För att realisera detta behöver olika metoder tillämpas, såsom observation, intervju med stöd av alternativ kommunikation och anpassade enkät. Forskningen utgår dels från individens egen upplevelse samt utifrån närstående perspektiv på personernas internetanvändande och digital delaktighet.
Internetanvändande definieras i detta projekt av att via olika medel såsom dator, surfplatta och smartphones koppla upp sig mot webben och utföra vardagliga aktiviteter, t.ex. att söka efter information, handla, för underhållning, för sociala relationer och för demokratiska/politiska aspekter (Findahl, 2014). Delaktighet definieras som en persons engagemang i en livssituation (WHO, 2001).
Tillgänglighet, delaktighet och hälsa
Folkhälsomyndighetens uppger ’delaktighet och inflytande’ som en av de viktigaste förutsättningarna för upplevd hälsa. Att vara delaktig och ha inflytande idag bygger till stor del på internetanvändande både i arbete/skola och i hemmet. Internetanvändande är också en viktig källa för demokrati och ett av inriktningsmålen från Sveriges regering för att öka tillgängligheten är ett hållbart informationssamhälle för alla. För vissa personer med funktionsnedsättning uppges dock vardagen ha försvårats med it-utvecklingen, t.ex. genom att webbsidor inte gjorts tillgängliga (Myndigheten för delaktighet, 2014). För personer med intellektuell funktionsnedsättning har tillgänglighet på internet inte möjliggjorts (Kennedy, 2011) och internetanvändande kan därmed ses som ytterligare en del av vardagens aktiviteter som personer med intellektuell funktionsnedsättning är exkluderade från (Chadwick, Wesson and Fullwood, 2013).
Övergripande mål
Det övergripande målet med projektet är att öka kunskapen om hur internet används av unga personer med intellektuell funktionsnedsättning, samt undersöka möjligheter och hinder i internetaktiviteter på individnivå, för att vara en del av samhället och kunna ta del av de resurser som samhället erbjuder. Utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv finns ett samband mellan hälsa och engagemang i aktiviteter. Med data genererad från såväl de unga personerna själva, som personer i deras omgivning kan praktiskt användbara resultat för verksamhet framkomma och anpassning av internet-aktiviteter för ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning genomföras för att möjliggöra delaktighet och inflytande.
Forskningsresultat
Resultatet visar att livet på nätet laggar för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning i jämförelse med ungdomar generellt. Det gäller både tillgång till digitala enheter, nätuppkoppling och de internet aktiviteter de unga med intellektuell funktionsnedsättning gör. Detta beror på bristande digitala kompetenser, men framförallt att den digitala miljön inte är tillgänglig. Dock uppfattar föräldrar till unga med intellektuell funktionsnedsättning fler möjligheter med internetanvändning för sina ungdomar jämfört med vad föräldrar till ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning gör. De oroar sig också mindre över risker på nätet för sina ungdomar.
En lättläst sammanfattning med bildstöd finns inkluderad i avhandlingen.
Anslag och finansiering
