Vanvårdsutredningar i ett komparativt perspektiv

Projektet visar att de utredningar om vanvård av barn i det förflutna påminner om, men inte självklart kan skrivas in i det forskningsfält som studerar nutida politiska uppgörelser med historiska orättvisor – ett fält som brukar kallas transitional justice. Det som utmärker utredningar om vanvård är att de ofta omfattar mycket långa tidsperioder (ibland så länge som hundra år) vilket får konsekvenser för utredarnas metoder. Vidare behandlar utredningarna vuxna människors barndomsminnen, inte någon i historien avgränsad händelse. De bakomliggande processerna som har lett fram till utredningarna har sett olika ut i olika länder. I Kanada har fd intagna på så kallade ”indian residential schools” framgångsrikt drivit en grupptalan mot den kanadensiska staten vilket efter många års kamp resulterade både i en ekonomisk kompensation och tillsättandet av en sanningskommission. I Australien och Norge har klientorganisationer varit drivande för att få utredningar till stånd men i Sverige, Irland och Danmark har media varit en betydelsefull aktör för att historiskt betingad vanvård av barn skulle hamna på den politiska agendan.

Ringar på vattnet

En delstudie har behandlat hur utredningar i olika länder har influerats av varandra. Internationell komparation har varit en metod som praktiserats i utredningarnas arbete och internationell komparation har påverkat de politiska processer som omgärdat utredningarna. De betyder inte att utredningar och processer i alla länder har följt samma mönster, men delstudien visar hur kommissionerna har förhållit sig reflexivt till vad som skett i andra länder och regioner.

Hur skapas sanning?

En annan delstudie fördjupar analysen av epistemologiska och metodologiska skillnader mellan tre olika utredningar: den irländska Commission to Inquire into Child Abuse, den svenska Vanvårdsutredningen och den danska Godhavnsutredningen. Huvudfrågan för analysen gäller hur begrepp som sanning och trovärdighet hanterats i utredningarna och hur olika källor, som offrens vittnesmål och skriftlig dokumentation i sociala akter, har värderats. Studien visar att utredningarnas komplexa uppdrag innebär en balansakt mellan positivistiska och konstruktivistiska ansatser där positivistiska frågeställningar och angreppssätt ofta är en utgångspunkt.

Projektet har finansierats av FORTE