Barn och ungas psykiska ohälsa i svensk media
I min avhandling undersökte jag hur barnpsykologisk och -psykiatrisk kunskap har förmedlats via svensk media under åren 1968-2008. Jag visade att diskussionerna i media inbegripit skilda definitioner, förklaringar och uppfattningar gällande psykisk ohälsa, och att dessa därtill skiftat över tid och mellan medieformat. Det gick alltså att urskilja allt från en alarmistisk inramning där barn och ungas psykiska ohälsa framställdes som ett akut folkhälsoproblem, till en hållning där nästan alla uppfattade problem framställdes som normala och övergående inslag i barns utveckling. Snarare än att se psykisk ohälsa bland barn och unga som ett enhetligt och sammanhängande fenomen illustrerar avhandlingens resultat nödvändigheten att förstå mediediskussionerna om, och oron över, barns och ungas psykiska ohälsa mot bakgrund av specifika, och historiskt skiftande, former av barnpsykologisk och -psykiatrisk expertis.
Autismens historia
Jag är också intresserad av autismens historia i Sverige och håller på att, tillsammans med en kollega, starta upp ett historiskt projekt med fokus på att studera de svenska diskussionerna om autismdiagnosen, under perioden ca.1960-2010. Vi vill bättre förstå hur autismdiagnosen har definierats och förklarats av svenska experter, professionella men även företrädare för civilsamhället, och hur detta har förändrats över tid i relation till skiftande värderingar, institutionella landskap och uppfattningar om barn och barndom.
Barn och unga i det sociala arbetet
Avslutningsvis är jag intresserad av teorier om och arbetssätt med barn och unga i socialt arbete. Detta intresse rör bland annat den historiska framväxten av olika institutionella sammanhang där barn och unga tagits emot och placerats; specifika psykologiska och psykiatriska teorier om barn och ungas hälsa och utveckling och hur dessa har färgat samhällsvården; arbetsmetoder för utredningen, bedömningen och behandlingen av barn och unga såsom Barns behov i centrum (BBIC); samt den roll som civilsamhälleliga organisationer, exempelvis föreningar för unga vuxna eller föräldraföreningar, spelat i att påverka synen på frågor rörande psykisk hälsa och barns utveckling.
Undervisning och ledarskap
Jag undervisar framför allt på Socionomprogrammet och har bland annat varit kursansvarig och medverkat i kurser som rört sociologi, social- och utvecklingspsykologi, samtalsmetodik och barn och unga i samhällsvård.
Numera är jag även enhetschef och studierektor vid avdelningen för socialt arbete.
