Informationsresurser i arbetslivet

Libris (svensk samkatalog för forsknings-, högskole- och universitetsbibliotek. Även en del folkbibliotek deltar.)

Några utländska bibliotekskataloger:

• British library catalogue
• Library of congress catalog
• WorldCat

Många förlag gör sitt material fritt sökbart på nätet (dock med varierande täckning bakåt i tiden). Artiklarnas fulltext kräver ofta prenumerationer. Bibliotek kan i regel göra fjärrlån på enstaka artiklar. Man kan också betala dem styckevis, till exempel med kreditkort, direkt från förlagen.

• Science Direct (Elseviers artikelarkiv) 
  
• SpringerLink (Springers artikelarkiv)
  
• SAGE Open (SAGE artikelarkiv)
  
• Wiley Online Library (Wileys artikelarkiv)

• NCBI Bookshelf (böcker i fulltext från National library of Medicine)
  
• National Academies Press (böcker och rapporter inom många ämnesområden)

• WorldWideScience (en fritt sökbar databas med innehåll från nationella och internationella databaser, arkiv och portaler)
  
• Google Books Search (Google har genom samarbete med förlag och stora bibliotek skannat in en stor mängd böcker. Vissa titlar är tillgängliga i sin helhet, andra är tillgängliga i delar)
  
• Google Scholar (Googles sökfunktion för att hitta vetenskapliga publikationer)

Open access betyder att författare och organisationer gör sina verk kostnadsfritt tillgängliga för alla med en internetuppkoppling. Med open access kan man läsa, ladda ned, kopiera, distribuera, skriva ut, söka och citera versioner av fulltexter utan finansiella eller tekniska hinder. Vid användandet måste man dock som vanligt följa upphovsrättslig lagstiftning.

Söker man i databaser kan man i de flesta fall följa den länk som ges. Är tillgången till artikeln säkrad via open access kan man nå fulltexten utan lösenord, IP-spärrar, etc.

• DOAJ (en förteckning över tidskrifter som följer open access-principer) 
• DOAJ Find articles (sök bland tidskrifter förtecknade i DOAJ)

Parallellpublicering

De flesta kommersiella förlag tillåter open access med vissa begränsningar. Ett vanligt sätt är att man tillåter parallellpublicering, det vill säga att författarna får göra sina verk fritt tillgängliga, under vissa villkor, parallellt med en traditionell publicering i en tidskrift.

• Sherpa Romeo (läs om förlagens villkor) 

Parallellpublicerade verk hittar man i de vanliga databaserna, men också i olika arkiv: 

• Ranking web of world repositories
• Open DOAR (innehåller både ämnesspecifika arkiv och institutionella arkiv)
• DiVA, Digitalt vetenskapligt arkiv (för sökning av svenskt material)

Många myndigheter och intresseorganisationer har en mängd material på sina webbplatser. Några exempel:

• Sveriges kommuner och regioner, SKR
• Statistik, författningstexter, riktlinjer, diagnoskoder, fulltextpublikationer (Socialstyrelsens hemsida)
• FORTE (rapporter i fulltext från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd)

American Institute of Physics (Scitation)
Institute of physics

• ChemSpider (fri webbresurs inom kemi från Royal Society of Chemistry. Indexerar kemiska strukturer med tillhörande information och täcker alla kemiska inriktningar. Erbjuder text- och struktursökning.)
  
• PubChem 

• European Environmental Agency (ett organ inom EU som arbetar för att tillhandahålla tillförlitlig information om klimat och miljö. Under Publications finns rapporter ämnes- och tidsvis.)
• Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande)
• Fridtjof Nansens Institutt (oberoende stiftelse som forskar kring internationell miljö-, energi- och resurshanteringspolitik och -lagstiftning. Fulltexter finns under rubrikerna Research och Publications)
• HELCOM (Helsinki Commission. Under Publications finns fulltexter om miljöskyddsarbetet kring Östersjön)
• JTI Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik
• Motala Ströms Vattenvårdsförbund (rapporter och kartor finns under "Resultat" medan styrdokument och mötesanteckningar ligger under "Dokument")
• Naturvårdsverket (publikationer finns under "Meny")
• Norden.org (De nordiska ländernas officiella samarbete. Här återfinns bland annat Nordic Statistical Yearbook)
• Oxford Research Encyclopedia (uppslagsverk med forskningsartiklar och översikter inom flera ämnesområden)
• SEI Stockholm Environment Institute (ideel organisation som arbetar med miljö- och utvecklingsfrågor. Publikationslistorna innehåller både referenser och länkar till pdf)
• SLU Sveriges Lantbruksuniversitet (några av SLU:s publikationer finns listade via den länkade sidan. Övriga publikationer kan sökas via Epsilon eller SLUpub som länkas till från SLU:s sida.)
• SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har flera officiella rapportserier som är sökbara under rubriken "Publikationer")
• Vattenmagasinet (Vattenmagasinet kommer att berätta om Svenskt Vattens utredningar och rapporter på ett ingående sätt men också ge en blick in i framtiden och den utveckling som är på gång inom VA-området, både i Sverige och omvärlden.)
• IVL Svenska Miljövårdsinstitutet (IVL:s publikation)
• VTI Väg- och transportforskningsinstitutet (under Forskningsresultat kan rapporter och andra publikationer sökas och från Biblioteket kan böcker beställas som lån via CNB. Via VTI finns även Transguide som förtecknar transportforskningslitteratur)
• World Wide Science.org (The Global Science Gateway länkar till en mängd vetenskapliga databaser)

DOE Information bridge (rapporter från U.S. Department of Energy)

• European Organization for Quality
  
• The Juran Institute

• Portalen för Transportforskning (informationstjänst inom transportområdet från Bibliotek och informationscenter, BIC, vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI).
  
• TRID Online (The Transportation Research Information Services (TRIS) och OECD's Joint Transport Research Centre’s International Transport Research Documentation, ITRD, databaser över transportlitteratur. Den produceras av Transportation Research Board (TRB) vid National Academies of Sciences i USA)

• ISO Online (katalog över internationella standarder. OBS! Det är fritt att använda katalogen men själva standarderna måste köpas.)
  
• SIS Standardiseringen i Sverige (katalog över svenska standarder. OBS! Det är fritt att använda katalogen men själva standarderna måste köpas.)

Preprints är preliminära rapporter som ännu inte har genomgått peer review. De är inte att betrakta som färdiga och slutgiltiga vetenskapliga studier och bör till exempel inte användas i klinisk praxis eller omnämnas i media som granskad och värderad information.

• arxiv.org (arXiv är ett elektroniskt arkiv med preprints inom områdena fysik, matematik, icke-linjär vetenskap, datavetenskap, kvantitativ biologi och statistik.)
• biorxiv.org (BioRxiv är ett fritt tillgängligt arkiv för opublicerade manuskript (preprints) inom life science.)
• chemrxiv.org (ChemRxiv är ett fritt tillgängligt arkiv för opublicerade manuskript (preprints) inom kemi och relaterade ämnen.)

• PubMed (den största internationella medicinska och biomedicinska databasen)
• Svensk MeSH (översättning till och från svenska av den amerikanska MeSH-terminologin)
• Entrez (en mängd sökverktyg för biokemi, molekylärbiologi, genetik, med mera)
• SveMed+ (databas från Karolinska Institutet med referenser till skandinaviska artiklar inom det medicinska området, innehåller även patientinformation och icke kliniska aspekter av hälso- och sjukvård. Täcker litteraturen 1977-2019.)
• Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd (information om fler än 300 sällsynta sjukdomar och tillstånd)
• Kunskapsguiden (från Socialstyrelsen för dig som arbetar med hälsa, vård och omsorg)
• Folkhälsomyndigheten (myndighet med uppdrag att utveckla och stödja samhällets hälsofrämjande)

• CRD Database (söktjänst från University of York som innehåller översiktsartiklar, utvärderingsprojekt och sammanfattningar om organisation, sjukvårdsteknologi och ekonomiska utvärderingar.)
• Publikationer / SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården (Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är en statlig myndighet som utvärderar hälso- och sjukvårdens metoder.)
• PubMed Health (sammanfattningar och fulltexter av ett urval systematiska översiktsartiklar.)
• TRIP database (samsöker flera databaser och resurser)
• NHS Evidence (webbaserad portal administrerad av National Institute for Health and Clinical Excellence som ger åtkomst till klinisk och ickeklinisk evidens för bästa metod.)

Medicinhistoriska databasen (innehåller inspektörsberättelser, protokoll från hälsovårdsnämnder och Medicinalstyrelsen, årsberättelser från lasarett och hospital, från Överinspektören för sinnessjukvården och provinsialläkare och obduktionsrapporter, för åren 1814–1916.)
Svensk Medicinalhistorisk bibliografi (innehåller referenser till artiklar, utredningar, betänkanden med mera inom området svenskt medicinalväsen, åren 1663–1967.)

• OT Seeker (Occupational Therapy Systematic Evaluation of Evidence. Sammanfattningar av evidensbaserade, systematiska översiktsartiklar inom arbetsterapi.)
  
• Rehabdata (REHABDATA från the National Rehabilitation Information Center/USA - litteraturdatabas som täcker handikapp och rehabilitering sedan 1956-)

PEDro (The Physiotheraphy Evidence Database. Sjukgymnastik, evidensbaserad, systematiska översikter)

TOXNET (National library of medicine har samlad information om toxikologi)