Hållbar förvaltning av Amazonas skogar: mot samtidig maximering av resursanvändning och klimatmitigation

Liten båt på flod i Amazonas.
Pixabay

Projektet utforskar hur olika förvaltningsstrategier påverkar både gasutsläpp samt trädens och den närliggande jordens assimilation. Baserat på resultaten kommer vi att förorda åtgärder och strategier i kommunikation med lokalbefolkningar för att möjliggöra införande av förvaltningspraxis som minimerar utsläpp av metan och dikväveoxid till atmosfären.

Amazonasregionen spelar en väsentlig roll i det globala klimatet och är en central hotspot för biodiversitet. De senaste åren har avskogningstakten varit oroväckande och Amazonas framtid är oviss; nästan 800 000 km2 mark has avskogats. Många strategier har tillämpats för att bromsa detta, och hållbar skogsförvaltning har visat sig vara en viktig bevarandestrategi för denna region. Det möjliggör en stabil inkomst för lokalbefolkningar samtidigt som skogen skyddas.
 
Liksom flera andra tropiska områden så utgör Amazonas avrinningsområde en naturlig källa för utsläpp två av de tre vanligaste växthusgaserna - metan (CH4) och dikväveoxid (N2O) - till atmosfären. Träd kan fungera som rör som bistår i transporten av CH4 och N2O som producerats i jorden och sedimenten till atmosfären. Samtidigt kan många av mikroorganismerna som lever i träden absorbera CH4 och N2O från atmosfären, så några av trädarterna blir potentiella växthusgassänkor. Balansen mellan utsläpp och konsumtion av dessa gaser – samt vad som styr flödena – är inte känt ännu.

Hållbar resurshantering och förvaltning

En av de organisationer som varit framgångsrika med implementering av hållbar förvaltning av Amazonasregionen är the Mamirauá Institute of Sustainable Development (ISDM). 1996 utsågs detta institut officiellt av den Brasilianska regeringen som ansvarig för förvaltning av ett urval av skogsområden. Bland den oerhörda biologiska mångfald som finns i the Mamiraua Reserve floodplain är det specifikt tre trädsorter som lokalbefolkningen utvinner.

De senaste 25 åren har ISDM förbättrat sin samverkansbaserade förvaltning av skogsresurser genom att prioritera lokalbefolkningens deltagande och säkra användningen av traditionell kunskap om översvämmade skogar. Andra förvaltningsstrategier har implementerats i regionen, där olika mängd utvinning har tillåtits per hektar. En ny förvaltningsstrategi som har tillämpats involverar användningen av portabla sågverk som kan göra plankor av träd som är lättare att transportera till närliggande städer. Detta resulterar i att trärester lämnas i skogen och tros också leda till att fler arter utvinns. Exempelvis kan exporten av trä från C. spruceanum öka till Europa. Det saknas mycket kunskap om hur skogsförvaltningspraxis påverkar växthusgasflöden (speciellt CH4 och N2O) och därmed också hur det påverkar förutsättningarna att minska klimatförändringar.

Det finns en risk att denna plötsliga och omfattande tillförsel av snabbt nedbrytbart organiskt material (löv, träflisor och sågspån) direkt på jorden bidrar till en maximerad produktion av CO2, CH4 och N2O vid översvämning.

Biogaslösningar till gagn för lokalbefolkning

Tidigare studier visar att produktion av CH4 i Amazonassediment kan förknippas med god tillgång på organiskt material och det är tidigare känt att översvämning av organiskt material var en av anledningarna till de extraordinärt höga växthusgasutsläppen från vattenkraftdammen Balbina i Brasilien. Vår hypotes är att denna nya förvaltningsstrategi kan skapa flera lokala växthusgashotspots, så vi argumenterar att trädresterna borde hanteras nogsamt och komma lokalbefolkningar till gagn. Tidigare studier visar att biogaslösningar kan öka tillgången på högkvalitativ energi i rurala miljöer, något som skapar sysselsättning och även reducerar de negativa effekterna av traditionell energi på hälsa och ekologi. Resterna från biogasproduktionen kan också användas som biogödsel, vilket resulterar i en cirkulär agroekonomisk cykel.

Åtgärder och strategier

Projektets syfte är att utvärdera hur olika förvaltningsstrategier påverkar växt- och jordförmedlade CH4 och N2O flöden, inklusive att utveckla förståelse för vilka faktorer som huvudsakligen reglerar och förklarar dessa flöden. Trädresternas potential att nyttjas för biogasproduktion och biogödsel kommer att utvärderas med målet att utvinningen av träd ska skapa positiva effekter för lokal social hållbarhet.

Baserat på resultaten kommer vi också att förorda åtgärder och strategier i kommunikation med lokalbefolkningar för att möjliggöra införande av förvaltningspraxis som minimerar utsläpp av metan och dikväveoxid till atmosfären. Detta kan bidra till en markant omdefiniering av nuvarande förvaltningsstrategier. Det kan också skapa underlag för intressenter att kunna föreslå lagändringar som prioriterar förvaltningsstrategier som minimerar negativ klimatpåverkan och maximerar den sociala hållbarheten.

 

Projektet är finansierat av Formas.

 

Forskargruppen

Organisation