25 juli 2024

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll. Forskare från bland annat Linköpings universitet har nämligen lyckats mäta hur mycket av den kraftfulla växthusgasen metan som mikrober i trädens bark kan absorbera. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature.

– Vi har hittills trott att träden främst bidrar genom att ta upp koldioxid via fotosyntesen, men det här visar hur träden gör nytta på ett nytt och överraskande sätt, säger professor Vincent Gauci vid University of Birmingham som lett studien.

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.
Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Metan orsakar cirka 30 procent av den globala uppvärmning som skett sedan förindustriell tid. Utsläppen ökar för närvarande fortare än någon gång sedan mätningarna började på 1980-talet. Det mesta av nedbrytningen av metan sker uppe i atmosfären. Nere vid jordytan har forskarna hittills trott att det bara är bakterier i marken som kan fånga in och bryta ner växthusgasen. Men nu kan alltså forskare från Linköpings universitet och University of Birmingham visa att mikrober som lever i barken eller inuti träden tar bort lika mycket - eller kanske ännu mer - metan än bakterierna som finns i jorden. Forskarna uppskattar att den nya upptäckten gör att trädens klimatnytta ökar med 10 procent.

 

Nyplantering viktig åtgärd

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.
Alex Enrich Prast.
Det här har betydelse vid valet av klimatåtgärder. Vid klimatkonferensen COP26 2021 lovade länderna att minska metanutsläppen med 30 procent till slutet av det här decenniet.

– Våra resultat tyder på att nyplantering av träd och minskad skogsavverkning är viktiga åtgärder för att nå detta mål, förklarar medförfattaren Alex Enrich Prast som är professor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet och har studerat växhusgaser i Amazonasregionen i över 30 år.

I studien undersökte forskarna träd från tre klimatzoner: tropisk skog i Amazonas och Panama, lövskog i Storbritannien och barrskog i Sverige. Mest metan togs upp av de tropiska skogarna, sannolikt på grund av att mikrober trivs bäst i varmt och fuktigt klimat.

Fångas in högre upp

Genom att studera metanutbytet mellan atmosfären och trädbarken på olika höjd kunde forskarna visa att medan träden vid marknivån avgav små mängder metan, fångades metan istället in några meter upp längs stammen. De preliminära beräkningarna visar att jordens träd fångar upp mellan 24,6 och 49,9 miljoner ton metan. Resultaten fyller igen stora kunskapsluckor och ökar vår förståelse för hur metan bryts ner eller frigörs.

Analysen visar också att om man lade ut all bark skulle den täcka ett område lika stort som jordens landyta.

– Trädbarken lägger till ytterligare en dimension till hur metannivåerna i atmosfären regleras och metanets kretslopp är fortfarande fullt av överraskningar, konstaterar medförfattaren till studien, professor David Bastviken vid Linköpings universitet.

Studien har finansierats med stöd av bland annat UK NERC, de brasilianska finansiärerna CNPq och CAPES samt svenska Vetenskapsrådet och Formas.

 

Artikel: Global atmospheric methane uptake by upland tree woody surfaces | Nature, Vincent Gauci, Sunitha Rao Pangala, Alexander Shenkin, Josep Barba, David Bastviken, Viviane Figueiredo, Carla Gomez, Alex Enrich-Prast, Emma Sayer, Tainá Stauffer, Bertie Welch, Dafydd Elias, Niall McNamara, Myles Allen och Yadvinder Malhi, Nature, publicerad online 24 juli 2024, doi: https://doi.org/10.1038/s41586-024-07592-w

Kontakt

Forskningsprojekt

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.