25 juli 2024

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll. Forskare från bland annat Linköpings universitet har nämligen lyckats mäta hur mycket av den kraftfulla växthusgasen metan som mikrober i trädens bark kan absorbera. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature.

– Vi har hittills trott att träden främst bidrar genom att ta upp koldioxid via fotosyntesen, men det här visar hur träden gör nytta på ett nytt och överraskande sätt, säger professor Vincent Gauci vid University of Birmingham som lett studien.

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.
Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Metan orsakar cirka 30 procent av den globala uppvärmning som skett sedan förindustriell tid. Utsläppen ökar för närvarande fortare än någon gång sedan mätningarna började på 1980-talet. Det mesta av nedbrytningen av metan sker uppe i atmosfären. Nere vid jordytan har forskarna hittills trott att det bara är bakterier i marken som kan fånga in och bryta ner växthusgasen. Men nu kan alltså forskare från Linköpings universitet och University of Birmingham visa att mikrober som lever i barken eller inuti träden tar bort lika mycket - eller kanske ännu mer - metan än bakterierna som finns i jorden. Forskarna uppskattar att den nya upptäckten gör att trädens klimatnytta ökar med 10 procent.

 

Nyplantering viktig åtgärd

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.
Alex Enrich Prast.
Det här har betydelse vid valet av klimatåtgärder. Vid klimatkonferensen COP26 2021 lovade länderna att minska metanutsläppen med 30 procent till slutet av det här decenniet.

– Våra resultat tyder på att nyplantering av träd och minskad skogsavverkning är viktiga åtgärder för att nå detta mål, förklarar medförfattaren Alex Enrich Prast som är professor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet och har studerat växhusgaser i Amazonasregionen i över 30 år.

I studien undersökte forskarna träd från tre klimatzoner: tropisk skog i Amazonas och Panama, lövskog i Storbritannien och barrskog i Sverige. Mest metan togs upp av de tropiska skogarna, sannolikt på grund av att mikrober trivs bäst i varmt och fuktigt klimat.

Fångas in högre upp

Genom att studera metanutbytet mellan atmosfären och trädbarken på olika höjd kunde forskarna visa att medan träden vid marknivån avgav små mängder metan, fångades metan istället in några meter upp längs stammen. De preliminära beräkningarna visar att jordens träd fångar upp mellan 24,6 och 49,9 miljoner ton metan. Resultaten fyller igen stora kunskapsluckor och ökar vår förståelse för hur metan bryts ner eller frigörs.

Analysen visar också att om man lade ut all bark skulle den täcka ett område lika stort som jordens landyta.

– Trädbarken lägger till ytterligare en dimension till hur metannivåerna i atmosfären regleras och metanets kretslopp är fortfarande fullt av överraskningar, konstaterar medförfattaren till studien, professor David Bastviken vid Linköpings universitet.

Studien har finansierats med stöd av bland annat UK NERC, de brasilianska finansiärerna CNPq och CAPES samt svenska Vetenskapsrådet och Formas.

 

Artikel: Global atmospheric methane uptake by upland tree woody surfaces | Nature, Vincent Gauci, Sunitha Rao Pangala, Alexander Shenkin, Josep Barba, David Bastviken, Viviane Figueiredo, Carla Gomez, Alex Enrich-Prast, Emma Sayer, Tainá Stauffer, Bertie Welch, Dafydd Elias, Niall McNamara, Myles Allen och Yadvinder Malhi, Nature, publicerad online 24 juli 2024, doi: https://doi.org/10.1038/s41586-024-07592-w

Kontakt

Forskningsprojekt

Senaste nytt från LiU

Josefina Syssner – professor på besök i den akademiska världen

I tonåren ville Josefina Syssner bli serietecknare. Att plugga på universitet hade hon inte en tanke på. Några decennier senare är hon professor i kulturgeografi med ett särskilt öga för de delar av Sverige som tappar befolkning år efter år.

Så skiljer nervsystemet på olika sorters social beröring

Två typer av nervceller i huden är viktiga för hur hjärnan tolkar social beröring, enligt en ny studie. Kunskap om hur nervsystemet bearbetar informationen i beröring är viktig för att utveckla metoder för att återställa känsel.

Forskare i labbrock håller blå platta (solcell) med pincett.

Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid LiU.