Autismdiagnosens historia i Sverige

Uppslagen bok.
Jonathan Cohen

Autismdiagnosen har fått en framstående plats i samtida diskussioner om barns hälsa och utveckling. Vi studerar diagnosens framväxt ur ett historiskt perspektiv och hur aktörer definierat och diskuterat den i relation till de svenska förhållanden. 

Autismdiagnosen – vilken idag ofta anses beteckna en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning gällande förmågan till social interaktion, förmågan till social kommunikation samt föreställningsförmåga – har kommit att bli en

central del i diskussionerna om barns och ungas hälsa och i Sverige har diagnosticeringen av autismtillstånd bland barn och unga ökat under de senaste decennierna. Men hur kommer detta sig? I det här forskningsprojektet försöker vi besvara denna fråga genom att studera autismdiagnosens framväxt och etablering i Sverige ur ett historiskt perspektiv.

Internationell forskning på autismdiagnosens framväxt och etablering har lyft fram flera olika tänkbara förklaringar till att autismdiagnosen blivit allt mer framträdande i flera västerländska länder. Amerikanska historiker har pekat på betydelsen av den avinstitutionalisering av barnpsykiatriska kliniker och institutioner som skedde under 1960- och 1970-talen medan brittiska forskare har menat att autismdiagnosen växt fram och motiverats utifrån anspråk på att alla barn och unga, oberoende funktionsnivå, har rätt till utbildning, välfärd och samhällsresurser.

Det saknas dock studier på autismdiagnosens historia i den svenska kontexten. Denna forskningsbrist blir särskilt påtaglig i ljuset av att Sverige utpekats som ett av de länder som har högst diagnosticeringsfrekvens av autism men också att svensk autismforskning och svenska autismforskare beskrivits som högst betydelsefulla för forskningsfältet.

I detta projekt vill vi ur ett historiskt perspektiv studera de svenska diskussionerna om autismdiagnosen, med ett särskilt fokus på perioden 1960-2010. Vi är intresserade av att bättre förstå hur autismdiagnosen har definierats och förklarats av svenska experter och professionella och hur detta har förändrats över tid. Vi vill också kartlägga vilka aktörer, såsom forskare eller kliniker, som varit drivande i dessa diskussioner, hur man argumenterat för autismdiagnosens värde och användbarhet för svenska förhållanden och vilka barn som stått i fokus i diskussionerna och debatterna om autismdiagnosen.

Forskningsprojektets mål är att bidra med kunskap om hur autismdiagnosen kom att över tid etablera sig som en central referenspunkt i svenska diskussioner om barns och ungas hälsa och utveckling. Denna kunskap kan även vara ett tillskott till forskningsfältet om barndomens historia i Sverige och dess relation till skiftande värderingar och institutionella landskap. Vidare kan projektet, i ljuset av den nationella särprägel som verkar känneteckna autismdiagnosens framväxt i olika nationella kontexter, belysa hur diagnosen kom att anpassas till just den svenska situationen.

KontaktVisa/dölj innehåll

OrganisationVisa/dölj innehåll