Flykt från skammen eller semester från familjen? Marknaden för privata spädbarnshem och barnpensionat 1915-1975

Den historiska betydelsen av vinstintressen inom vård och omsorg är inte särskilt känd i Sverige. Folkhemmets generella välfärdspolitik har haft stark symbolstatus. Barn har uppfattats som en del av det kollektiva ansvaret, vilket har osynliggjort barn som omhändertogs mot betalning utanför välfärdsstaten.

Projektets syfte är att utifrån ett barnperspektiv problematisera bilden av den dekommodifierande svenska välfärdsstaten, genom att undersöka institutionella förutsättningar för vinstdriven barnavård under perioden 1915-1975.Första sidan på IDUN - illustrerad tidning Första sidan på IDUN - illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (1922). Foto: Ingrid Leo

Vinstdriven barnavård

Projektet studerar två exempel på vinstdrivande barnavård som funnits i Sverige: privat drivna förlossnings/spädbarns/mödrahem och barnpensionat. Under 1920-talet fanns hundratals spädbarns/mödrahem runt om i Sverige. Många drevs i offentlig regi, ändå fanns parallella institutioner på marknaden. Barnpensionaten uppkom på 1910-talet och verkar ha fungerat som en barntillsynslösning i en tid då välbeställda föräldrar semestrade utan sina barn, men projektet undersöker om de fyllde andra funktioner över tid. 

Projektet har tre övergripande frågor som utgör varsin delstudie.

  1. Vad var det för tjänster som erbjöds på spädbarnshemmen och barnpensionaten samt när och varför avtog efterfrågan?
  2. Vilken syn på barn möjliggjorde konsumtion och marknadsföring av spädbarnshem och barnpensionat och omvänt, hur påverkade konsumtion av spädbarnshem och barnpensionat synen på barn?
  3. Hur har relationer mellan barn, föräldrar och personal förhandlats på vårdmarknaden?

Finansiär

Finansiär för projektet är Vetenskapsrådet.

Delta i projektet

Projektet studerar två exempel på vinstdrivande barnavård som funnits i Sverige: privat drivna förlossnings/spädbarns/mödrahem och barnpensionat.

Forskargruppen, som leds av Johanna Sköld, vill gärna komma i kontakt med personer som har egna erfarenheter av den här typen av verksamheter. Var du på barnpensionat i din barndom? Arbetade du på ett privat drivet förlossningshem eller har du eller någon i din släkt andra erfarenheter av förlossningshem, spädbarnshem eller mödrahem? Skulle du kunna tänka dig att berätta, hör av dig till oss på den här adressen: johanna.sjöberg@liu.se.

Om du mejlar, ber vi dig att tänka på att e-postmeddelanden inte är säkra ur sekretessynpunkt, så lämna inga känsliga uppgifter i e-postmeddelandet. All medverkan i forskningsprojektet är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. Forskargruppen har tystnadsplikt.

Publikationer

Omslag för publikation ''
Johanna Sköld (2021)

Historiskan , Vol.3 , s.28-35

Omslag för publikation ''
Johanna Sjöberg, Johanna Sköld (2021)

Journal of the History of Childhood and Youth , Vol.14 , s.113-132 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Johanna Sköld (2015)

Populär Historia , Vol.11 , s.18-27

I media

Barnpensionaten kartläggs

Johanna Sjöberg intervjuas i Populär Historia om kartläggningen av barnpensionat och förlossningshem.

Abortören

Ivar Olofsson utför hundratals illegala aborter under 30-talet. Han har rykte om sig att vara skicklig och han vill informera om preventivmedel. Men han blir ertappad och ställs inför rätta.

Johanna Sköld medverkar i dokumentären "Abortören" i Sveriges radio P4 2021. Lyssna på dokumentären här bredvid eller på SR.se.

Barn utanför äktenskapet

För bara ett par generationer sedan spelade det stor roll om ett barn var fött inom eller utom äktenskapet. Detta var lika avgörande för människors livschanser som klass eller kön. Dödligheten var hög - inte minst för dem som hamnade på fosterhem. 

I Släkthistoria Nr 9/2017 skriver Johanna Sköld om hur synen på de "oäkta" barnen har skiftat genom historien.

Till slakthistoria.se

Om du hellre lyssnar finns artikeln uppläst i podden Fakultet Essä.

Pod Första sidan på tidningen SläkthistoriaTema: De oäkta barnen. Lagar, normer - och verklighetens villkor i tidningen Släkthistoria.

Kontakt

Relaterad forskning

Organisation