På grund av maskulinitetsnormer som självtillit och motståndskraft drar sig många tonårspojkar för att diskutera eventuella besvär med psykisk ohälsa eller ångest. Det kan vara förklaringen till varför pojkar hellre söker hjälp i sociala medier än i vården när de mår dåligt psykiskt. I projektet vill vi undersöka vad influencers publicerar om psykisk hälsa och hur inläggen tolkas av pojkarna.
Mest fokus på tonårsflickor
Forskning har ofta försummat tonårspojkars psykiska hälsa, eftersom studier främst har fokuserat på tonårsflickor som rapporterar fler hälsoproblem och söker vård i högre grad än pojkar. När det gäller sociala mediers påverkan på ungas välbefinnande har forskningen till övervägande del fokuserat på flickor, eftersom de uppfattas vara mer mottagliga på grund av att de använder sociala medier i större utsträckning. Men idag uppger en större andel pojkar (82 %) än flickor (68 %) i åldern 13–16 att de följer en kanal eller en influencer. Forskningsprojektet syftar till att förstå hur influencers som tonårspojkar följer representerar psykiska hälsa och hur tonårspojkar tolkar och förhåller sig till innehållet.
Etnografi för internet
Projektet är inspirerat av metodologin Etnografi för internet som betonar värdet av att kombinera studier online med studier ansikte mot ansikte med de som konsumerar innehållet, som till exempel influencers inlägg. I projektet kombineras sålunda två studier:
- Insamling och analys av innehåll gällande psykisk hälsa i videor publicerade av influencers som har pekats ut för oss av tonårspojkar.
- Intervjustudie med samma tonårspojkar med hjälp av video elicitationsteknik.
I förlängningen kan kunskap om dessa aspekter bidra till en mer övergripande förståelse för relationen mellan könsnormer och psykisk hälsa samt hur könsnormer påverkar ungdomars hälsa. Denna kunskap är viktig i diskussionen om och bemötandet av maskulinitetsnormer och för professionella som utformar stöd till ungdomar som lider av psykisk ohälsa.
Syftet med studien är också att vidareutveckla teorier om maskulinitet och sårbarhet.
Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet (2024-01261) och sker i samverkan med Elevhälsan i Linköpings kommun.
