Välfärdsstatens möjligheter att påverka barns uppväxtvillkor
Jag disputerade vid Tema barn, Linköpings universitet 2017 med avhandlingen Barn, föräldrar, välfärdsstat: Den politiska debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd 1964-2009. I avhandlingsprojektet visade jag hur debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd varit del av frågan om hur välfärden kring barn och barnfamiljen ska organiseras. Det är en fråga som har att göra med hur och på vilket sätt välfärdsstaten ansetts kunna påverka barns uppväxtvillkor och fostran. Föräldrautbildning och föräldrastöd har främst tillskrivit syftet att förbättra barns uppväxtvillkor, psykiska hälsa, utveckling och fostran via föräldrarna, till skillnad från insatser riktade direkt till barn så som förskola och skola. I avhandlingsprojektet granskades hur statliga utredningar, riksdagsledamöter och riksdagspartier argumenterat för stöd och utbildning till föräldrar i deras föräldraskap mellan 1960- och 2000-talet. I undersökningen analyserades de problembilder, förslag till åtgärder och politiska visioner som byggt argumentationen. Avhandlingen visar bland annat att utbildning och stöd till föräldrar tillskrivits flera olika syften så som att förändra samhället, förändra barnuppfostran, få föräldrar att tro på sin egen förmåga och förbygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Avhandlingen visar varför och hur föräldrautbildning och -stöd lyfts fram som viktig insats till barn via föräldrarna ställt i relation till andra välfärdsstatliga insatser riktade direkt till barn så som skolan.
Autismens historia
Tillsammans med en kollega arbetar jag just nu i ett projekt om autismens historia i Sverige. Vi tittar på hur synen på barn med autism har förändrats sedan 1970-talet och vilka krav på stöd från samhället som föräldrar och civilsamhälle har ställt under perioden. Vi är generellt intresserade av hur välfärden kring barn och unga med autism har förändrats sedan 1970-talet och hur denna förändring kommit till stånd, vilka krav som ställts från olika aktörer, vilka problem som har lyfts i relation till välfärdens institutioner så som skolan och hur dessa institutioner i sig kan ha haft betydelse för förändringar i synen på autism.
Lek och undervisning i fritidshem
Jag är också del av ett projekt om lek och fysisk miljö i fritidshemmet. I fritidshemmet är leken betydelsefull både för att elever ska få möjlighet till en meningsfull fritid, skapa sociala relationer och som lärandeform. Vi är intresserade att studera lek som fenomen och arbetar med vilka möjligheter till lek som erbjuds elever i fritidshemmet. Vi tittar också på hur miljöer för lek är utformande och vilket material för lek som finns tillgängligt för elever.
