13 november 2024

Kan klimatåtgärder gå hand i hand med lokalbefolkningens behov i Amazonas? En forskargrupp från Linköpings universitet undersöker den frågan genom tvärvetenskaplig forskning i samarbete med samhällen i Mamirauá-reservatet i Brasilien.

Forskare framför ett träd i en skog
Juliana Porsani, Alex Prast och Veronica Brodén Gyberg forskar tvärvetenskapligt om hållbar skogsförvaltning i Amazonas.

I februari 2024 återvände forskargruppen, ledd av professor Alex Enrich Prast och universitetslektor Veronica Brodén Gyberg, till Amazonas för att fördjupa sin förståelse av vad hållbar skogsförvaltning innebär för de samhällen som lever längs floden. Efter en torka möttes de av ovanligt höga vattennivåer och extrem hetta.

– Jag har arbetat i Amazonas i flera decennier, men den här gången var värmen överväldigande. Det var en hetta som jag aldrig tidigare upplevt. Vi hörde också berättelser om hur delfiner och fiskar dör på grund av syrebrist i vattnet. Om detta inte är ett tydligt tecken på klimatförändring, vet jag inte vad som är det, säger Alex Enrich Prast.

Klimatvänliga beslut om trädavverkning

Projektet kombinerar naturvetenskaplig forskning om Amazonas träd och deras roll i växthusgasflöden med samhällsvetenskaplig forskning om hur skogen används av lokalbefolkningen. Ett viktigt mål är att utreda om lokalsamhällen kan bli mer delaktiga i skogsförvaltningen. Genom forskarnas insikter om trädens utsläpp av växthusgaser som dikväveoxid och metan skulle lokalbefolkningen kunna fatta mer informerade beslut om vilka träd som bör sparas eller avverkas för att minska klimatpåverkan.

– Vi vill skapa en modell där lokal kunskap och vetenskapligt stöd tillsammans stärker möjligheten för dessa samhällen att själva avgöra hur de bäst hanterar sina skogstillgångar. Denna kunskapsutväxling kan också vara ett verktyg i kampen mot klimatförändringar, säger Veronica Brodén Gyberg.

Två forskare förbereder för en intervju
Forskarna förbereder för en gruppintervju med personer ur lokalbefolkningen.

Skogsavfall som energikälla

En del av forskningsprojektet handlar om att undersöka möjligheterna att omvandla skogsavfall till biogas. Genom att erbjuda en alternativ energikälla kan beroendet av fossila bränslen minska, vilket inte bara är bättre för miljön utan också kan bidra till en mer cirkulär ekonomi och därmed förbättra levnadsvillkoren för samhällena i Amazonas.

– Om vi kan visa att skogsavfall kan omvandlas till biogas som minskar energikostnader och utsläpp, har vi tagit ett konkret steg mot hållbar utveckling, säger Enrich Prast.

Dialog och samarbete för långsiktig förändring

Forskargruppen planerar att återvända till Amazonas för att dela sina resultat direkt med lokalbefolkningen och skapa en dialog kring möjliga nästa steg. För att rekommendationerna ska vara hållbara och kunna genomföras i praktiken är det viktigt att de utvecklas i nära samarbete med de samhällen som påverkas av dem.

Video från expeditionen i Amazonas

Om projektet

Projektet "Hållbar förvaltning av Amazonas skogar" finansieras av Formas och genomförs i samarbete med Mamirauá Institute of Sustainable Development, Universidade Federal do Rio de Janeiro och Lancaster University. Målet är att utveckla nya, hållbara metoder för skogsförvaltning som balanserar miljöhänsyn med lokalsamhällenas behov. Projektet startade 2021 och avslutas 2026.

Kontakt

Relaterade nyheter

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.