Demensvänligt samhälle – Norrköpingsmodellen

Äldre kvinna vattnar blommor.

Demenssjukdomar är en viktig folkhälsofråga. Livslängden ökar och den äldre befolkningen ökar och därmed förväntas antalet personer med demenssjukdom öka snabbt.

Allt fler med demens bor kvar i det egna hemmet och det behövs kunskap om hur man kan utveckla hälsofrämjande strategier för att leva väl med demens i samhället. Genom att adressera och involvera personer med demens bidrar projektet till att synliggöra och ge röst åt en växande, men relativt osynlig grupp. Det är angeläget att utveckla forskning om sociala innovationer för att bidra till ett demensvänligt samhälle genom att personer med demens synliggörs, blir hörda och inkluderade i samhället.

Projektet pågick 2017-2019 och finansierades av Norrköpingsfonden.

Om projektet

Forskarna berättar

I den här filmen berättar forskarna själva om vad ett demensvänligt samhälle innebär och hur Norrköpingsmodellen fungerar.

Slutsatser från projektet

Ett mer inkluderande samhälle är målet

Ett demensvänligt samhälle agerar medvetet så att personer som lever med demenssjukdom blir respekterade, får stöd och blir involverade för att kunna leva självständigt och oberoende så länge som möjligt.

Sociala mötesplatser

Träffpunkter är oerhört viktiga. Behov av nya mötesplatser, kanske ett allaktivitetshus? Bänkar är en viktig mötesplats i grannskapet, där skapas möten.

Resor

Allmänna kommunikationer behöver bli mer tillgängliga och ha samma enkla system för betalning. Behov av en trygg resa med få byten.

Kunskap och bemötande

Öka kunskapen om demens i hela samhället genom riktad utbildning. Prata med, inte om, personer med demens. Använd alltid respektfullt språk och bemötande, även i media.

Service

Ett önskemål om ökad tillgänglighet till service, i form av exempelvis en lugn kassa i livsmedelsaffärer och kunna betala med kontanter, ha möjlighet att prata med bankpersonal, få personlig service och information på apotek.

Norrköpingsmodellen i praktiken

För att utveckla ett demensvänligt samhälle enligt Norrköpingsmodellen är regelbundna dialogmöten en grundbult.

Till dialogmötena inbjuds personer med demens, närstående och personer som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med demenssjukdom. Även beslutsfattare och olika organisationer bjuds in.

Modellen har fokus på deltagarorienterade och ”gräsrotsförankrade” förslag till insatser, men tillvaratar olika perspektiv för att kunna genomföra förbättringar. Mellan dialogmötena är målsättningen att olika instanser utarbetar förslag till åtgärder som också genomförs.
 

Informationsmaterial

Vi har sammanfattat slutsatserna från projektet i en broschyr.

Du kan bläddra i broschyren här nedan eller ladda hem den i PDF-format.

Slutrapport

Här hittar du slutrapporten för projektet.

Publiceringar

Omslag för publikation ''
Elzana Odzakovic, Ingrid Hellström, Ann-Charlotte Nedlund, Agneta Kullberg (2021)

Dementia , Vol.20 , s.1971-1987 Vidare till DOI

Ytterligare material från studien

Forskargrupp

Organisation