Ett centralt antagande inom sociologisk teori är att individers preferenser och konsumtion av olika varor och tjänster i hög utsträckning bestäms av individernas sociala miljö och hur andra individer förhåller sig till dessa varor och tjänster.
Sociologer och andra samhällsvetare har länge studerat betydelsen av social påverkan på individers preferenser, särskilt inom "diffusa marknader" såsom finansiella, politiska och kulturella marknader. Inom sociologin har mest intresse ägnats åt kulturella marknader eftersom de är centrala i individers liv och ofta saknar objektiva mått på produkternas kvalitet. Framgång på sådana marknader beror ofta på sociala interaktionsprocesser eftersom de varor och tjänster som värdesätts av andra individer ofta påverkar hur värdefulla de framstår för en enskild individ. På dessa typer av marknader kan ofta s.k. "cumulative advantage" processer observeras som kan leda till stora skevheter i konsumtionsmönstren med ett fåtal välkända varor och tjänster som dominerar även om dessa varor och tjänster inte nödvändigtvis är av högre kvalitet än de andra t.ex. dåliga bestsellers.
På IAS studerar vi dessa och relaterade fenomen bland annat på bok- och musikmarknader och inom filmindustrin. De globala plattformarna för att lyssna på musik online har exempelvis gjort det möjligt att studera kulturell dynamik i stor skala. Genom att i detalj analysera kulturella val på en ledande plattform för online-musik formulerar vi och testar olika hypoteser om betydelsen av gruppåverkan och "social smittspridning” för att bättre förstå hur hitlåtar skapas, hur nya artister och genrer etableras, samt hur förekomsten av social påverkan på de kulturella marknaderna påverkar generell kulturell förändring.
Försäljning av skönlitteratur i Tyskland, 2001-2006.
Tvådimensionell framställning av kulturella smakprofiler för en undergrupp av 50 000 Spotify-användare. Varje punkt representerar en konsument och färgen indikerar det smak-kluster som individen tillhör baserat på en s.k. k-median-algoritm analys.
Forskningen finansieras av Vetenskapsrådet (VR) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ).
