Hem

Affärsmodell för logistiksystem för överskottslivsmedel- på väg mot en cirkulär ekonomi för matsvinn

Syftet med detta projekt har varit att ta fram koncept och affärsmodeller för ett nationellt logistiksystem för redistribution av funktionellt livsmedelssvinn.
Utvecklingen har skett i nära dialog med systemets användare: sociala
organisationer, livsmedelsbranschen och transportsektorn. En affärsmodell är en förutsättning för att möjliggöra långsiktig hållbarhet för en storskalig och effektiv lösning för överskottslivsmedel i Sverige.

Bakgrund

Varje år slängs minst 80 000 ton funktionellt livsmedel inom produktion och handeln. De senaste åren har företag börjat donera överskott till sociala organisationer. Stockholms Stadsmission har utvecklat en logistiklösning för redistribution av funktionellt livsmedelssvinn som förser sociala organisationer i Stockholmsregionen. Det finns dock behov av att utveckla ett nationellt logistiksystem.
Genom redistribution av överskottslivsmedel kan ideella sociala organisationer stödja människor i utsatthet samtidigt som ett sådant system minskar matsvinnet och bidrar till uppfyllandet av flertalet agenda 2030mål, såsom 1. Ingen fattigdom, 2. Ingen hunger, 3. Hälsa och välbefinnande, 8. anständiga arbetsvillkor och 13. Bekämpa klimatförändringarna.

Resultat

Baserat på en identifikation av var stora överskottslivsmedel uppstår, hur transportbehovet ser ut samt behov och möjligheter hos potentiella mottagare har olika konceptlösningar för ett logistiksystem för att matcha livsmedelsöverskott, med outnyttjade logistikresurser och sociala organisationers behov an livsmedel utvecklats. Inom projektet har vi även kommit fram till framgångsfaktorer och utvecklingsstrategier för ett nationellt logistiksystem för redistribution.
Framtagandet av konceptuella affärsmodeller har varit en central del av detta projekt. Vi har bland annat uppskattat det samhällsmässiga värdeskapandet inom redistributionen, vilket visar att värdet som skapas långt överstiger kostnaderna för att driva redistributionen. Exemplen på utvecklingsmöjligheter i en stor och en mellanstor stad visar att man genom en större tillgång på överskottsprodukter och enklare investeringar, skulle kunna öka värdeskapandet. En ökad redistribution kräver ökade investeringar i de lokala distributionskanalerna. Personalkostnader, lokaler samt transporter är här de största kostnadskomponenterna. Vi har även fört en diskussion kring vem som lämpligen betalar för denna logistik genom att identifiera systemets kunder och de värdeerbjudanden dessa kan erbjudas genom att stödja ett redistributionssystem.

Resultatspridning

Resultat har spridits löpande genom anordnande av workshops samt till det akademiska samhället genom ett konferenspapper. Projektet finns även redovisat i en populärvetenskaplig skrift.

Fakta om projektet

  • Finansiär: Vinnova
  • Projekttid: 2017-2018
  • Medverkande organisationer/Projektpartners:
    • Stockholms Stadsmission (projektledare)
    • Bring

Läs rapporten

Omslag för publikation ''
Anne Lunde Dinesen, Maria Björklund, Petter Huddén, Fredrik Danielsson (2018)
Affärsmodell för logistiksystem för överskottslivsmedel: På väg mot en cirkulär ekonomi för matsvinn

Läs mer om vår forskning på LiU

Flygperspektiv på en bil som kör ner en väg genom skogen

Klimatsmarta transporter

Klimatsmarta transporter är ett högaktuellt område som är under stark utveckling såväl forskningsmässigt som i praktiken. Vår forskning handlar om hur logistiksystem bör utformas och styras för att bli mer hållbara.
Illustration av en två skakande händer, och en portfölj.

Affärsmodeller för hållbar logistik

Affärsmodell är ett brett begrepp som inkluderar ett företags arbete internt, såväl som relationer med kunder och leverantörer. Det är därför också ett spännande begrepp som vi studerar i vår forskning.
En illustration av flyttkartong med pilar.

Cirkulära logistiksystem

Idag är cirkulära flöden ett centralt begrepp för att vi ska uppnå en hållbar värld. Cirkularitet skapar dock flera logistiska utmaningar som är viktiga att förstå, och några av dessa tar vi oss an i vår forskning.

Organisation

Logistik- och kvalitetsutveckling (LOGQ)

"Vårdköerna kan kortas, men det finns inga snabba och enkla lösningar. Det handlar om hårt arbete av vårdens ledare och chefer i kombination med logistikkompetens" Det säger Malin Wiger, nybliven doktor inom vårdlogistik.
A-building in autumn

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)

IEI stärker och utvecklar framtidens industri, näringsliv, och samhälle genom ledande forskning, utbildning och nya innovationer.
Studenthuset på Campus Valla i Linköping

Om LiU

Linköpings universitet, LiU, erbjuder innovativa utbildningar och gränsöverskridande forskning. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Taggar