Pilotstudier har visat att hälsofrämjande samtal underlättat för deltagande familjer att visa känslor inom familjen, har givit insikt i den egna upplevelsen, stöd och trygghet att gå vidare i livet. Familjerna har upplevt ett starkt engagemang genom den omsorg som samtalen innebär.
Hälsofrämjande samtal kan förbereda familjer för utskrivning från sjukhus och tiden efter IVA-vistelsen. Hur påverkas familjens funktion och välbefinnande och vad kan förbättra deras situation när patienten blir kritiskt sjuk?
Idag finns ett ökat fokus och en mängd vetenskapliga bevis på hur hälso- och sjukvården levererar patientcentrerad, säker och effektiv vård. Det finns ett behov att identifiera sätt och metoder för att även införliva evidensbaserad kunskap om vårdmiljöns betydelse redan i byggplaner och designprocessen. Att arbeta för en förbättrad miljö inom hälso- och sjukvård är viktigt för både patienter, närstående och vårdpersonal. Det är också viktigt att förstå vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till, samt att ge konkreta förslag till hur vårdmiljön kan förbättras. Vilken inverkan har vårdmiljön på patienter, närstående och hälso- och sjukvårdspersonal samt vilka faktorer underlättar en förbättrad hälsofrämjande vårdmiljö?
Stress och oro är vanligt förekommande hos närstående till intensivvårdspatienter, i samband med och efter vårdtiden. Att vårda en närstående kan upplevas som en börda och svårigheter relaterat till det är att finna tid till sig själv, ökad ångest och oro, smärta eller obehag, att känna sig deprimerad och att vara lättirriterad. Återbesökssamtal kan var en möjlighet till en lägre börda hos närstående och förbättra relationen i familjen. Hur kan vi minska bördan och förbättra tillfredsställelsen i relationen hos närstående efter en hjärtoperation?
