Det är hösten 2022. Effekterna av klimatförändringarna är tydliga i Mamirauá, ändå är gruppen av forskare som kliver i land fyllda av förväntningar.
Två som fått följa med på resan är studenter på masterprogrammet i Science for sustainable development vid Linköpings universitet: Alejandra Lavandera kommer från Peru, men har aldrig varit i Brasilien förut. Roksana Rotter från Tyskland har rest i Sydamerika tidigare men denna del av Amazonas är en ny upplevelse och hon har plötsligt insett hur stort Brasilien är.
–Först flög vi till Rio, sedan tog vi ett annat flyg till trakten av São Paulo, sedan ett annat till Manaus och vidare till Tefé. Därifrån åkte vi med båt uppför floden, berättar hon.
Forskargruppen från Sverige, Brasilien och Storbritannien. Foto Magnus Johansson Totalt består gruppen av tio forskare från Sverige, Brasilien o Storbritannien, främst naturvetare men också samhällsvetare. Projektledare är professor Alex Enrich Prast från Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet. Under sitt yrkesliv har han sysslat med forskning både i Antarktis och i havsdjupen, men nu bestämt sig för att ägna sig helt åt Amazonas och biogasforskning.
–En dag tänkte jag, ok, jag har gjort, jag vet inte, kanske 80 publikationer. Då bestämde jag mig för att jag hellre gör färre och istället ägnar mig åt något som direkt gör nytta för samhället och har en mer påtaglig inverkan.
Torkan påverkar skolorna
Skogen både tar upp och avger växthusgaser. Foto Privat. Mamirauá Sustainable Development Reserve ligger I nordvästra Brasilien. Människorna i byarna försörjer sig på fiske, jord- och skogsbruk, men det har blivit en allt större utmaning. De naturligt återkommande torrperioderna har blivit allt längre under de senaste decennierna. Den här hösten har en del skolor tvingats dra ner på undervisningen eftersom de låga vattennivåerna gör det svårt att transportera skolmat.
Forskarna från Linköping har kommit för att starta ett projekt kring hållbart skogsbruk tillsammans med statliga Mamirauá Institute For Sustainable Development, universitetet i Rio de Janeiro och universitet i Lancaster. Mamirauá-institutet har samarbetat med invånarna i området i 25 år för att utveckla hållbara sätt att använda naturresurserna.
Kanske kan forskarna från Linköping bidra till en viktig bit av lösningen.
Amazonas är större än hela västeuropa. Den biologiska mångfalden är ovärderlig och växtlighetens förmåga att absorbera växthusgaser är avgörande för jordens klimat. Men skogsbruk är också en viktig försörjningskälla för byarna längs floden. En nyckelfråga är därför hur man kan skapa en hållbar social och ekonomisk utveckling med minsta möjliga klimatpåverkan. Kanske kan forskarna från Linköping bidra till en viktig bit av lösningen.
Skogsavfall kan bli biogas
Målet är att fördjupa kunskapen om flödena av växthusgaser i skogen. Träden både binder och avger växthusgaser, till exempel metan, men olika träd har olika egenskaper. I projektet ska tre trädarter och deras roll i kretsloppet studeras. Genom att mäta gasflödena hoppas forskarna kunna avgöra vilka arter som gör mest klimatnytta och som därför helst bör sparas.
Lokalbefolkningen använder 30-40 procent av sina inkomster för att köpa Foto Magnus Johansson Avverkning ger också upphov till skogsavfall, vilket i sin tur orsakar utsläpp av växthusgaser när det bryts ner. Därför vill Alex Prast undersöka om avfallet kan användas för att göra biogas och miljövänligt gödningsmedel. Det skulle ge något av den påtagliga nytta som han eftersträvar i sin forskning.
–Lokalbefolkningen använder 30-40 procent av sina inkomster för att köpa bensin till sina båtar. Om de kunde tillverka sin egen biogas skulle den summa gå ner till noll, säger han.
Tvärvetenskapligt samarbete
Samhällsvetarnas uppdrag är att etablera kontakt med byarnas ledare och att få tillstånd att delta i aktiviteter och att göra intervjuer. Under projektets gång ska de undersöka hur människor ser på sina liv och på framtiden, vad de har för behov och vilka åtgärder som är realistiska att vidta.
Arbetet leds av universitetslektor Veronica Brodén Gyberg från Tema Miljöförändring.
–Samhällenas behov måste tillgodoses. Därför skulle en slutsats kunna bli att det inte är realistiskt att sluta avverka träd A, men kanske träd B. Tillsammans kan resultaten bidra till att minimera klimatpåverkan och samtidigt förbättra levnadsvillkoren. Förhoppningsvis kan det göra att de vetenskapliga rekommendationerna kan förverkligas snabbare.
Under veckorna i Mamirauá bor medlemmarna i forskningsgruppen tillsammans på en båt, så de har gott om tid att dela upplevelser och lära av varandra. För några är det tvärvetenskapliga arbetssättet helt nytt, men intresset är stort.
Minnen som lever kvar
Roksana Rotter och Alejandra Leon Lavandera. Foto Privat. Nu är det våren 2023. Alejandra Lavandera och Roksana Rotter kämpar på med sina masteruppsatser men minnet av veckorna i Amazonas dröjer kvar.
–Det som gjorde intryck var relationen som de lokala samhällena har med Mamirauá-institutet, själva samarbetet, hur de bjöds in att medverka och hur det stärkte dem. Det var något jag tyckte om, säger Alejandra.
Och Roksana fyller i:
–En sak som också imponerade var hur välkomnande folk var, både när det gäller att prata om hur de lever, och rent allmänt. De bjöd in oss till fotbollsmatch och sade: “Ni borde komma hit oftare.” Det kändes väldigt fint att få höra.
