2022 startade ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt på IBL, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, som kommer att följa hälsa och upplevelser hos hbtq-personer under graviditet, födande och i tidigt föräldraskap, för att bidra till viktig kunskap inom ett område som är outforskat både i Sverige och internationellt.
En positiv förlossningsupplevelse är ett centralt mål
En positiv förlossningsupplevelse är inskrivet som ett av tre centrala mål för svensk förlossningsvård, då det finns växande evidens kring att en positiv förlossningsupplevelse kan bidra till förbättrad hälsa långsiktigt. Vi vet också att en negativ upplevelse ökar risken för psykisk ohälsa efter förlossningen och på lång sikt, och även kan påverka barnets start i livet negativt. Därför är det centralt att alla föräldrar, inklusive föräldrar som är hbtq-personer, ges optimala förutsättningar för en positiv förlossningsupplevelse. Eftersom forskning också visar att hbtq-personer upplever minoritetsstress, låg tillit till vårdpersonal och beskriver negativa konsekvenser av hetero- och cisnormativt bemötande, så är det viktigt att undersöka hur detta påverkar den centrala händelsen att föda sitt barn, eller stå bredvid när ens barn föds.
Bidrar till viktig kunskap
Vi vet idag för lite om hur det går för hbtq-personer som skaffar barn, till exempel vad gäller graviditets- och förlossningskomplikationer, hur barnen mår efter födelsen, hur förlossningsupplevelserna ser ut runt tex traumatiska förlossningsupplevelser, nivåerna av förlossningsdepression, förlossningsrädsla postpartum och PTSD det första året som förälder. Det gör att vi också vet för lite om hur vården skulle kunna förändras för att förbättra både bemötande och behandling av hbtq-personer, för att skapa optimala förutsättningar för föräldrablivandet. Så nu ska vi ta reda på mer kring detta område, som är outforskat både i Sverige och internationellt. Forskningen kommer att vara viktig för att kunna förbättra hbtq-personers fysiska, psykiska och reproduktiva hälsa, och identifiera vilka förändringar som behöver göras inom vården för att hbtq-personer ska få samma förutsättningar som andra för en trygg och säker graviditet, tryggt och säkert födande och chans att må bra som nybliven förälder.
Tre olika studier
Målsättningen att genomföra tre olika studier. Två av dessa studier startade år 2022.
Den första studien är en longitudinell enkätundersökning online. Vi vill följa hbtq-personer från att de väntar barn tills att barnen är ett år gamla. Vi vänder oss både till hbtq-personer som själva är gravida och hbtq-personer vars partner eller vän bär barnet. Den första enkäten fylls i under graviditet. Sedan finns möjlighet för den som vill att delta i två uppföljande enkäter online, sex veckor efter ens barns födelse samt när barnet/barnen fyllt ett år. Datainsamlingen har pågått sedan april 2022 kommer att pågå under flera års tid.
Den andra studien är en pågående intervjustudie, där vi intervjuar hbtq-personer som har svåra erfarenheter under och efter förlossning. Deltagarna har erfarenhet av traumatiska eller negativa förlossningsupplevelser och/eller förlossningskomplikationer samt förlossningsdepression. Vi intervjuar också deltagare med erfarenhet av att barnet inte mått bra efter födseln, barn som behövt neonatalvård, samt föräldrar som förlorat sitt barn i magen eller efter födseln. I intervjuerna berättar föräldrar både hur de mått och hur de upplevt bemötandet, och hur de tänker runt sina erfarenheter. Ett psykologexamensarbete som är baserat på de första 22 informanterna är nyligen publicerat (Karlsson & Ulfsdotter, 2022) och ytterligare två psykologexamensarbeten är under arbete.
I registerstudien kommer vi att jämföra graviditets- och förlossningsutfall mellan juridiskt samkönade kvinnopar som fått barn via assisterad befruktning med två olika grupper av juridiskt olikkönade par: en grupp som fått barn via assisterad befruktning och en grupp som fått barn utan hjälp från vården. Genom detta vill vi kunna jämföra erfarenheter av förlossningskomplikationer, som till exempel att ha fött med hjälp av sugklocka eller akut kejsarsnitt, blödningar, större bristningar och barn med behov av neonatalvård.
Tvärvetenskapligt projekt
Forskningsledaren docent och psykolog Anna Malmquist på avdelningen för psykologi har mångårig erfarenhet av forskning runt regnbågsfamiljer. Projektet är ett samarbete mellan psykologer, barnmorskor, obstetriker och statistiker på IBL, BKV Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper och HMV Institutionen för hälsa, medicin och vård.
Projektet är godkänt av Etikprövningsmyndigheten och delfinansierat av Region Östergötland och Stiftelsen Torsten Amundsons fond.
Forskning kring hbtq-personers föräldraskap
Hbtq-personer har skaffat barn i alla tider, men i takt med ökade rättigheter och förändrade normer så blir regnbågsfamiljer allt synligare och allt fler. Forskning kring hbtq-personers föräldraskap har gått från att oroligt undra hur det går för barnen, till att uppmärksamma och bry sig om hur regnbågsfamiljer har det i ett heteronormativt samhälle. Forskning kring förlossning och kvinnors upplevelser av att föda barn har också getts ökad uppmärksamhet de senaste åren, liksom behovet av ökade resurser till vården under graviditet, förlossning och eftervård.
Via forskning vet vi redan att hbtq-personer är en grupp som kan ha högre risker kopplat till graviditet, födande och mående i tidigt föräldraskap, i och med att det är en grupp med högre andel som har eller har haft psykisk ohälsa och även en högre andel som är förlossningsrädda.
