Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk

Nulägesanalys

I dag är lantbruksnäringen pressad. Internationaliseringen har medfört ökad konkurrens, vilket i sin tur skapat krav på effektivisering. Samtidigt som branschen är under stor press, pekar mycket på att lantbruket har framtidspotential, vilket visas av positiva livsmedelsprognoser, samt krav på ökad kvalitet. Detta talar för svenskt lantbruk, då hårda regleringar lett till att vi har en högklassig livsmedelsproduktion. Förutom detta ligger Sverige i framkant vad gäller både teknikutveckling och teknikanvändning.

Utvecklingsmöjligheter

Det pågår en strukturrationalisering mot större och mer effektiva produktionsenheter, men parallellt sker en intressant utveckling av nischmarknader som bland annat drivs av konsumenternas ökade medvetenhet om och intresse för matens ursprung och produktionsförutsättningar. Med ett ökat entreprenörskap i kombination med anpassade verktyg för affärsmodellutveckling, ser vi här intressanta utvecklingsmöjligheter för svenskt lantbruk. Konkurrenskraftsutredningen framhåller vikten av innovation och förnyelse i branschen men också att exploatera nischer. Ett problem är dock att många lantbrukare ser sig som volymproducenter, snarare än entreprenörer, vilket kan innebära att nya idéer och arbetsformer inte ses som reella alternativ och tas till vara. Dessutom saknas det rådgivning inom affärsrelaterade områden som ser till hela gårdens förutsättningar. Detta framgår inte minst av våra egna studier inom ramen för det snart avslutade projektet Grönovation. Genom det föreslagna projektet vill vi därför bidra till affärsutveckling som tar ett helhetsgrepp på landsbygdsföretagens ekonomi.

Barriärer

Att förändra en etablerad verksamhets inriktning är dock långt ifrån enkelt. Sivertsson & Tell (2015) pekar på flera olika typer av barriärer för affärsutveckling hos lantbruksföretag och dessa behöver vi fördjupa kunskapen kring. Ulvenblad m fl (2014) hävdar att det behövs mer forskningsbaserad kunskap om affärsmodellutveckling i lantbrukssektorn, då dagens kunskap och modeller baseras på områden som IT och bioteknik, som har andra förutsättningar och utmaningar än lantbruk. För att förstå de barriärer och förutsättningar för entreprenörskap hos lantbruksföretag behövs en kartläggning av produktionskedjor och aktörssystem för lantbruket.

Lösningen: samarbetsbaserade affärsmodeller

Såväl våra egna studier, som annan forskning visar att samarbetsbaserade affärsmodeller kan vara en väg att skapa förutsättningar bli konkurrenskraftig och kunna utveckla nya affärsmöjligheter. Samarbeten kan vara av flera slag, finnas på olika nivåer och ha olika syften. I lantbruket har man exempelvis länge haft en tradition av att dela maskiner, ha maskin- eller djurringar, organisera kooperativa producentföreningar eller helt enkelt bara hjälpa varandra. På senare år har nya typer av samarbeten såsom småskaliga kvarnar, lokala mejerier, mikrobryggerier, lokala slakterier samt produktionsanläggningar för vindkraft och biogas börjar växa fram. Även varumärkessamarbeten som “Jord på trynet” och “Blåklint” eller marknadsplatser som “Ölands skördefest” kan nämnas. Att dessa satsningar är många vet vi genom en egen förstudie. Gemensamt för dem alla är att producenten kommer närmare slutkunden – närmare affären – vilket innebär att affärsmodellerna skiljer sig från de traditionella. I det här projektet vill vi därför fokusera på just samarbetsbaserade affärsmodeller, i syfte att förstå hur de växer fram, är strukturerade, samt kan vidareutvecklas och spridas inom branschen. 

Våra tidigare studier visar att det inom forskning, liksom i praktiken, finns flera viktiga kunskapsluckor. Särskilt angeläget är att det saknas lantbruksspecifika verktyg för affärsutveckling, speciellt sådana som är anpassade för samarbetsbaserade affärsmodeller. Många affärsmodeller och verktyg för affärsutveckling har som grundantagande att det är ett företag som är utgångspunkten. De missar därmed initiativ som bygger på att flera aktörer tillsammans skapar och levererar ett erbjudande. 

I projektet vill vi därför vidareutveckla befintliga modeller och verktyg genom att ta utgångspunkt i att flera aktörer går samman i en samarbetsbaserad affärsmodell. Här vill vi bidra med konkreta praktiska verktyg som är relevanta för affärsmöjligheter som utgår från lantbruksföretagens unika förutsättningar. Genom vårt tidigare projekt Grönovation och det nätverk och de kanaler som utvecklats där, samt genom vårt nära samarbete med hushållningssällskapen kan vi säkerställa såväl relevans som spridning och nyttiggörande.

Under projektets gång arbetar vi med ovanstående delstudier i nedanstående fyra steg. Tidsangivelserna är ungefärliga och stegen kommer delvis att vara överlappande.

Steg 1: Inventering och problemanalys (6 månader) 
Steg 2: Fördjupning (6 månader)
Steg 3: Analys och modellutveckling (12 månader) 
Steg 4: Test och spridning av modeller och verktyg (10 månader)

I steg 1 och 2 ligger fokus på den första forskningsfrågan, medan steg 3 och 4 fokuserar den andra forskningsfrågan.

Projektets delstudier har olika metodansatser. Litteraturstudier kommer att genomföras kontinuerligt genom strukturerad metodik med preciserade sökord (Tranfield m fl 2003). Syftet är att utveckla och komplettera det teoretiska ramverket.

Kvantitativ metod (Bryman, 2011) kommer att användas för att göra en enkätstudie riktad till lantbruksföretagare för att kartlägga företagens aktörssystem samt vilka behov, problem och möjligheter som dessa har inom affärsutvecklingsområdet. Genom detta säkerställer vi att de framtagna verktygen verkligen blir relevanta för näringen.

För att skapa djupare kunskap om uppbyggnaden av olika affärsmodeller kommer vi att använda oss av fallstudier. Dessa kommer att följa traditionell fallstudiemetodik (Yin, 2013; Eisenhardt, 1989). Fallstudierna kommer främst att baseras på kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade intervjufrågor och kommer att kompletteras med studiebesök, deltagande observation, och arkivstudier (Bryman, 2011).

I arbetet med att besvara den andra forskningsfrågan kommer vi att samarbeta intensivt med hushållningssällskapen. Samarbetet kommer att ske i form av exempelvis fokusgrupper och seminarier där våra modeller testas.