hela Sverige till gagn.

Att sammanföra flyktingars och samhällsplanerares perspektiv

Vårt projekt syftar till att, genom enkäter, intervjuer, statistiska analyser och workshops, kartlägga utmaningar och lösningar för ett acceptabelt boende för nyanlända flyktingar, utifrån de nyanländas eget perspektiv. Detta kommer ställas mot samhällsplanerares och andra kommunala aktörers perspektiv för att finna lösningar för ett hållbart boende för alla.

Vi fokuserar på frågor som, till exempel: vilka intentioner har kommunerna med sina bostadsstrategier och hur reagerar de nyanlända på dessa strategier? Vad betyder kommunens strategi för de formella och informella val som nyanlända gör för att lösa sin bostadssituation och för att skapa ett hem och ett liv i Sverige? Olika kommuner har här valt olika strategier, som varierar mellan temporära och helt permanenta boendelösningar. I projektet finns därmed en jämförande forskningsstrategi.

Det yttersta syftet med projektet är att utveckla kunskapen om hur olika typer av policyers och regler påverkar hållbar och inkluderande planering.. Detta är centralt för att kunna förstå hur planeringen behöver transformeras för att bidra till att vi planerar för att såväl nya som gamla invånare i staden har ett hållbart boende, vilket är en viktig aspekt i skapandet av hållbara städer och samhällen.

Samverkan och aktiviteter

Projektet har en ambition att sammanföra de forskare och forskningsprojekt som studerat liknande frågor för att på bästa sätt kunna samla den forskningsfronten och utnyttja synergieffekter.

Vi ämnar också ha en öppen kommunikation och dialog med såväl forskare som samhällsplanerare och andra kommunala aktörer, organisationer och inte minst med de nyanlända själva. Vi tror att en sådan gemensam kunskapsproduktion ger de mest nyanserade och tydliga resultaten, som sedan kan förmedlas till beslutsfattare.

I projektet har vi därför planerat en rad aktiviteter, så som seminarier, föredrag, dialogsamtal samt en podcast. Resultaten kommer därutöver förmedlas både i akademiska forskningsartiklar, en antologi, en avhandling samt genom olika populärvetenskapliga rapporter.

Aktuellt

Konferens: European Network for Housing Research (ENHR)

Konferensen hölls i juni 2023 i Lodz, Polen. Temat var "Urban regeneration – shines and shadows". Vid konferensen deltog forskare och intressenter från Europa och övriga världen. Projektet presenterade följande utkast till kommande vetenskapliga artiklar:

Emma Holmqvist och Kristoffer Jutvik:
"Managing Housing Welfare - Navigating Housing at a Breakage point in Migration Policy" i arbetsgruppen “Minority Ethnic Groups and Housing”.

Irene Molina, Åse Richard och Marcus Mohall:
“Capturing displacement? A relational multi-methods approach to the study of renoviction: a case from Sweden”, i arbetsgruppen Disadvantaged Urban Neighbourhoods and Communities.

Irene Molina, Karin Grundström och Daniela Lazoroska:
“Co-living as profit making in times of housing crises” i arbetsgruppen “Private rented markets”.

Nicolina Ewards Öberg
presenterade det arbete hennes doktorander jobbar med just nu. Det har arbetsnamnet “The restrictive migration regime, housing policy and migrant settlement” i arbetsgruppen “Welfare Policy, Homelessness and Social Exclusion (WELPHASE)”.

Hur tillämpas bosättningslagen i Sveriges kommuner?

I en ny artikel, publicerad i tidskriften Frontiers of Political Science, visar forskare att kommuner kan använda sin lokala bostadspolitik för att upprätthålla, anpassa eller till och med förhindra den långsiktiga bosättningen av migranter med flyktingbakgrund. 

Den 20 juni 2022 publicerade två av forskarna i projektet, Emma Holmqvist och Kristoffer Jutvik tillsammans med Gustav Lidén på Mittuniversitetet, artikeln ”Resilience in Local Housing Policy? Liberal or Restrictive Policy Stances Among Swedish Municipalities Following the Great Migration in the Summer of 2015” i tidskriften Frontiers of Political Science.

Artikeln analyserar hur bosättningslagen tillämpas i Sveriges kommuner. Slutsatsen i artikeln är att kommuner kan använda sin lokala bostadspolitik för att upprätthålla, anpassa eller till och med förhindra den långsiktiga bosättningen av migranter med flyktingbakgrund. Medan vissa kommuner ger permanenta bostadskontrakt ger andra endast tillfälliga kontrakt som försvårar för individen att stanna i kommunen långsiktigt. I artikeln presenteras en typologi som delar in kommuner efter hur de själva har uppgett att de arbetar med boendefrågor utifrån bosättningslagen.

Artikeln finner stora variationer och faktorer som kan kopplas till bostadspolitiken såsom kommuntyp, situation på bostadsmarknaden, tidigare erfarenheter av flyktingmottagande och politisk färg på den styrande majoriteten. Vidare visar artikeln att en restriktiv bostadspolitik inte alltid kan kopplas samman med bristande resurser lokalt (som till exempel bostadsbrist). Faktum är att många kommuner med få tillgängliga bostäder fortfarande erbjuder permanenta boendealternativ. Även om den initiala fördelningen av flyktingmottagande kan vara rättvisare och jämnare mellan kommuner efter 2016, har ändå gamla mottagningsmönster kvarstått där en långsiktig bosättning fortsätter att vara svår, eller till och med omöjlig i vissa kommuner. Överlag har de kommuner som tog emot lägst antal flyktingar i relation till sin folkmängd innan 2016 har också implementerat den mest restriktiva bostadspolitiken.

Resultaten i artikeln visar även på en missmatchning i det svenska mottagningssystemet där permanent boende oftare ges i kommuner med svagare arbetsmarknad. Detta ger stora konsekvenser för nyanlända flyktingar, eftersom en stark och stabil ställning på arbetsmarknaden idag är ett krav för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Läs artikel på Frontiers of Political Science webbplats.

Nytt systerprojekt startar under våren 2023

Hur använder lokalsamhällen sin bostadspolitik för att stänga ute sårbara grupper?

Forskningsrådet Formas har beviljat finansiering till systerprojektet ”Grindvakt för de oönskade? En kunskapsöversikt kring länken mellan kommunal bostadspolitik och bosättningen av socialt utsatta grupper” där Emma Holmqvist, Kristoffer Jutvik och Jon Nyhlén (Stockholm universitet) är medverkande forskare. Projektet leds av Gustav Lidén som verkar vid Mittuniversitetet.

Projektet syftar till att skapa en översikt för att få bättre kunskap kring hur och varför lokalsamhällen använder sin bostadspolitik för att stänga ute sårbara grupper i allmänhet och nyanlända flyktingar i synnerhet. Arbetet i projektet planeras att ske i tre steg:

Till att börja med sker en orientering och inriktning utifrån det aktuella kunskapsläget. I ett andra steg genomförs en litteratursökning där tidigare forskning och rapporter samlas in från både Sverige och andra länder. I ett avslutande steg analyseras och tematiseras det inhämtade materialet.

Läs mer om utlysningen på Formas webbplats.

Podcast

Tidsbegränsade kontra permanenta uppehållstillstånd. I Delmis - Delegationen för migrationsstudier - podcast delar Kristoffer Jutvik, forskare vid Linköpings universitet, med sig av sin forskning. 

Hur påverkar tidsbegränsade uppehållstillstånd nyanländas etablering på arbetsmarknaden? Permanenta uppehållstillstånd har varit huvudregeln i Sverige fram till flyktingkrisen 2015. Den nya utlänningslagen innebär att asylsökande numera beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd. Med i studion är forskaren Kristoffer Jutvik som delar med sig av sitt forskningsresultat i Delmis antologi Tidsbegränsade uppehållstillstånd, egenföretagande och skolsegregation – Aktuella avhandlingar om utrikes födda på arbetsmarknaden.

Lyssna och läs mer på Delmis webbplats.

Nyheter

Kontakt

Mer forskning

Organisation